Ny uträkning visar att klädavfallet kostar 2,5 miljarder kronor per år

Kravet på att textilier måste samlas in separat – där kommunerna ska ansvara för insamlings – har rivits upp av regeringen eftersom det uppstod problem med kapaciteten och hanteringen. Från och med nästa vecka kommer regeln att ändras så att trasiga, fläckiga eller mycket smutsiga textilier får läggas i det "vanliga" restavfallet igen.

Samtidigt gör nya EU-regler att spelplanen kommer ändras snart igen då EU nu har antagit ett direktiv för producentansvar för textilier. Men hur det ska implementeras i Sverige är ännu inte klart. Regeringen gett Naturvårdsverket uppdraget att kartlägga läget inför det – ett uppdrag som ska redovisas senast den 15 oktober i år.

I ett nytt utspel ger Naturskyddsföreningen en bild av hur läget ser ut när det kommer till våra slängda kläder. I rapporten "Notan för textilberget – hög tid för starkt producentansvar" skriver de att kostnaderna för avfallshantering till tio kronor per plagg. En svensk har en genomsnittlig konsumtion på 25 plagg per år – vilket gör att kostnaden landar på 2,5 miljarder kronor.

"De kostnader för textilavfallet som idag hamnar på samhället måste snarast hamna på klädbranschen. Sverige behöver införa skarpa krav som sätter ordentlig fart på omställningen", säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen i en presskommentar.

Utöver avfallshanteringen beräknar Naturskyddsföreningen skadekostnaden för klimatpåverkan till 16 kronor per plagg. Den totala miljökostnaden för textilimporten uppskattas enligt rapporten till 7,7 miljarder kronor årligen enbart för klimatpåverkan.

De vill nu att de kommande reglerna ska se till att fast fashion-bolagen verkligen får stå för notan.

"Det ska inte längre vara lönsamt att producera kläder med kort livslängd och av dålig kvalitet. Producenterna behöver betala för både avfallshanteringen och för de övriga miljökostnader som plaggen ger upphov till", säger Beatrice Rindevall.