Misstagen som fällde solbolaget – grundaren öppnar upp om konkursen

Samster som grundades 2013 av Kent Samuelsson och Vilhelm Steier har haft som affärsidé att utveckla effektivare och mer klimatsmarta energilösningar för bostäder, fastigheter och industrin. Fokus har framför allt varit på solenergi, värmelagring och resurssnåla torkprocesser.

Men nu har Kungsbacka-bolaget gått i konkurs. Det framgår av konkursansökan som Loop har läst.

"Det känns tråkigt, men vi har förstått vart det barkade. Det började redan för fem år sedan egentligen med en del felsatsningar", säger Kent Samuelsson.

För stort fokus på tillväxt

Enligt grundaren började Samsters problem med ett för aggressivt tillväxtfokus.

"Vi satsade på att bli för stora, och sedan kom pandemin, byggstopp, ränteuppgångar och krig. Det blev för mycket samtidigt."

Under det senaste året har bolaget vidtagit flera åtgärder för att försöka få ordning på lönsamheten. Samster har bland annat halverat sina lokalkostnader och sagt upp flera av de anställda – men det räckte inte.

"Vi kapade mycket kostnader, men om det inte kommer in några intäkter spelar det ingen roll. Vi fick helt enkelt inte snurr på det. Vi har kämpat på, men till slut tar kassan slut och då finns det inte så mycket att göra."

Vad var det största misstaget?

"Vi skulle inte ha satsat så hårt på tillväxt på bekostnad av lönsamhet. Vi skulle inte ha patenterat allt. Det kostade för mycket pengar. Sen blev tajmingen helt fel, men det är svårt att styra över."

Nya politiska spelregler efter regeringsskiftet 2022 har också förändrat förutsättningarna för bolaget, enligt grundaren.

"Ett av våra ben handlade ju om att eliminera dieselanvändningen i torkprocesser och bland det första regeringen gjorde var att halvera dieselpriset. Sen kom nästa dråpslag – att ta bort '60-öringen', skattereduktionen för solceller. Det slog inte ut vår solsida helt, men efterfrågan dämpades kraftigt. Sen kan du addera regeringens ensidiga kärnkraftsfokus som har blivit som ett vått täcke över alla som håller på med förnybart."

Valde bort att satsa på batterier

Många solbolag har under de senaste åren ställt om och satsat mer på batterier som en följd av en svalare solcellsmarknad. Den vägen har Samster inte valt.

"Vi kunde kanske ha hakat på batteriracet, men jag vet inte hur länge det hade hållit oss uppe. Det är samma systemfel där som med solenergin."

Han syftar på att den som laddar ett batteri måste betala energiskatt på elen som tas in från nätet, men får inte någon motsvarande ersättning när elen säljs tillbaka. Den obalansen gör det svårt att räkna hem investeringar, enligt Kent Samuelsson.

"Innan har 60-öringen mildrat den effekten, men den tas ju nu bort och då blir det svårt att få kalkylerna att gå ihop."

Konsekvensen, menar han, är att förutsättningarna att investera i solkraft har försämrats drastiskt.

"Det är inte lönsamt att sätta upp sol i Sverige längre. Solen genererar mest på sommaren, och då skulle man egentligen behöva reducera kärnkraften för att ge plats åt solenergin. Det görs inte. Det finns mycket samhället skulle kunna göra – men det gör man inte."

Vad skulle krävas för att solbranschen ska ta fart igen?

"Billig lagring är helt avgörande. Men då måste det också finnas en marknad för att sälja energin vidare. Jag vet inte om den finns om man bygger flera gigawatt ny kärnkraft."

Trots konkursen ser Kent Samuelsson fortsatt potential i flera av de tekniker som bolaget utvecklat. Inte minst hybridlösningarna som kombinerar solenergi och bergvärme genom att koppla samman solpaneler med bervärmepump. Kall vätska från borrhålet kyler ner solpanelen medan en varm vätska återförs i ett ständigt kretslopp.

"Konsulter och fastighetsbolag vet vilken nytta de gör. Förr eller senare kommer de flesta bergvärmeanläggningar behöva hybrider. Men uthållighet krävs – och det kan man inte ha hur länge som helst som ett litet bolag."

Vad ska du göra nu?

"Jag tänker jobba vidare med både hybrider och torkteknik. Jag tittar på spannmålstorkning både i Afrika och i delar av Europa där energipriserna är betydligt högre. Där finns otroliga intjäningsmöjligheter i att eliminera diesel."

Torkningsprocesser är ofta mycket energikrävande. Spannmål innehåller stora mängder vatten som måste avlägsnas snabbt och kontrollerat för att undvika mögel och försämrad kvalitet. I många länder sker torkningen fortfarande med diesel- eller fotogendrivna system, vilket både är dyrt och skadligt för miljön.

Och målgruppen är större än bara jordbrukssektorn.

"Det finns mycket industritorkning också – till exempel av betong och tång. Tång är extremt vattenrikt och kräver mycket energi att torka. Vi har tittat på det i ett EU-projekt. Där finns enorm potential."

"Vi har varit lite för blåögda"

Trots konkursen är grundaren relativt optimistisk om framtiden.

"Det finns ingen anledning att ge upp bara för att företaget gått i konkurs. Tekniken är bra, det är bevisat. Tre av fyra patent har visat sig kunna vara lönsamma under rätt förutsättningar, det vill säga när det från politiskt håll finns ett miljöfokus och en vilja att fasa ut fossila bränslen."

Vad har varit den största lärdomen av den här bolagsresan?

"Vi har lärt oss hur mycket som helst, både vad man ska göra och inte ska göra. Nu vet vi hur man undviker felrekryteringar, att välja fel leverantörer och så vidare. Vi har varit lite blåögda och för mycket tekniker, jag och min grundarkollega. Vi fokuserade mycket på tekniken och ville överlåta annat till andra och det kan man inte göra."