Ny doldisinvesterare satsar bara på svampbolag – det här letar de efter nu

Trycket på industrin att hitta alternativ till fossilbaserade, kemikalietunga och resurskrävande lösningar öppnar för nya typer av bolag – och för investerare som letar efter dem.

En nisch som börjat få allt mer uppmärksamhet är fungi: alltså svamp, mycel och jäst som kan användas i mängder av produkter.

En aktör som positionerat sig här är The Fungi VC – som drog igång 2024.

Bakom satsningen finns norska Susanne Gløersen, som tidigare arbetat med hållbar finans på SEB och de senaste åren byggt upp flera initiativ i samma område, bland annat The Future is Fungi och deras pris – The Future is Fungi Award.

"Jag såg den här enorma potentialen för några år sedan och valde att lämna SEB för att bygga ett globalt ekosystem kring det här", säger Susanne Gløersen till Impact Loop.

Tillsammans med Tarja Zudemberg från Sverige – som har lång erfarenhet av investeringar i tidiga bolag från bland annat Almi Invest, har hon byggt upp en renodlad svampinvesterare.

"Jag har alltid varit intresserad av impact och naturbaserade lösningar", säger Tarja Zudemberg.

Bygger fokus kring fungi

Själva kärnan är fungi-spåret.

Enligt Susanne Gløersen är det ett område som länge varit underutnyttjat, men där teknikutvecklingen nu gjort det lättare att använda svamp industriellt.

Hon beskriver utvecklingen som betydligt större än en enskild biotech-trend.

"Jag ser det här som början på nästa industriella revolution, där vi använder mikrober, biologi och naturens egna system i stället för petrokemikalier i en rad olika branscher", säger Susanne Gløersen.

Även om fungi kan låta smalt ser de det inte som en liten nisch. Tvärtom menar de att området skär tvärs över många sektorer.

"Det här spänner över bland annat bygg, förpackningar, mat, jordbruk, kosmetik, grön kemi och energi. Det är ett väldigt brett investeringsfält", säger Susanne Gløersen.

Tarja Zudemberg fyller i:

"Det är nästan lite magiskt. Man kan använda det till väldigt många saker.”

Vill göra det på ett annat sätt

The Fungi VC är inte uppbyggt som en traditionell fond med en fast fondstruktur. I stället använder de en syndikatmodell där investerare kan gå med antingen över flera case eller i enstaka bolag.

Susanne Gløersen beskriver det som ett försök att bygga något mer rörligt än en klassisk VC-struktur.

"Vi är lite new kids on the block och vill göra det här på ett nytt sätt", säger Susanne Gløersen.

En del investerare går in med ambitionen att vara med i flera bolag tillsammans med The Fungi VC, medan andra kan komma in från fall till fall.

"Det är ett supersyndikat. Vissa säger att de vill investera i sju till tio bolag, medan andra kommer in case by case", säger Susanne Gløersen.

Det gör också att fler typer av investerare kan vara med.

"Vi samlar family offices och kapitalstarka privatpersoner i samma struktur", säger Susanne Gløersen.

För family offices ligger ingången i regel högre, medan affärsänglar kan komma in med mindre tickets. Enligt Susanne Gløersen ligger Fungi VC:s egna investeringar i bolagen vanligtvis på mellan 100 000 och 400 000 euro (motsvarande 1,1-4,3 miljoner kronor).

Tidshorisonten är inte heller tänkt att vara ultrakort, vilket passar dåligt i en sektor där utveckling och uppskalning ofta tar tid.

"Bioteknik tar tid. Vi tittar dock på en möjlig exit efter fem till sex år genom 'secondaries', och för det gör vi ibland följdinvesteringar när bolagen kommit längre", säger Susanne Gløersen.

Det letar de efter

När det gäller vad som får dem att gå vidare i nya case återkommer Susanne Gløersen till några saker: tydlig miljönytta, forskningsbaserad teknik, skalbarhet och ett område som inte redan är alltför trångt.

"Vi gillar det som är nytt", säger Susanne Gløersen.

Hon säger också att de tydligt dras mot tekniktyngre bolag. "Gärna deeptech och sådant som faktiskt bryter ny mark".

Geografiskt är de inte låsta till Norden.

"Vi tittar globalt, från pre-seed till series A", säger Tarja Zudemberg.

Sex investeringar hittills

Hittills har Fungi VC investerat i sex bolag.

Ett av dem är Anthology, en spinout från MIT och Harvard som arbetar med "genome engineering" för industriell användning av svamp. Ett annat är Funga, som arbetar med kolinlagring och skogsbruk genom att inokulera trädplantor med fungi för att få dem att växa snabbare och minska dödligheten.

I portföljen finns också norska NoMy, som använder svampfermentering för att omvandla restströmmar och matavfall till nya proteiner, samt USA-baserade Michroma, som utvecklar svampbaserade färgämnen som ska ersätta kemikaliebaserade färger i livsmedel.

Därutöver har Fungi VC investerat i tyska Mycolever, som bygger en plattform för att upptäcka och utveckla nya svampbaserade lösningar, och danska Mycoverse, en avknoppning från DTU som utvecklar svampbaserade fungicider för jordbruket.

Tre till fem investeringar i år

En del av inflödet av bolag kommer från det nätverk och det globala ekosystem som byggts upp runt området. Enligt Susanne Gløersen fick deras fungipris in 187 bolag som ansökte i höstas, vilket också gett fler case att titta på.

Planen för i år är att fortsätta bygga portföljen.

"Nu siktar vi på att göra tre till fem investeringar under året", säger Susanne Gløersen.

Parallellt vill de få in fler investerare i strukturen.

"Just nu är vi ute och träffar familjer och privata investerare som vill vara med och bygga det här området."