GENOMGÅNG: Det letar impact-investerarna efter i år – två spår sticker ut

Det går knappt att prata riskkapital i början av 2026 utan att prata AI. Megarundor och nya enhörningar drar blicken mot Norden – och särskilt mot Sverige, där AI-bolag som Lovable på kort tid blivit en symbol för både fart och globalt intresse.

I december tog Stockholmsbolaget in runt 330 miljoner dollar till en värdering på 6,6 miljarder dollar, bara månader efter en jätterunda.

Att de två bokstäverna A och I dominerar även bland dem som investerar i impact blir tydligt när Impact Loop ringer runt.

Här finns det två spår som investerarna letar efter:

Dels bolag som kan använda AI till att effektivisera och optimera saker, för att på så sätt spara energi och minska utsläpp.

Dels bolag som bygger AI-lösningar som ska förhindra att själva AI:n blir en ny klimat- och energibov i sig.

Course corrected: Måste inte bygga allt från grunden

Hos Stockholmsbaserade Course Corrected är det precis den kombinationen som är kärnan. Partnern Kerstin Cooley beskriver hur fonden fortfarande är helt fokuserad på klimat­teknologi – men med tydliga problem, tydliga kunder och teknik som kan göra skillnad här och nu.

"Vi tycker om smartare system som signifikant kan förbättra och förändra hur saker och ting görs idag – i stället för att alltid bygga stort från grunden, även om vi är såklart är intresserade av first-of-a-kind projekt också. Det är viktigt att bolagen har potential att bli världsledande inom sitt område, oavsett vad det är", säger hon till Impact Loop.

AI är ett av verktygen, men långtifrån allt. Kerstin Cooley pekar bland annat på industriell optimering, prediktivt underhåll och styrning av energi och ventilation – och ser även datacenter som ett intressant område just eftersom el- och kylbehoven är så stora.

Norrsken Evolve: "Lösningar kopplade till energi, resurser och hälsa"

Liknande resonemang dyker upp hos riskkapitalbolaget Norrsken Evolve, där partnern Rebecka Löthman Rydå beskriver hur "impact" under det senaste året blivit mer kopplat till samhällskritiska funktioner än till en grön premium.

"Nu handlar det mer om lösningar kopplade till energi, kritiska resurser och hälsa – alltså funktioner som behövs i den galna och instabila värld vi lever i", säger hon.

I Norrsken Evolves värld är energi inte längre en vertikal bland andra, utan ett lager som ligger ovanpå i princip allt – inte minst AI:s framfart. Därför lyfter hon hållbar AI-infrastruktur som ett av fondens tydliga fokusområden.

"I datacenter ser vi ett tydligt behov av mer cirkularitet, bättre vattenlösningar och smartare samspel med elnätet – till exempel värmeåtervinning, vattenneutral kylning och flexibilitet i energianvändningen."

Hon pekar också på hur energisystemens brist på robusthet blivit en bromskloss – och där behövs bolagen med effektiviseringslösningar.

"I Europa börjar man till och med säga nej till datacenter och AI-parker, för att elen inte räcker."

Allt är dock inte AI och energi när impact-investerarna ska placera ut sina pengar i år. När Europa samtidigt ska elektrifiera, bygga resiliens och minska importberoenden hamnar även kritiska råmaterial högt på listan.

"Det har också blivit en säkerhetsfråga. Ett konkret exempel är koppar, där vi har gått in i tyska Recupere Metals. Vi behöver helt nya sätt att återvinna och förädla det här materialet lokalt", säger Rebecka Löthman Rydå.

SEB Greentech: "Impact is back" – men med nya etiketter

På banken SEB:s gröna investerare SEB Greentech ser investment managern Kristina Söderberg hur impact-landskapet håller på att byta språk. Klimat blir "natur". Greentech blir "deeptech".

"Många fonder pratar nu om deeptech istället för greentech eller climatetech, men greentech-bolag är ofta deeptech-bolag. Det är bara en ny etikett på samma sak."

Kristina Söderberg noterar samtidigt att det pratats mycket om att hållbarhet tappat mark mot AI och försvar, men menar att SEB går åt andra hållet.

"Att vi fick utökat mandat förra året (en miljard kronor i fonden, reds anm) är ett tecken på att SEB inte tagit några kliv bort från impact-sektorn", säger hon.

I portföljen ligger tyngdpunkten fortsatt på energi och industriell effektivitet – men under 2026 hoppas hon hitta mer inom vatten.

Vatten är samtidigt en av de sektorer som många investerare återkommer till som extremt viktig. Men den är också strukturellt trög, menar Kristina Söderberg, eftersom så mycket ägs av kommuner och säljcyklerna kan vara långa.

Fungi VC: Svamp sticker ut

Apropå natur. Det är tydligt att det inte bara är ett ord som letar sig in i pitchdeckar – utan något som på riktigt håller på att bli en egen investeringskategori. Längst ut på nischskalan finns Fungi VC, mikro-VC-fonden som Tarja zu dem Berg driver tillsammans med danska Susanne Gløersen, med siktet inställt på svamprelaterade investeringar.

"En stor del av kapitalet kanaliserar mot AI. Impact-området har fått stryka på foten ett tag, vilket är synd", säger hon till Impact Loop.

Samtidigt beskriver hon hur fungi-spåret sticker ut som en nisch som börjar röra på sig.

"Det finns ett stort intresse, särskilt bland kvinnor."

"Räcker inte att det är en dröm"

Det råder hursomhelst ingen brist på intressanta svenska impact-bolag att investera i, menar Kerstin Cooley. Hon ser starka team och tydliga problemformuleringar.

"Jag ser väldigt positivt på framtiden – det finns många guldkorn där ute."

Rebecka Löthman Rydå – som har ett tydligt Europa-fokus med Norrsken Evolve – håller med.

"Vi har väldigt bra dealflow och jag känner inte av att det skulle vara någon sättning i industrin."

Hon menar att Sverige dessutom sticker ut.

"Jag upplever att det finns en byggaranda här som jag inte har sett på länge”, säger hon.

Samtidigt är investerarnas budskap att kraven blivit tuffare. Det räcker inte att tekniken är spännande. Som Kerstin Cooley sammanfattar det:

"Det räcker inte att det är en dröm – man behöver en kund som vill betala. och det har blivit viktigare för i princip alla VC-fonder."