Nu kommer nya PFAS-reglerna – här är impact-bolagen som kan bli vinnare

Nu blir kraven kring "evighetskemikalien" PFAS i dricksvattnet skarpare. Från och med 1 januari sänks gränsvärdena för dricksvattnet – och även om de flesta kommuner redan klarar nivåerna innebär det nya reningssteg och nya upphandlingar på vissa håll.

Det här är vad som händer vid årsskiftet, enligt Svenskt Vatten:

Tidigare har svenska vattenverk i praktiken haft en svensk gräns att hålla koll på: om summan av 11 utvalda PFAS-ämnen (PFAS11) ligger över 90 nanogram per liter ska man utreda och sätta in åtgärder för att få ner halterna.

Nu blir kraven skarpare och mer uppdelade. Det införs ett mycket lägre gränsvärde för en mindre grupp av de mest prioriterade ämnena: för PFAS4 (fyra specifika PFAS-ämnen) får dricksvattnet innehålla högst 4 nanogram per liter.

En färsk sammanställning från Svenskt Vatten visar att 261 av 286 svarande kommuner redan klarar PFAS4-kravet utan nya åtgärder – medan 25 kommuner behöver rena mer effektivt för att nå gränsvärdet.

Miljarder krävs – trots sänkt prognos

Prislappen för kommunerna har dessutom skrivits ner rejält. Svenskt Vatten bedömer nu att den samlade investeringskostnaden landar på cirka 1,4 miljarder kronor – till skillnad från sex miljarder som tidigare beräkningar hävdat.

Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm trycker samtidigt på att rening inte kan vara hela svaret:

"Ju färre föroreningar det finns i vattnet som ska renas, desto lägre blir kostnaden. Därför måste vi få ett förbud mot att använda PFAS omedelbart", säger han till TT.

För impact-bolagen finns två affärsmöjligheter här. Dels “nedströmslösningar” (som rening av vatten här och nu) och "uppströmslösningar" (som att ersätta PFAS i material och komponenter).

För Helios Innovations – som tagit fram det de kallar "rening som tjänst" och nyligen säkrade över 14 miljoner från impact-investeraren Backing Minds är de nya reglerna välkomna. Detta trots att de inte direkt sysslar med rening av dricksvattnet.

“Vi jobbar främst med industriellt processvatten och andra typer av flytande avfall – alltså PFAS-kontaminerade flöden från verksamheter", säger bolagets medgrundare och operativa chef Johanna Gillberg till Impact Loop.

Den nya verkligheten 2026 kommer enligt henne grå flera industrier och kommuner att behöva tänka igenom sina egna vattengflöden.

"Då hamnar också de flöden vi hanterar mycket högre upp på agendan – särskilt när det finns utsläppskrav till kommunala reningsverk."

Hon tror att det här kommer sätta fart på arbetet.

"Det har funnits en känsla av att man haft tid på sig och kunnat skjuta frågan framför sig. Men som med många striktare gränsvärden är man ofta lite sen på bollen – och nu går det inte längre."

Hon ser konkurrensen på marknaden som växande under de senaste fem åren när frågan om PFAS kommit allt högre upp på agendan. Men grundaren välkomnar ännu fler impact-bolag inom PFAS – för det finns lösningar som fortfarande saknas.

"Vi är ofta ganska bra på att separera föroreningar från vatten, men sedan måste de också förstöras på något sätt – och där ligger vi längre bak. Koncentratet som blir kvar är fortfarande en stor fråga", säger Johanna Gillberg.

Här listar Impact Loop några av bolagen som vill lösa PFAS – och hur det går för dem:

Chromafora

Affärsmodell: Säljer reningslösningar som fångar upp PFAS ur förorenat vatten – ofta i en “plug-and-play”-container som snabbt kan sättas i drift hos kommuner och industrier. Läs mer.

Grundat: 2010.

Nettoomsättning 2024: 13 miljoner kronor.

Besca

Affärsmodell: Förlänger livet på det aktiva kolet som används i PFAS-rening. I praktiken: de återaktiverar “förbrukat” kol så att det kan användas igen – och reningen blir billigare och mer cirkulär. Läs mer.

Grundat: 2025.

Nettoomsättning 2024: -

Helios Innovations

Affärsmodell: Rening som tjänst. De sätter upp rening för kundens processvatten (där PFAS kan finnas) och tar betalt löpande för resultatet, snarare än att kunden måste köpa en hel anläggning. Läs mer.

Grundat: 2019.

Nettoomsättning 2024: 14,2 miljoner kronor.

Mycomine

Affärsmodell: Bygger reningslösningar där svampar används för att “äta upp” föroreningar. Har också tittat på om tekniken kan användas i PFAS-spår, som ett alternativ till att bara filtrera och flytta problemet vidare. Läs mer.

Grundat: 2021.

Nettoomsättning 2024: 2,5 miljoner kronor.

Cellfion

Affärsmodell: Utvecklar biobaserade membran som kan ersätta PFAS i vissa komponenter för batterier och vätgas – alltså en uppströmslösning som minskar behovet av PFAS från början. Läs mer.

Grundat: 2021.

Nettoomsättning 2024: 17 000 kronor.

Westra Materials

Affärsmodell: Tar fram PFAS-fria polymerer till batteritillverkning – material som ska göra det enklare att fasa ut PFAS i batterikomponenter utan att tumma på funktion. Läs mer.

Grundat: 2020.

Nettoomsättning 2024: 65 000 kronor.