"Det är som att vi har gruvorna men inte stålindustrin" – nu vill Proteinish att politiken premierar växtbaserat

För att hela värdekedjan runt vegobolag som jobbar med växtprotein ska fungera bra behövs lantbrukare som odlar baljväxter och andra grödor med hög proteinhalt, aktörer som kan plocka ut proteinerna och någon som kan göra om dem till slutprodukter.

Men på den svenska marknaden saknas idag vissa länkar i den kedjan, anser Peter Bolinder som grundat växtproteinbolaget Proteinish tillsammans med Isabelle Egholt Falck.

Infrastrukturproblem hämmar utveckling

Enligt honom är det vissa grundläggande faktorer i infrastrukturen runt växtbaserade produkter som gör att branschen har motvind – trots att klimat- och hälsoforskningen talar för mer vego. Impact Loop har i en rad artiklar beskrivit problematiken från olika perspektiv under samlingsrubriken Vego 2.0.

Peter Bolinder pekar särskilt på att den nya anläggning för förädling av baljväxter i Lidköping som branschorganisationen Lantmännen har investerat 1,2 miljarder kronor i, inte blir klar förrän 2027.

"Så länge vi inte kan förädla grödorna till de insatsvaror vi behöver för att göra nya växtproteiner är vi kraftigt begränsade i Sverige", säger Peter Bolinder.

Behövs fler och mer riktade bidrag

Det andra han ser som en hämsko för den svenska vegobranschen är bidragssystemet, som han inte tycker fungerar tillräckligt bra.

"Vi har en ny livsmedelsstrategi som säger att vi ska satsa på växtproteiner och på export av svenska livsmedel, men vi har ytterst lite medel i bidragssystemet som är allokerat till just det", säger Peter Bolinder.

Vinnovas sökbara bidrag inom programmet för innovativa matsystem hänger kvar fram till nästa år och det finns vissa nya pengar att söka via det statliga forskningsrådet Formas. Men det behövs mer anser Peter Bolinder.

"Formas är hårt kopplade mot forskningen vilket kräver en akademisk partner som inte alla har. Och Vinnovas utlysning om excellenscentra har inte fokus på livsmedel. Om inte Vinnova kan gå in och stötta nya bolag på ett tidigt stadium behöver Jordbruksverket eller någon annan statlig myndighet kliva in för att riskkapitalet ska kunna ta nästa steg för fler", säger han.

Ni är ett av flera bolag som beskriver en tuff marknad, vad får er att fortsätta satsa?

"Vi är övertygade om att vi ska stånga oss igenom det här. Vi har lite pengar kvar och har tagit fram prover åt flera kunder och siktar på oftake-avtal. Vi sitter också och tittar på europeiska utlysningar."

Tar fram en proteinpellet

Proteinish jobbar med en rad olika råvaror, baljväxter och spannmål och på sikt alger för att framställa en torr proteinpellet som i sin tur kan utgöra basingrediens i andras slutprodukter. Bolaget siktar på att bygga en egen produktionsanläggning i livsmedelsjätten Findus gamla lokaler i skånska Bjuv. När den kommer till skott är inte skrivet i sten.

"Vår ursprungliga plan var att kunna öppna 2027."

Vad krävs för att få bättre fart på hela segmentet enligt dig?

"Man behöver har ett bidragssystem som tar innovationer upp till en nivå så att det privata kapitalet känner sig bekvämt med att ta över. Det här handlar inte bara om de enskilda produkterna utan mer om de grundläggande förutsättningarna. Här måste politiken göra mer", säger Peter Bolinder.

Måste hela värdekedjan finnas här i Sverige?

"Ja, inte minst av självförsörjnings- och beredskapsskäl. Och om vi ska ha en livsmedelsindustri som är internationellt konkurrenskraft krävs det att vi har en komplett värdekedja."