Forskare: Koldioxidinfångning kan göra stordåd – men det behövs mer pengar

Svenska kraftvärmeverk har potential att fånga in och lagra upp till 10 miljoner ton växthusgaser per år – motsvarande nästan en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp. Det rapporterar Energiforsk i en ny rapport som SvD rapporterar om.

De 14 företag inom fjärrvärme- och avfallssektorn som kommit längst med sina planer skulle tillsammans kunna fånga in och lagra 4 miljoner ton växthusgaser per år, motsvarande nästan 10 procent av de svenska utsläppen under 2024.

Men enligt rapportförfattarna är risken stor att potentialen för negativa utsläpp inte kommer att utnyttjas. Staten har beslutat att satsa 36 miljarder kronor på att köpa negativa utsläpp fram till 2046, men enligt Energiforsks rapport kommer det beloppet inte att räcka långt.

"Det krävs ekonomiska incitament och tydligare regelverk för att dessa ska genomföras", säger Jenny Westerberg, senior analytiker på forskningsföretaget Profu och rapportens huvudförfattare, till SvD.

Bryggfinansiering krävs

Enligt Energiforsks rapport finns flera problem med dagens regelverk som gör det svårt för företagen att räkna hem en investering i koldioxidinfångning. Jenny Westerberg menar att företag som vill delta i en statlig omvänd auktion i praktiken måste ordna hela värdekedjan från infångning till lagring på egen hand.

Enligt Energiforsks analyser krävs någon typ av svensk bryggfinansiering ifall ett långsiktigt EU-styrmedel för koldioxidinfångning dröjer, skriver SvD.

Sedan tidigare är det känt att det kommunala bolaget Stockholm Exergi säkrat över 20 miljarder kronor i stöd för att utveckla en av Europas största anläggningar för koldioxidinfångning i Värtahamnen i Stockholm.

Impact Loop har också skrivit om att Energimyndigheten även beviljat Öresundskraft 228 miljoner kronor för att bygga en koldioxidavskiljningsanläggning vid Filbornaverket i Helsingborg.