De vill göra sportklubbarna till mästare på impact: "Står kvar på perrongen"

Samtidigt som OS i Milano och Cortina pågår – och får kritik för sitt hållbarhetsarbete – väcks en annan fråga hemma i Sverige: varför är idrottens klimat- och miljöarbete fortfarande så spretigt?

Det är Gävlebolaget Climate Champ som ställer den frågan – och nu vill kliva in och förändra med en ny digital plattform som lanserades innan årsskiftet.

Bolaget drivs av duon Malin Rogström och Lisa Wärn, som menar att idrottsrörelsen har en unik räckvidd men saknar struktur och verktyg för att göra klimatfrågan till mer än en rad i en policy.

"Idrottens partners – företagen – börjar ställa krav. Men också kommuner, som är en jätteviktig partner till idrottsrörelsen, har de här frågorna högt upp på sin agenda. Samtidigt står idrotten kvar på perrongen och tåget gick lite grann", säger Lisa Wärn till Impact Loop.

Från workshops till "game plan"

Climate Champ började 2023 i det analoga: workshops och seminarier. Men grundarduon upplevde att modellen inte gick att skala.

Nu har bolaget i stället byggt en digital plattform med två tjänster. Den första är en e-utbildning som ska svara på den återkommande frågan i klubbhus och styrelserum: varför ska vi lägga tid på det här – och vad får vi tillbaka?

Den andra delen är en digital "game plan" med handledning i fem steg – från att paketera det som redan görs till att få styrelse och ledning att fatta beslut och börja kommunicera arbetet.

"När det gäller förändringsledningen behöver man kunna hålla någon i handen. Hur presenterar vi det här caset för styrelsen? Vad ska styrelsen göra med det?", säger Malin Rogström.

Kunskapsbrist och ängslighet

Enligt Lisa Wärn handlar det sällan om ovilja hos klubbarna som gör att det ser ut som det gör.

"Det vi ser är bristen på kunskap och bristen på tid. Man ser inte alltid riktigt uppsidorna", säger hon.

Malin Rogström – som också arbetar på det kommunala bolaget Gävle Energi och har varit ordförande i fotbollsklubben Gefle IF – pekar på ytterligare en tröskel.

"Många klubbar är ängsliga. De tänker att 'om vi börjar säga att vi jobbar med den här frågan – om någon kommer och granskar oss då… kan vi verkligen det här?' Där vill vi hjälpa dem", säger hon.

Resor, arenor – och sponsorer

Vad är det då klubbarna faktiskt kan göra? Enligt Climate Champ är transporter ofta den tyngsta posten, men listan är längre: arenadrift och samarbete med kommunen, inköp, mat i kiosker och restauranger och materialval på merchandise.

"Vi ser inte att miljö- och klimatarbetet ska vara ett eget projekt. Det borde vara ett raster i allt man gör", säger Lisa Wärn.

Affärsmässigt är poängen att morötterna kan bli tydligare – och att klimat- och miljöarbetet kan bli en förstärkare, snarare än en belastning.

"Det finns så mycket vinster. Starkare partnerskap, ökade intäkter och ett stärkt varumärke", säger Lisa Wärn.

Skippar snabb uppskalning

Climate Champ riktar sig främst mot elitidrotten och vill gärna in hos klubbchefer och styrelser. Prissättningen har hittills varit engångssumma, men en prenumerationsmodell kan bli aktuell längre fram.

Finansieringen har bestått av egna medel, projektstöd och regionala checkar – bland annat från Region Gävleborg – samt intäkter från uppdrag som bolaget genomfört innan pivoten från analoga utbildningar till digital plattform.

Duon har också varit inne på en snabbare skalning, med hjälp av till exempel riskkapital. Men marknaden har förändrats.

"Det där har gått lite fram och tillbaka. Ett tag när de här frågorna var så otroligt heta kände vi att vi kanske kan skala upp och göra det här en ganska stor del av vår arbetstid. Men vi ser också den senaste tiden – med omnibussen, omvärldsläget och så vidare – att intresset har avtagit i frågorna", säger Lisa Wärn.

Nu har man i stället valt en långsammare modell.

"Nu får vi känna efter lite grann och se hur mogen marknaden är, beroende på hur mycket tid vi vill lägga och hur vi vill skala det här", säger hon.

2026-målet är mer vardagligt än visionärt: jämnare intäkter.

"Det skulle krävas kanske fem stabila, stadigvarande kunder för att kunna påvisa att modellen fungerar – och ta det vidare", säger Malin Rogström.

På längre sikt tror duon att skalan kan komma via samarbeten – exempelvis med idrottens centrala utbildningsorganisation RF-SISU eller ligaorganisationer – där många klubbar nås samtidigt.

Bolaget hade 2025 ingen nettoomsättning och gjorde ett resultat (EBITDA) på -92 000 kronor.