Hundratals nya miljoner till svensk koldioxidinfångning: "Finns tydligt behov"

I mars öppnar Energimyndigheten en ny utlysning riktad mot negativa utsläpp, med en preliminär budget på 300 miljoner kronor.

Satsningen fokuserar på bio-CCS, det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, och riktar sig till både forskning och pilotprojekt nära marknaden.

"Det finns ett tydligt behov av stöd för att kunna driva innovativa projekt som kan bidra till negativa utsläpp", säger Klara Helstad, biträdande avdelningschef på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.

Enorm potential men dyrt att genomföra

Behovet av finansiering är stort. Enligt en rapport från Energiforsk riskerar många projekt att stanna på ritbordet på grund av otydliga regelverk och höga kostnader. Även om regeringen aviserat drygt 30 miljarder kronor i stöd fram till 2046, bedöms dessa medel inte räcka för att realisera hela potentialen, enligt forskarna.

Tekniken har dock möjlighet att göra stor skillnad.

Koldioxidinfångning från kraftvärmeverk skulle kunna reducera Sveriges utsläpp med upp till 10 miljoner ton per år, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av landets totala utsläpp. Bara de 14 företag som kommit längst i sina planer skulle kunna fånga in 4 miljoner ton årligen, enligt tidigare studier från Energiforsk.

Nya mål öppnar marknaden

Den nya stödomgången meddelas cirka tre månader efter att Miljömålsutredningen föreslagit att koldioxidinfångning ska få ta större plats i svenskt klimatarbete. Utredningen, som lämnade över till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i oktober, föreslår att andelen så kallade "kompletterande åtgärder" – där koldioxidinfångning ingår – ska få utgöra 10 procentenheter av utsläppsminskningen till 2030, en ökning från tidigare nivåer.

Förslaget innebär att volymen för dessa åtgärder ökar från 3,7 till 4,2 miljoner ton koldioxid.

"Den potentiella marknaden ökar", har utredningens ordförande Christoffer Fjellner tidigare sagt.