Sommardeal! ☀️ Läs gratis hela sommaren när du skaffar ett medlemskap.
Vi kör!
STOR GENOMGÅNG

Gröna, taggade och sugna på revansch – säg hej till de NYA bolagen som odlar på höjden

Entreprenörerna och investerarna bakom de nya vertikalodlarna. Grafik av Diana Demin, Impact Loop.

Från hetast inom impact – till slaktade värderingar och till och med svartlistning hos vissa investerare.<br><br>Ja, bolagen som odlar inomhus och på höjden har gått igenom ett stålbad. <br><br>Men kan en mer mogen bransch resa sig ur askan?<br><br> Impact Loop tar tempen på vertikalodling 2.0:<br><br> → Expertens dom om kraschen: "Overpromised, underdelivered"<br> → De nya affärsmodellerna<br> → Lärdomarna som lett till nya lösningar<br> → Åtta pigga bolag – varav ett vuxit kraftigt

Reporter

Att kunna odla grödor superlokalt i en kontrollerad miljö, med minimalt vattenbehov och utan bekämpningsmedel eller angripande insekter – det låter spontant som en no-brainer.

Det var det också – ett tag.

Ni som verkar inom foodtech minns kanske hur det var före och under pandemin. Investerare kastade pengar efter såväl matleveransappar som växtbaserade burgare och vertikalodlingar.

Peaken nåddes 2021 och 2022. Då var det inte ovanligt med kapitalrundor på 3 till 4 miljarder kronor för amerikanska vertikalodlingsbolag som Plenty, Gotham Greens och Bowery Farming, enligt en genomgång av Agfunder News.

Sedan tog det tvärstopp.

"Generellt kan man nog säga att många av bolagen overpromised and underdelivered", säger foodtech-bevakaren och investeraren Daniel Skavén Ruben om vad som hände.

"När vertikalodlingsbolagen misslyckades med att visa trovärdiga vägar mot lönsamhet så föll värderingarna och finansieringen torkade. Det gjorde att många i branschen har tvingats till kraftiga nedskärningar eller nedläggningar", fortsätter han.

Sedan dess har vertikalodlingsbolagen fått ett rykte om sig att representera kapitalintensiva verksamheter med låga marginaler.

Men kan det vara så att en mer mogen bransch har rest sig ur askan? De vertikalodlare som klarade sig igenom stålbadet har vässat sin affärsidé eller pivoterat – och det kommer även nya uppstickare som menar att de representerar något nytt.

Hälften av våra konkurrenter har gått omkull och vi har sett många luftslott
Foodtech-bevakaren och investeraren Daniel Skavén Ruben till vänster, Ljusgårdas vertikalodling till höger. Foto: pressbilder.

Lärdomen: får inte kosta mer för konsumenten

En svensk aktör som kanske är den som rönt mest uppmärksamhet under de senaste åren är Ljusgårda. Under varumärket Supernormal Greens producerar man 500 ton påssallad om året i en 7 000 kvadratmeter stor fabrik i Tibro. En av de största investerarna är H&Ms Karl-Johan Persson

När marknaden tvärbromsade var planen egentligen ytterligare en anläggning på 18 000 kvadratmeter.

Erik Lundgren, medgrundare och FoU-chef, som startat bolaget med Andreas Wilhelmsson, medger att det varit tuffa tider.

”De senaste 18 månaderna har vi verkligen fått satsa på att förbättra våra kpi:er och utveckla vår kärna.”

Han menar att branschens initiala föreställning om att vertikalodlade grönsaker kunde säljas som premiumprodukter visade sig felaktig. Konsumenterna vill ha billiga grönsaker – oavsett hur de odlas.

”Vi måste hela tiden konkurrera på pris, och det har vi lyckats bevisa med den första fabriken. Det svåra nu blir att skala upp samtidigt som vi garanterar avsättning för det vi producerar. När nästa fabrik är uppe ska vi kunna producera uppemot 3 000 ton om året – och sallad är bara början.”

Branschens stålbad har inte enbart varit något negativt, menar han.

"Det har varit överdrivna värderingar, så den här vintern har varit rätt sund. Hälften av våra konkurrenter har gått omkull. Vi har sett många luftslott, men vi vill vara ett isberg istället – under toppen finns det substans."

Erik Lundgren återkommer ständigt till kärnan: teknikens roll är att göra odlingen billigare och mer effektiv. Men när dessa parametrar är på plats kommer även nästa stora möjlighet:

"Det riktigt intressanta med inomhusodling är att vi kan utveckla nya grödor som inte passar in i det industriella jordbruket. Och vi kan göra det med betydligt bättre näringsinnehåll. Där ligger vår stora vision framåt."

Ljusgårda (2017)
Vd
: Andreas Wilhelmsson 
Grundare: Andreas Wilhelmsson, Erik Lundgren, Magnus Crommert och Christoffer Barath
Senaste värdering: 437 milj kr
Nettoomsättning 2023: 18,5 milj kr
Resultat 2023: -91 milj kr
Största ägare: Phillian AB, Back in Black Capital.

Ljusgårdas medgrundare och FoU-chef Erik Lundgren. Foto: pressbild.

Pivoterat mot retail

För 15 år sedan var Plantagon något av det hetaste som fanns på den svenska startup-scenen. Visualiseringar gjordes av bolagets gigantiska, globformade växthus där plantorna färdades längs en långsam berg- och dalbana.

Jag intervjuade Plantagons vd Hans Hassle och skrev storögt om den svenska innovationen som skulle hjälpa städer att bli självförsörjande, som backades av investeringar från den amerikanska ursprungsbefolkningen Onondaga Nation.

2019 var konkursen ett faktum. Förklaringen: Kapital saknades.

Men Plantagon innebar också fröet till Swegreen. Tidigare medarbetare och ett par affärsänglar köpte loss och tog över den första odlingen under DN-skrapan i Stockholm och började om med den enklaste modellen: att sälja örter och bladsallat till närliggande butiker.

Idag har de pivoterat mot att sälja sin kunskap och teknologi som en slags FaaS-modell (så kallad Farming as a Service) till dagligvarubutiker i form av plattformar för butiksodling. Det har lett till drygt 25 prenumerationsanläggningar i Sverige och Tyskland. 

Vissa investerare har till och med svartlistat vertikalodling
Plantagons storslagna vision om vertikalodling på rulltrappor gick i konkurs. Foto: pressbild.

När jag når medgrundare och innovationschef Sepehr Mousavi på telefon befinner han sig i USA för att sondera terrängen inför en eventuell expansion till större jaktmarker. Både kunder och kapital behövs för att växa vidare.

"Det har varit väldigt tufft på kapitalmarknaden i Sverige under det senaste året. Det är tydligt att många investerare är brända av den tidigare boomen och vissa har till och med svartlistat vertikalodlingsbolag", säger han och fortsätter:

"Men vi profilerar oss som en lösning för retailbranschen. Butikerna kan öka grönsaksförsäljningen och stärka sin kundupplevelse, samtidigt som fastighetsägaren kan ta in alla hållbarhetspunkterna i sin ESG-rapportering."

Målet för 2024 är att gå från 25 till 50 anläggningar, vilket skulle kunna dämpa det löpande kapitalbehovet. Flera kundavtal ligger och inväntar påskrift på hemmaplan.

"Vi har tagit in tillräckligt med kapital från befintliga ägare, men vi vill inte riskera en A-runda nu när marknaden är så här billig. Just nu fokuserar vi på att knyta nya avtal, hålla nere våra kostnader och jobba strategiskt, bland annat med expansionen till USA. Marknaden har definitivt mognat, men det gäller också att investerarna ser styrkan i de bolag som finns kvar. Många överlever på bidrag, men det är inte en hållbar modell", säger Sepehr Mousavi.

Swegreen (2019)
Vd
: Pierre Mohlin
Grundare: Sepehr Mousavi, Marcus Petersson, Pierre Mohlin, Joakim Rytterborn och Andreas Dahlin
Senaste värdering: 150 milj kr
Nettoomsättning 2023: 12 milj kr
Resultat 2023: -13 milj kr
Största ägare: Medgrundarna, samt Log Euro Invest AB, Supékort Sweden AB & Lindblom Invest AB.

Sepehr Mousavi när han var hållbarhetsstrateg på Plantagon. Numera driver han avknoppningen Swegreen. Foto: Jesper Frisk/TT.

Bytt huvudprodukt – till gurkor

I Härnösand tronar det som anses vara ett av världens största akvaponiska odlingssystem. Akvaponik innebär att man kombinerar fiskuppfödning med odling av grödor i ett slutet ekosystem. Peckas Naturodlingar var tidigt ute med denna nygamla teknik.

I dag heter bolaget Agtira. Fiskarna frodas förvisso fortsatt i Härnösand, men expansionen sker på annat sätt – med gurkor.

"Fokus ligger nu på att industriellt skala upp produktionskapaciteten", säger vd Erik Jonuks. "Det finns ett stort behov på den svenska marknaden att ersätta import med lokalodlat. Södra Europa lider av begränsningar inom både mark och vatten – dessutom kommer EU:s plastförbud att göra det ännu svårare. Svensk produktion året runt blir alltmer intressant."

Agtira är det bolag som sticker ut mest vad gäller tillväxt – från 25,5 miljoner kronor till 35,5 miljoner har de vuxit det senaste året, dock med fortsatt förlust.

Nyligen knöts ett 10-årigt avtal med Lidl om gurkproduktion. En rejäl anläggning ska uppföras någonstans i Sverige (fortsatt hemligt) för att leverera direkt in till matkedjans logistikhubbar. Samma princip gäller i Haninge, där gurkorna plockas direkt in till ICA Maxi. Inga svåröverskådliga leverantörskedjor som naggar på marginal eller hygien.

Gurka är egentligen en ganska lättkränkt grönsak

Varför detta starka gurkfokus?

”Gurka är egentligen en ganska lättkränkt grönsak”, medger Erik Jonuks. "Den är svår att odla med jämn kvalitet, men om man har en kontrollerad miljö går det att få bra snurr eftersom det är en produkt som handlas väldigt ofta. Vi odlar även tomater i Östersund, men eftersom det finns så många olika varianter är det väldigt svårt att göra kunden självförsörjande."

Agtiras styrka, menar han, är att man genomgått den kostsamma forsknings- och utvecklingsfasen och har nu en teknik som kan skalas upp i nya anläggningar. Samarbeten finns på plats med både salladsjätten Greenfood, NP3 Fastigheter och Newsec.

"Tekniken är inte en tröskel längre, utan allt handlar om att komma upp i skala och ner i pris."

Erik Jonuks ser stor potential i industriell symbios och möjligheten att nyttja andra industriella verksamheters spillvärme för att driva odlingarna – samtidigt som man kan bli nettokonsument av andras koldioxid. Artificiell intelligens kommer att bidra med prediktioner och optimering.

"Vi känner att vi är nära ett genombrott. Branschen har också en gemensam målbild nu: att flytta hem ohållbar produktion från Sydeuropa. Jag tror Sverige kan bli en viktig grönsaksexportör om vi gör det här på rätt sätt."

Agtira (2015)
Vd
: Erik Jonuks
Grundare: Pecka Nygård
Senaste värdering: 155 milj kr
Nettoomsättning 2023: 35,5 milj kr
Resultat 2023: -24,4 milj kr
Största ägare: Poularde AB, Stig Svedberg, Daniel Brännström, Johan Stenberg, Sendelbach Förvaltning.

Nu inser allt fler att det inte går att vara bäst på allt
Erik Jonuks, vd för Agtira. Foto: Frida Sjögren.

Utvecklat egen mjukvara

När Hamza Qadoumi grundade Ecobloom 2018 var det med en smått revolutionerande konsumentprodukt – ett litet akvarium med örter på taket (fiskavföring är nämligen utmärkt som växtnäring).

Idag har man svängt om till att vara ett mjukvarubolag. Med plattformen Ecosense kan kommersiella inomhusodlare optimera sin odling med sensorer, kameror och dashboard.

”Vi hjälper odlaren med analys av klimatförhållanden och kan följa plantornas tillväxt i realtid. Data och algoritmer ger insikter som gör att de kan fatta bättre beslut kring skördetid, temperatur, ljus och fuktighet”, säger Hamza Qadoumi.

Genom att tidigt upptäcka avvikelser och sjukdomar menar Hamza Qadoumi att man kan bidra till minskat svinn, högre lönsamhet och stora tidsbesparingar. Det digitala lagret har uppenbarligen saknats.

”Även de större aktörerna har sitt fokus på automationsdelen, med odlingsbäddar, vattensystem och robotar. Men de saknar fortfarande insikt om varför plantan mår som den gör.”

Han ser industrins skifte som ett steg mot ökat fokus.

”Många stora odlare har försökt bli bäst på både odling, logistik och utveckling. Nu inser allt fler att det inte går att vara bäst på allt. Istället fokuserar man på sin operation och outsourcar resten till experter. För att bli lönsam måste man komma upp i skala, automatisera och digitalisera. Därför känner vi ett starkt momentum just nu.”

För Ecobloom väntar en resa med sikte på helt nya marknader.

"Vi har precis gått in i Förenade Arabemiraten, där man har vattenbrist och är väldigt importberoende. Just nu investeras det en hel del i att bli mer självförsörjande, och det ska bli väldigt kul att utforska detta vidare. Även de andra gulfländerna ligger nära till hands."

Ecobloom (2018)
Vd och grundare
: Hamza Qadoumi
Senaste värdering (i kapitalrunda med externa investerare): 67,1 milj kr
Nettoomsättning 2022: 199 tusen kr
Resultat 2022: -3 milj kr
Urval av externa ägare: HC Toll Control AB, Twelve 12 AB.

Hamza Qadoumi har gått från en konsumentprodukt där man kan odla på akvarier, till att utveckla en mjukvara för andra odlare. Foto: pressbilder.

Från odling till hårdvara

Ytterligare en väg att gå har Grönska tagit, som startades av Robin Lee, Petter Olsson och Natalie de Brun Skantz för nästan tio år sedan. Från att odla grönsaker på höjden säljer de idag även skåp för inomhusodling – med tillhörande mjukvara – till restauranger, butiker, skolor och företag.

Även här finns Karl-Johan Persson, genom investeringsbolaget 82an Invest som är hans, Stefan Krooks och Wallenbergstiftelsernas gemensamma.

I Uppsala finns SLU-avknoppade Grönovation, där grundaren och vd:n Sarosh Ramachandra ska kommersialisera ett vertikalt, hydroponiskt odlingssystem som kan konkurrera på produktivitet och pris – bland annat genom ökad automatisering och skräddarsydda LED-lampor.

Även små aktörer med containerlösningar eller lokala växthus finns på marknaden. Cubegreens och Farmy är två exempel i Stockholmsområdet.  

Jessica Nauchkoff, investerare på Sätila Impact Investment, kända för "Stenmark-mössan", tror på vertikalodling i framtiden. Foto: Christian von Essen / Ljusgårda.

Framtiden: mer standardisering

Vad tror vi då om vertikalodling framöver? Jessica Nauckhoff på Sätila Impact Investment, som bland annat har investerat i Ljusgårda, ser fortsatt ljust på möjligheterna.

"Jag tror att det kommer finnas en naturlig plats för vertikalodling som en av flera odlingstekniker. Det är en styrka att man kan sätta upp enheter på platser som annars inte går att odla på, till exempel i ökenområden där det inte finns god tillgång till vatten, och där man med solenergi kan förse odling med förnyelsebar energi", säger hon och fortsätter:

"Det viktiga är att hitta rätt prispunkt och att kunna odla grödor som har god näringstäthet som en del av vårt dagliga kostbehov."

Daniel Skavén Ruben, som du träffade i början av den här texten, tror också att vertikalodling har en framtid.

"Även om branschen inte kommer att ersätta utomhusodling och växthusodling så ger den mening för vissa typer av grödor, inte minst i geografier med extremväder. Däremot kommer vi nog se mer av standardisering och planering framöver − och färre experiment."

Har du tips på andra intressanta bolag i sektorn? Maila christian@loop.se

Dela artikeln:

Läs gratis hela sommaren!*

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
*Gäller nya prenumeranter. Du läser helt gratis t.o.m 31 juli 2024 – därefter förnyas din valda prenumeration till ordinarie pris såvida du inte sagt upp den innan.
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Läs gratis hela sommaren!*

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
*Gäller nya prenumeranter. Du läser helt gratis t.o.m 31 juli 2024 – därefter förnyas din valda prenumeration till ordinarie pris såvida du inte sagt upp den innan.