"Köper inte riktigt problembeskrivningen" – så ska Green City Farming lyckas med vertikaldodling

Ljusgårdas pivot bort från sallad kan ses som en bekräftelse på att drömmen om vertikalodling i stor skala är över. För efter att ha varit en av riskkapitalets favoritnischer har verkligheten de senaste åren blivit en helt annan.

Veckans nyhet om att bolaget – som genom åren tagit in 520 miljoner kronor från bland annat H&M-profilen Karl-Johan Perssons investeringsbolag Philian Invest och familjen Lundin – lägger ner sallad till förmån för kosttillskott är inte det första i sitt slag. Många har dragit i handbromsen eller tvingats lägga ner.

Konkurrera mot subventionerade bönder

Ett exempel är Grönska, som på ett bryskt sätt fick lägga ner planerna på storskalig odling. Bolaget försattes i konkurs förra året och startade om i betydligt mindre skala.

"Tidigare skulle vi bygga en stor anläggning, det har vi inte en tanke på längre. Nu kör vi fullt fokus på våra odlingsskåp", sa vd:n Robin Lee till Impact Loop då.

Skälet till att Grönska inte flög beskrev han som en kombination av en tuff marknad – och att branschen hade blivit något av en bubbla.

"Du ska konkurrera mot subventionerade salladsbönder i Spanien och det blir såklart väldigt tufft. När pengar var billiga så kom många större investeringar, och då fortsatte det att bli lite... kanske inte en bubbla men det var lite IT-bubblan och Framfab över branschen."

Pivoterat mot att sälja teknik

Exemplet känns igen hos Swegreen, som också har pivoterat mot att sälja sin kunskap och teknologi till dagligvarubutiker.

I Ljusgårdas fall menar vd:n Andreas Wilhelmsson att problemen handlar om att bolaget behöver komma upp i en stor volym sallad för att bli lönsamt och att de stora offtake-avtal som krävs har uteblivit.

"Vi har lyckats höja vissa vitaminnivåer rejält – men ändå är marknaden inte beredd att betala ett öre mer", säger han.

På den raka frågan om det är kört för vertikalodling i stor skala, svarar Andreas Wilhelmsson att det är svårt att få till i Sverige, med tillägget att det kan fungera "lokalt och småskaligt".

Utmaningarna är inget exklusivt för Sverige. Ett internationellt exempel är amerikanska Plenty där Amazon-grundaren Jeff Bezos gick in som investerare. Bolaget drog in nästan en miljard dollar, men kraschade förra året och har nu jordgubbsodling.

"Köper inte riktigt problembeskrivningen"

Så går det helt enkelt inte att bedriva vertikalodling och tjäna pengar på det? Jo, om man ska tro Green City Farming. Ett bolag från Göteborg som enligt egen utsago närmar sig lönsamhet – och som inte siktar småskaligt.

"Vi köper inte riktigt den problembeskrivning som Ljusgårda presenterar. Vår slutsats är att vertikalodling i större skala absolut kan fungera – men då krävs industriell disciplin, teknisk kontroll och en affärsmodell som håller i verkligheten", säger bolagets vd Robert Carlsson till Impact Loop.

Han hävdar dock inte att det är lätt att lyckas – tvärtom är det "extremt svårt".

"Problemet är att nästan ingen får ihop ekonomin. Det finns ett fåtal bolag globalt som faktiskt lyckats skapa stabil lönsamhet, och vi är ett av dem.""

Deras "usp", som vd:n menar är avgörande, handlar kanske föga förvånande om priset.

"Vi producerar betydligt mer sallad per kvadratmeter än de flesta aktörer, och vi har kortare odlingscykler. Salladen växer snabbare hos oss, vilket direkt slår på kostnaden per enhet och gör affären möjlig på riktigt", säger Robert Carlsson.

Lönsamma är de dock inte ännu. Green City Farming omsatte 1,8 miljoner kronor mellan juli 2024 och juni 2025 med ett resultat på -4,6 miljoner kronor. Enligt vd:n handlar det om problem med elförsörjningen i deras anläggning, som gjort att de inte kunnat använda den med full kapacitet.

Nu flyttar bolaget till nya lokaler och Robert Carlsson räknar med att backa cirka 300 000 på helåret 2026 för att sedan bli lönsamma 2027.

"Och då handlar intäkterna bara om ren försäljning av sallad", säger han.

Valt bort storspelarna

Att sälja direkt till de stora matspelarna har de valt bort – för nu. Bolaget har i dag etablerad försäljning via lokal grossister i Göteborgsregionen som säljer till skolor, butiker, hotel och restauranger, och har enligt vd:n bevisat att modellen fungerar kommersiellt, inte bara i pilotform.

"Vi har levererat i volym på konkurrenskraftiga priser i fem år. Samtidigt har vi bättre marginaler än många andra vertikalodlare. Det visar ganska tydligt att utmaningen inte är att producera sallad, utan att producera den effektivt."

Parallellt med odlandet har bolaget en forskningsavdelning där det bygger både hård- och mjukvara själva. Och planen är att växa – men inte bara inom sallad, som han menar är en "bulkprodukt med usel marginal".

"För oss var poängen att bevisa att det går att bygga en lönsam vertikalodling även i det svåraste segmentet. Klarar du sallad, klarar du i princip allt", säger han.

Vill sälja tekniken till andra

Men för att kunna ta nästa steg och skala ytterligare krävs det enligt vd:n att bolaget breddar sig. På sikt vill han sälja tekniken till andra.

"Vi har byggt en teknisk plattform som ger full kontroll över odlingsmiljön: sensorer, automation och miljöstyrning. Det är det som är den verkliga tillgången. Den kan användas långt utanför vår egen salladsproduktion, av andra odlare, i växthus, i svampodling eller i andra kontrollerade miljöer där precision och effektivitet är avgörande", säger han.