Tre tunga investerare om Einrides notering i USA: "Finns inte tillräckligt med tillväxtkapital här"

Över hundra investerare och entreprenörer från hela Norden samlades på Impact Loops deeptech-meetup i Kista i fredags.

En av de brännande frågorna som avhandlades på scen var hur Europa kan bygga och behålla framtidens deeptech-bolag på hemmaplan. Vad krävs för att de inte ska fortsätta att söka kapital och börsnoteringar på andra sidan Atlanten som det svenska elfraktsbolaget Einride nu gjort?

Impact Loops redaktör Siôn Lawrence-Geschwindt ledde samtalet med Mala Valroy, investment manager på Industrifonden, Anna Fredrixon, partner på Norrsken Launcher och Marek Kiisa, managing partner på Nordic Ninja VC.

Mala Valroy sa att Einrides förmåga att ta sig hela vägen mot notering är ett viktigt steg för hela svenska deeptech- och impact-sektorn – men pekade samtidigt på att det inte är lätt för andra bolag att upprepa.

Anna Fredrixon, partner på Norrsken Launcher, höll med om att signalen är positiv men hade gärna sett att Einride noterades i Sverige.

"Det vore såklart fantastiskt med en börsintroduktion i Sverige… men i USA finns erfarenheten, jämförelsedata, nätverket och kapitalet."

Hon pekade också på en oroande trend: nästan fyrtio procent av EU:s scaleups väljer att listas i USA, ofta på grund av bättre likviditet och högre värderingar.

Marek Kiisa, managing partner på Nordic Ninja VC, investerade i bolaget redan för sju år sedan och har sett det växa till en global aktör inom autonom logistik.

"Einride har utvecklats till en ledare inom logistik och autonoma system", sa han och beskrev hur Göteborg nu blivit "Europas epicentrum för autonoma transporter".

Men Marek Kiisa uttrycket också viss frustration över att Sverige och Europa idag har svårt att tävla med USA.

"Det finns inte tillräckligt med tillväxtkapital i Europa", sa han och tog det egna portföljbolaget och mobilitetsaktören Bolt som exempel på ett företag som tvingats söka kapital i USA.

"Det är europeiska pensionspengar som skickas till USA och sedan kommer tillbaka. Det är helt fel", sa Marek Kiisa.

En annan flaskhals, enligt panelen, är kommersialisering. Trots Europas världsledande forskning når för få innovationer marknaden.

"Vi har alla dessa fantastiska innovationer… men vi är inte lika bra som USA eller Kina på att faktiskt kommersialisera dem", sa Anna Fredrixon.

Hennes råd till deeptech-grundare var att anställa kommersiell kompetens mycket tidigare än de tror, tala med kunder långt innan tekniken är färdig och samarbeta med industribolag som kan agera testbäddar.

Även tidsaspekten debatterades. Deeptech uppfattas ofta som långsamt på grund av behovet av labbmiljöer, tung infrastruktur och långa certifieringsprocesser.

Mala Valroy invände att kategorin inte nödvändigtvis är långsammare – bara annorlunda.

"Det är en annan typ av risk. Du går in med mer teknisk risk, men nästan ingen kommersiell risk eftersom du ofta skapar en ny marknad med din innovation."

Hon påpekade dessutom att deeptech-exits ofta ligger i ett fem–tioårsintervall och kan ge "astronomiskt mycket bättre" avkastning än mjukvara.

Trots problemen delade panelen en stark tro på Europas potential. Regionen har en djup teknisk talangbas, några av världens bästa universitet och tillgång till industripartners som erbjuder verkliga testmiljöer. Dessutom finns en kultur av att bygga lösningar som faktiskt betyder något.

Men samma panel var överens om vad som saknas: fler lokala tillväxtfonder, fler industriella förvärv, mer korsbefruktning mellan forskare och serieentreprenörer – och fler exempel på entreprenörer som gjort resan och återkommer för att bygga nästa våg.

Slutsatsen blev tydlig: Europa har ingredienserna för att skapa nästa deeptech-jätte. Men utan kapital, kommersiell snabbhet och starkare ekosystem riskerar även nästa Einride att söka sin framtid i USA.

En annan het paneldiskussion i Kista gällde frågan om den gröna premiens vara eller icke vara, läs mer om den här.