Regeringen backar om textilåtervinning – impact-bolaget vill gasa: "Det är tufft, väldigt tufft”

Den 1 januari blev det förbjudet att slänga kläder och tyg i de vanliga soporna. Men eftersom det saknas ett fungerande system för storskalig återvinning har den nya lagen lett till att Sveriges kommuner svämmat över textilavfall – som inte kan tas omhand.

Nu har regeringen backat. I mitten av juli fattade regeringen, med klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i spetsen, beslut om att ändra lagen. Från den 1 oktober i år "ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning" återigen slängas i de vanliga hushållssoporna, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Samtidigt ger regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket att utreda en mer samordnad insamling utifrån materialslag och hur kostnaderna för ett sådant system i så fall skulle fördelas. Regeringen ska återkomma i höst med fler reformer på avfallsområdet.

Forskare: ett haveri

Två forskare i företagsekonomi, Karin M. Ekström vid Textilhögskolan och Nicklas Salomonson vid Högskolan i Borås, att det nu krävs mer än regler och sorteringskrav för att få till en mer hållbar textilindustri och en fungerande återvinning.

"Vi behöver genomtänkta, samordnade insatser där hela samhället bidrar. Politiker, producenter, handeln, återvinnare och inte minst konsumenter måste ses som en del av ett sammanhängande system – inte som isolerade aktörer", skriver forskarna på DN Debatt.

Hans bolag ger varje plagg ett digitalt ID

Halit Kosmaz, medgrundare av och vd på bolaget Cyclothe, är inne på ett liknande spår.

Situationen sätter fingret på hur bråttom det är att få till en storskalig lösning för återvinning av textil. Cyclothe utvecklar ett AI-baserade insamlingssystem för kläder som kan hantera alla typer av material och som sorterar både för återbruk och återvinning i samma process – där varje plagg får ett digitalt ID.

"Regeringens nya beslut är inget hot mot vår affärsmodell, tvärtom. Det här är ett jättestort problem som måste lösas där producenter och varumärken måste stå för kostnaden", säger han till Impact Loop.

Den 25 augusti börjar Vänersborgs kommun testa bolagets smarta containrar och månaden efter gör grannkommunen Trollhättan detsamma, något som Impact Loop berättat tidigare.

"Att digitalisera sorteringen är den stora knäckfrågan eftersom de avfallslagen kräver att man kan rapportera inte bara mängd utan hur man hanterat varje enskild plagg samt hållbarhetsdata. Det är det här vi utvecklar", säger Halit Kasmaz.

Tufft läget att jaga kapital

Cyclothe söker just nu 12 miljoner kronor för fortsatt utveckling, något som visat sig vara en stor utmaning.

"Det går framåt, vi pratar med två riskkapitalbolag lite mer ingående. Om ett par veckor ska vi starta en due diligence-process. Vi vet inte om vi kan ta in det vi önskar, men ungefär hälften är säkrat. Det är tufft, väldigt tufft", säger Halit Kasmaz.

Enligt Halit Kasmaz har det rådande uppsvinget för försvarsteknik och dual use, hållbarhetsteknik som kan användas både civilt och militärt, gjort det ännu svårare att få investerare på kroken.

"Impact-investerare pratar gärna, men när det kommer till kritan låter det ofta annorlunda. Då vill man se en produkt som fungerar på marknaden. Men vi håller ju på att utveckla en helt ny infrastruktur! Det vi behöver pengar till är att utveckla och implementera den", säger Halit Kosmaz.

Cyclothe startades för två år sedan av Halit Kosmaz och Efe Ezer. Under sitt första år 2023 tog Cyclothe in 3,5 miljoner i kapital, samtidigt som resultatet (EBITDA) skrevs till ett minus på 130 000 kronor.

Ett färskt bokslut för 2024 visar att bolaget inte hade någon nettoomsättning men att resultatet förbättrades och landade på minus 32 000 kronor.