Hon vill dra igång svampfond – men skippar foodtech: "Jag letar efter fungi deeptech"
Svamp är en resurs vars olika beståndsdelar kan användas till allt från kolsänka till ingrediens i kosmetika och byggmaterial. Nu smider finansveteranen Susanne Gløersen planer på en mikro-VC-fond för svampinnovationer. Men det handlar inte om kantareller och foodtech.<br><br>"Jag vill se bra case, hög impact och banbrytande teknologier. Jag letar efter fungi deeptech", säger hon i en intervju med Impact Loop.
Svamp är på tapeten. Men för gemene man – och för nyfikna investerare − är det en svåröverskådlig industri med en lång rad vitt skilda applikationer.
Susanne Gløersen kommer från en lång bakgrund inom hållbarhet, bank och finans, bland annat från Nordea och SEB Green Tech. För ett par år sedan dök hon huvudstupa ner i svamparnas möjligheter – och sektorns outnyttjade potential.
Hon lämnade finans för att fokusera på fungi.
”Jag såg otroligt många hållbarhetslösningar, men området var fortfarande underkommunicerat − och ofta ouppskattat", berättar hon för Impact Loop.
Nätverk har saknats
Sedan dess har hon ägnat all sin tid åt att bygga upp ett globalt ekosystem.
The Future is Fungi Award är en tävling som vartannat år prisar den mest banbrytande forskningen och de bästa startupbolagen.
För investerare har Susanne Gløersen grundat The Fungi Investment Collective för affärsänglar och privatpersoner som vill investera i enskilda svampbolag. Hon jobbar nu även på att etablera en mikro-VC-fond.
”Det är tydligt att det har saknats nätverk och infrastruktur. Jag satsar allt på att öka innovationstakten i de här sektorn.”
Susanne Gløersen investerar även själv. Och det råder ingen brist på spännande applikationer.
"Det finns bolag som använder svamp för att utveckla byggmaterial, kosmetika och förpackningar − eller för användning i rymden. Vi ser även svamp användas allt mer inom jordbruket, framförallt för att reducera användningen av konstgödsel eller bekämpningsmedel."
Svamp är också bra på att omvandla avfall till nya material, vilket bland annat sker inom textilindustrin. Svamp kan nämligen både äta upp textilavfall och producera mycobaserat läder.
Vad tittar du själv efter när du investerar?
”Jag fokuserar mycket på lösningar där svamp kan ersätta fossila ingredienser. Majoriteten av dagens ytaktiva ämnen i kemiska produkter är petroleumbaserade. Nu finns det betydligt mer hållbara svampbaserade alternativ.”
Biologisk mångfald och jordhälsa är en annan viktig aspekt, menar hon.
"Det mest spännande är nog hur svamp kan användas för att återställa naturen. Med så kallad 'mycoremediation' kan vi rena jord och vatten genom att använda svampens naturliga roll i våra ekosystem.”
Tveksam till foodtech
Det finns dock en kategori som Susanne Gløersen själv inte har valt att gå in i.
"Jag håller mig undan bolag som jobbar med alternativa protein, dels för att jag inte blivit överbevisad av investeringscasen, dels för att sektorn känns ganska mättad. Jag vill se bra case, hög impact och banbrytande teknologier. Jag letar efter fungi deeptech."
Var sker den mest spännande forskningen i dag?
”Den sker överallt, men framförallt i USA, Asien, Nederländerna och Danmark. I Lund forskar man på en betong som kan reparera sig själv vid sprickor eller skador. Det är riktigt häftigt.”
De mest spännande idéerna kommer just från forskningsvärlden, menar hon.
”Det händer mycket. Men vi behöver bli bättre på att sammanföra forskningsinstitutioner med storbolag. De kan göra piloter och investeringar så att ekosystemet kan växa.”
Förstår investerarna vad de ger sig in i?
”Biotech kan absolut vara svårt att förstå sig på. Men många stora riskkapitalbolag är intresserade. Därför har jag med mig partners från forskarvärlden som kan göra due diligence på innovationerna. Det blir också allt vanligare att ta med forskare som partners inom VC-fonder.”
Vad behövs för att få marknaden att växa ordentligt?
”Det finns många utmaningar med att skala upp biologi – från en liten startupverksamhet i labbet till industriell skala. Sen handlar det ofta om att komma ner i kostnadsnivåer som kan konkurrera med de fossila alternativen.”
Många branscher går redan mer mot biobaserade insatsvaror, menar Susanne Gløersen. Men det gäller att man får stora bolag att våga ta steget.
”En hel del tryck kommer från EU. Till 2030 ska man till exempel fasa ut hälften av alla kemikaliebaserade bekämpningsmedel inom jordbruket, vilket ger en skjuts till lösningar med svamp. Det är mycket som knuffar utvecklingen framåt just nu.”
Susanne Gløersen tipsar om några heta fungi-startups:
Mycomine (Sverige)
Mycomine renar förorenat vatten med svamp.
NoMy (Norge)
Norwegian Mycelium utvecklar myceliumbaserat fiskfoder genom fermentering av livsmedelsindustrins restströmmar.
Funga (USA)
Parar frön med svamp, vilket ger träd som växer 30-60 procent snabbare. Den ökade tillväxten kan säljas som kolkrediter.
Mycolever (Tyskland)
Utvecklingsplattform för att identifiera nya ingredienser från svamp. Jobbar bland annat med att ersätta petroleumbaserade ingredienser i rengöringsprodukter, kosmetika, jordbruk och matprodukter.
Mycoverse (Danmark)
Använder svamp för att bekämpa svamp inom jordbruket. Spin-off från DTU.
Visibuilt (Danmark)
Ersätter bitumen i asfaltpropduktion med svamp.
Anthology (USA)
Optimerar genomer från underutnyttjade organismer som svamp för att avancera biomanufacturing. Spin-off med forskare från MIT, Harvard och Boston.
Matr Foods (Danmark)
Proteinbolag med Claus Meyer från Noma som en av grundarna. Fick nyligen 200 miljoner kronor i lån från Europeiska investeringsbanken EIB.
OnegoBio (Finland)
Utvecklar äggviteprodukten Bioalbumen från svamp.
Fortsätt läsa – kom in i loopen!
- Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev
- Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
- Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Fortsätt läsa – kom in i loopen!
- Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev
- Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
- Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups