Fredrik Hånell: Därför måste impact-begreppet breddas

Är allt impact nu? Borde impact-begreppet skrotas när alla företag har en hållbarhetsberättelse där de redovisar sin påverkan på miljön? Ska säkerhet och försvar också inkluderas?

Det är frågor som diskuterats flitigt under våren.

Sett ur en investerares perspektiv kan impact-begreppet bli centralt. Riskkapitaliser som inte behöver tigga efter så kallade limited partners (delägare i fonden) behöver inte profilera sig inom impact.

På Impact Loops event Build i våras sa Pär-Jörgen Pärson, partner på riskkapitalbolaget Northzone, att impact inte är lika hett och att bolaget bränt sig på cleantech-investeringar. Inte undra på, de behöver inte stå med mössan i handen. Är man i toppen av näringskedjan så är man.

På samma event var Susanna Campbell, styrelseledamot och medgrundare till Syre, tydlig med att hon inte tycker att säkerhet och försvar har med impact-investeringar att göra.

På grund av det ändrade säkerhetsläget försöker dock många andra impact-investerare bredda sitt fokus. Krasst handlar det om att attityderna mot försvarsteknologi och så kallad ”dual use” (dubbla användningsområden) har förändrats, och det har öppnats upp en enorm oexploaterad marknad för riskkapital. Man följer pengarna helt enkelt.

Säkerhet och försvar har dock i högsta grad med impact att göra. 2024 års ekonomipristagare påvisade att demokrati och samhällsinstitutioner leder till ökat välstånd. I ett impactbegrepp som inkluderar miljö, kunskap, hälsa och samhälle har demokrati en naturlig plats. Innovationer, åtgärder och investeringar som stärker demokratin ger en positiv påverkan för oss alla.

Historien visar att demokratins säkerhet och försvar är kritiska för att säkra vårt välstånd. Impact-begreppet bör därför breddas för att inkludera åtgärder som stärker och försvarar demokratin.

Detta betyder inte att allt nu är impact. Den positiva påverkan för en produkt eller tjänst är i grunden skillnaden som skapas jämfört med att produkten eller tjänsten inte fanns, det vill säga att allt fortsätter som förut. Ta Foodora som exempel: Alternativet är att hämta maten själv (oftast till fots), eller att äta på matstället. Det är enkelt att förstå att de positiva hälso-, miljö-, och samhällskonsekvenserna av att Foodora inte finns överväger de eventuella vinsterna i tid, bekvämlighet och skatteintäkter.

Bolag med stark impact-profilering kan ha en reell negativ impact om man tar hänsyn till så kallad ”induced demand”. Modeindustrin och snabbmode i synnerhet är enorma miljöbovar.

Frågan är då om polyesteråtervinnaren Syre, som vill öka andelen återvunna kläder, minskar koldioxiutsläppen, eller om de rättfärdigar en i grunden ohållbar industri att tillverka ännu mer?

På samma sätt är e-handel en enorm miljöbov, främst på grund av logistiken (visste du att en tredjedel av utsläppen härstammar från returer?). Med till exempel Klarnas marknadsandel av BNPL (Buy Now Pay Later) motsvarar utsläppen de genererar 0,02 procent av de globala GHG-växthusgasutsläppen, vilket är i paritet med Island.

Om det är en tröst kan noteras att Amazon globalt orsakar lika stora utsläpp som Tyskland.

IT förbrukar också resurser. Varje internetanvändare orsakar i snitt lika stora utsläpp som varje flygresenär – och det är lätt att glömma bort att sociala medier orsakar enorma utsläpp.

Meta ligger till exempel i paritet med Frankrike. Att dessa bolag köper sig fria med utsläppskrediter reducerar inte de faktiska utsläppen.

Nästa steg inom impact, förutom att inkludera demokrati och vara mer stringent när man pratar om impact, torde vara att utvärdera impact för AI, något som franska språkmodellen Mistral nu för första gången gjort. Vinsterna i effektivitet kanske överväger den ökade energiförbrukningen.