Svensk ull inte längre sopor – nu blir fårens supermaterial byggmaterial och kläder

Den globala efterfrågan på textilier förväntas öka med 150 procent till 2050. Samtidigt består de flesta textilfibrer idag av jungfruliga, fossilbaserade syntetfibrer och konventionellt odlad bomull, som ofta är vattenintensiv och odlad med stora mängder kemiska insatser.

Samtidigt importerar Sverige över 1 700 ton ull årligen, medan mer än hälften av den svenska ullen slängs.

"Det beror på att vi har monterat ned den svenska textilindutrin. Det finns ingen som kan ta om hand om ullen, vi har en fragmenterad marknad med många små gårdar", säger Johan Sidenmark, projektledare inom framtidens material på Axfoundation till Impact Loop.

De flesta som har får i Sverige gör det för köttet medan ullen i princip varit något de måste bli av med.

Trettonfaldigt ökad användning

För att råda bot på detta driver Axfoundation och Dalarna science park sedan några år initiativet The Swedish wool initiative. Genom att samla 20 partners i hela värdekedjan har projektet tagit fram över 30 produkter och prototyper där svensk ull ersätter importerade fibrer.

Under projektet har aktörerna ökat användningen av svensk ull mer än tretton gånger, från 4,5 ton till över 60 ton mellan 2019 och 2021, perioden det finns siffror för.

Räknat i plagg blir det ungefär 5 000 plagg fram till i år.

"Vi börjar se ett genombrott för svensk ull på industriell nivå. Genom att samla hela värdekedjan, från fårägare till färdig produkt, har vi visat att svensk ull kan ersätta importerade fibrer i allt från mode till byggmaterial", säger Johan Sidenmark.

Ny standard möjliggör storskalig handel

En avgörande framgångsfaktor är en ny svensk nationell ullstandard som tagits fram i projektet och som gör handel i industriell skala möjlig. Standarden klassificerar ull efter faktiska egenskaper istället för efter fårras, vilket gör det möjligt att köpa, sälja och utveckla produkter baserat på kvalitet och funktion.

"Tack vare standarden har vi ett gemensamt språk för inköpare och producenter som innebär att vi kan lägga ihop från olika gårdar för att få större volymer med orubblig kvalité", säger han.

I projektet har man även tagit fram en designguide som visar på en uppsjö av produkter som den svenska ullen går att använda till.

Den svenska ullen är grövre men därmed också slitstark. Det gör att den är bra för till exempel mattor och inredning. Bolaget Wool power gör till exempel underställ till försvaret, där bolaget istället för polyester, använder merinoull närmast kroppen och slitstark svensk ull på utsidan.

Att använda ull till ett vadmalsliknande material är också intressant för friluftskläder, då ull är naturligt vatten- och vindtätt och därför inte behöver några kemikalier.

Ull till nödbostäder

Bland de nya produkter som tagits fram genom projektet finns ett kostymtyg från Tiger of Sweden och stickade tröjor från Filippa K, gjorda med ull som tidigare kasserats. Uppstickaren Swedish textile har utvecklat nya tygkvaliteter i en helsvensk värdekedja för både kläder och offentlig inredning.

Även byggsektorn utforskar ullens potential. Bolaget Better shelter testar till exempel hur lokalt insamlad ull kan användas som isoleringslager i nödbostäder. Försök har redan genomförts i Marocko, och senare i år görs ytterligare tester med ett filtat ullskikt i kombination med presenning.

"Ull som isoleringsmaterial kan bidra till bättre termisk komfort i nödsituationer och förbättra levnadsförhållandena för människor på flykt. Genom att tillhandahålla ull eller dela kunskap om hur den kan samlas in och användas lokalt vill vi stödja utsatta samhällen att dra nytta av ett material som ofta finns nära till hands", säger Chloé Tiziani, designer på Better shelter i ett pressmeddelande.