Fredrik Hånell: EIT kan ha spelat ut sin roll – det kan få EU:s startups att växa på riktigt

EIT skapades 2008 för att stärka Europas innovationsförmåga och konkurrenskraft genom att överbrygga nationella silos. Organisationen finansieras av EU-kommissionens ramprogram för att stödja innovation inom politiskt definierade fokusområden, till exempel energi, klimat, digital teknik, urban mobilitet, kultur och kreativitet med flera. Varje fokusområde drivs av en oberoende privat organisation, en så kallad KIC (Knowledge and Innovation Community), som samägs av aktörer från industrin, myndigheter och akademin enligt en modell kallad "triple helix".

Triple helix-modellen blandar industri, stat och akademi

EIT garanterar finansiering av KIC:ens verksamhet, det vill säga kunskapsspridning och utbildningar, innovationsprojekt och stöd till entreprenörer, i 15 år. Därefter förutsätts att kostnaderna täcks av de intäkter KIC:en själv genererar. Den totala budgeten för den nuvarande affärsplanen 2021–2027 är 2,96 miljarder euro (motsvarande cirka 33 miljarder kronor). KIC:arna har varit framgångsrika investerare och de toppar flera globala rankningar. De lyckas generellt stärka de europeiska ekosystemen och etablera breda allianser, som till exempel Innoenergy European Battery Alliance.

Ska driva på för innovation

Upplägget innebär också att KIC:arna har en del grundläggande utmaningar. Delägarna – eller partners – betalar en årsavgift, vilket utgör en av grundbultarna för verksamhetens kassaflöde. Delägarna förväntar sig att avgiften ger dem möjlighet att få EU-finansiering. Här finns det en uppenbar intressekonflikt. Europas gemensamma bästa ligger inte alltid i linje med egenintresset hos en stad, ett industriföretag eller ett universitet. Att detta är svårt exemplifieras av att EIT Manufacturing nyligen har utretts av OLAF, Europas antibedrägeriorganisation, som fann allvarliga brister i hur EU-medel har hanterats.

Interna konflikter mellan aktörer är mer regel än undantag, och finansieringen tenderar att gå till dem som är duktiga på att skriva ansökningar – inte nödvändigtvis till de bästa projekten.

KIC:arna har också svårt att hitta intäktskällor som bidrar till självfinansiering. För startups och scaleups har man till exempel testat "success fees", "revenue sharing" och ett utökat tjänsteerbjudande, men det enda som verkar fungera är att ta ägarandelar i bolagen. Innoenergy, som nu är oberoende men som ursprungligen var en av de första KIC:arna, har byggt en imponerande portfölj inom batteri- och energisektorn.

Innoenergy var en av de första KIC:arna

I det senaste publicerade budgetförslaget för 2028–2034 saknas fortsatt finansiering för EIT. I stället föreslås EIT:s systerorganisation EIC (European Innovation Council) få en ökad budget från 10,1 miljarder euro till 38 miljarder euro. EIC skiljer sig från EIT på flera sätt. EIC fokuserar enbart på deeptech och deras finansieringsbelopp är mycket högre. EIC har heller inga delägare med ekonomiskt intresse i hur medel spenderas.

Så varför verkar finansieringen av EIT upphöra? Här kan jag bara spekulera, men en orsak kan vara att EIT:s och EIC:s verksamheter på ytan ser ut att överlappa. Då är det lätt att tycka att en är överflödig och att EIT borde absorberas i storebror EIC. EIT:s budget ligger då hos EIC.

Kanske sugs EIT upp i storebror EIC

En annan orsak kan vara det helhetsgrepp som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driver för att skapa enhetliga förutsättningar för entreprenörer runt om i Europa, under den så kallade 28:e regimen. Det är på tiden. Om man harmoniserar regler och procedurer för investerare och entreprenörer öppnas en enorm riskkapitalmarknad – samtidigt som det blir väsentligt mycket lättare att sätta upp lokalkontor och etablera sig i andra länder.

Allt tyder på att de föreslagna åtgärderna leder till grundläggande förbättringar för startups och entreprenörer över hela EU, kanske till och med så att Europa hinner ikapp USA. Att det får effekt i Sverige är självklart, med tanke på att vi är en stormakt inom entreprenörskap. EIT har då spelat ut sin roll som europeisk brobyggare.