GUIDE: Snart dags för ödeslagen – sex punkter impact-bolag måste ha koll på

EU:s avfallsdirektiv från 2008 har reviderats – och den nya versionen innehåller för första gången ett producentansvar för textil, alltså att den som producerar en vara har ansvar för att den återvinns.

Nu är det upp till EU-länderna att få det på plats. Ambitionen är att så långt som möjligt få liknande regler i alla medlemsländer, men varje enskilt land jobbar nu fram ett eget lagförslag.

I Sverige ligger uppgiften på Naturvårdsverket – som nyligen lämnat in en första genomgång till regeringen. I sex punkter går Impact Loop vad som är på gång – med hjälp av Yvonne Augustsson, som leder arbetet på myndigheten.

• Vad har klubbats?

Den 10 september antogs det reviderade avfallsdirektivet som innehåller en skrivning om producentansvar för textil och skor av EU.

"Naturvårdsverket fick redan i maj i år – innan direktivet formellt antogs – i uppdrag att gå igenom avfallsdirektivet artikel för artikel för att identifiera utmaningar kopplade till hur det textila producentansvaret kan utformas i Sverige. Vi lämnade in vår genomgång i oktober och det ligger nu hos regeringen", säger Yvonne Augustsson.

• Vad har Naturvårdsverket kommit fram till?

Naturvårdsverket pekar ut ett antal känsliga knäckfrågor – men lämnar åt regeringen och lagstiftare att bestämma den exakta modellen.

Det handlar om när systemet ska införas, hur finansieringen ska se ut (vilka kostnader producenterna faktiskt ska bära, särskilt för små bolag), hur man hanterar historiskt avfall och hur den nya infrastrukturen för insamling, sortering och behandling ska byggas upp. De lyfter också rollfördelningen mellan producenter, kommuner och sociala aktörer (som Myrorna och Stadsmissionen) samt de oklara reglerna kring osålda produkter och kraven på lokal återanvändning.

Naturvårdsverket lyfter särskilt fram några områden som utmanande. De pekar ut att återtillverkning bör premieras framför fiber till fiber-återvinning, och att sociala aktörer är centrala för återanvändningen och behöver en tydligt skyddad roll – annars riskerar både deras ekonomi och samhällsnytta att urholkas.

• Vem är producent – och vilket ansvar får de?

Producent är den som första gången sätter kläder, skor eller vissa hemtextilier på den svenska marknaden – oavsett om det sker via fysisk butik eller e-handel. Second hand-aktörer omfattas inte, eftersom de säljer varor som redan sålts tidigare.

Producenterna ska bekosta insamlingssystem, transport, sortering och behandling av textilier – samt informationsinsatser till konsumenterna. Grundtanken är att producenterna går ihop i producentansvarsorganisationer som sköter det här ihop.

"Det innebär helt enkelt att de ska ta ett större ansvar för sina produkter när konsumenten inte längre vill använda dem. Insamlingssystem ska inrättas. Om det inte är de som sätter produkterna på marknaden som tar ansvar – vem ska annars göra det? Det finns en enorm potential och nya affärsmöjligheter men också en utmaning kopplad till detta", säger Yvonne Augustsson.

• Så ska textilen tas om hand

Direktivet innehåller en tydlig avfallshierarki: sorteringen ska i första hand förberedas för återanvändning, så att textilier kan säljas eller användas igen. Därefter kommer återtillverkning – till exempel att använda material från insamlade plagg till nya produkter – och först i tredje hand fiber till fiber-återvinning, sådant som impact-bolag som bland annat Syre sysslar med.

"Vid återtillverkning använder man materialet som råvara – om jag samlar in skjortor – kan jag använda materialet och sy klänningar i samma mönster och färg. Ur miljö- och klimatsynpunkt är det ofta bättre. Fiber-till-fiber kan man göra både mekaniskt och kemiskt, men det är en längre process och både mekanisk och kemisk återvinning är i sig energiintensiv. Man kan säga att det behövs en diversifiering av anläggningar här i Sverige, bland annat återtillverkningsanläggningar", säger Yvonne Augustsson.

• Här är tidsplanen

Svensk lagstiftning som reglerar producentansvaret ska vara på plats senast i juni 2027. Själva systemet, med producentansvarsorganisationer och insamling, ska vara igång senast den 17 april 2028. Naturvårdsverket uppskattar att cirka 8 000 företag berörs, varav ungefär 7 000 är småföretag med färre än tio anställda. För dem gäller ytterligare ett års respit – till våren 2029 – och vissa lättnader i kraven.

"Man kan tänka sig att man behöver fatta ett beslut ganska snart för att arbetet med att genomföra producentansvarssystemet i svensk lagstiftning ska påbörjas. I direktivet finns utpekade tidpunkter – och det finns en önskan att systemet ska komma på plats snabbt som möjligt."

• Vad händer nu på regeringskansliet?

Naturvårdsverkets förslag är inlämnat. Nu är det upp till regeringen att välja väg för införandet – och det är bråttom. Dels ska direktivets deadlines hållas, dels vill alla aktörer på marknadenha tydliga spelregler.

"Det finns tre lösningar för regeringskansliet: de kan antingen ta fram ett eget lagförslag, tillsätta en extern utredare eller ge Naturvårdsverket ett nytt uppdrag att formulera själva lagförslaget. Där har vi ingen aning om hur de tänker i dagsläget. Jag vill gärna ha ett svar runt årsskiftet", säger Yvonne Augustsson.