Hon har 50 impact-miljarder att investera: "Gör aldrig avkall på avkastning"

Det var under finanskrisen 2008 som ett frö såddes i norrmannen Reynir Indahls medvetande. Han hade en framgångsrik karriär på private equity-bolaget Altor, men började fördjupa sig inom klimatförändringar och sociala orättvisor. Var han en del av lösningen eller problemet?

Reynir Indahl började jobba med investeringsbolaget LGT och hjälpte till att starta upp deras filantropiska del. 2016 var läget rätt för att initiera Summa Equity. Grundsyftet var att investera för att lösa de stora globala utmaningarna, men alltid på affärsmässiga grunder.

”Vi gör aldrig avkall på avkastning. Det enda sättet att göra verklig skillnad är om vi kan leverera lika bra eller bättre avkastning än våra konkurrenter, eftersom de flesta investerare inte kommer att offra avkastning för att rädda världen. Summas grundtanke är att vi levererar bättre resultat genom att vara en del av lösningen på de stora problemen i världen.”

Det säger Emelie Norling när vi ses på Summas kontor, ett stenkast från Stureplan i Stockholm. Här jobbar ungefär hälften av investeringsbolagets 70 medarbetare. Resten är baserade i Norge och München.

Emelie Norling har en bakgrund inom juridik och försäkringar. I augusti 2023 klev hon in på Summa för att axla rollen som Impact Director, med portföljöverskridande ansvar över att säkerställa att investeringarnas bolag verkligen skapar världsförbättring inom en rad olika parametrar.

Och hennes arbete behövs. Sammantaget hanterar Summa i dagsläget 5 miljarder euro i tre olika fonder, samt ett så kallat continuation vehicle. Den senaste fonden stängde 2022 på 2,3 miljarder euro, och blev då den största impactfonden i Europa. Kapitalet kommer från institutionella investerare.

”Det är pensionsfonder, universitet och försäkringsbolag som investerar i våra fonder”, säger Emelie Norling.

Tre huvudteman för investeringar

Frågan blir då: vad är egentligen impact och hur definieras begreppet? Summa Equity har valt tre huvudspår kring sina investeringar – kategorier som kanske inte traditionellt kopplas till impact − nämligen resurseffektivitet, ändrad demografi och teknikdriven transformation.

”Vi har gjort ett stort arbete inom områden som cirkularitet och avfallshantering, matsvinn och hållbar industri. Inom den demografiska utmaningen har vi investerat i life science-bolag som jobbar med precisionsmedicin och teknik för att göra läkemedelsutvecklingen bättre.”

Det tredje spåret, ”tech enabled transformation”, låter lite mer diffust?

”Ja det är brett, men för oss kan det till exempel handla om teknik för att göra byggarbetsplatser mer säkra och resurseffektiva. Cybersäkerhet är också ett område som vi har investerat mer och mer i på senare år, eftersom det är så otroligt systemhotande.”

Finns det någon strategi kring var bolagen ska befinna sig geografiskt?

”Norra Europa framförallt − förutom inom biovetenskap, eftersom den marknaden är global på ett annat sätt. Så där har vi också amerikanska bolag.”

"Redan innan investeringen börjar vi tänka på vem som är en potentiell köpare."

Vilken fas vill ni komma in i?

”Det är lite större bolag, och vi går in som majoritetsägare i de flesta fallen. Vi har några minoritetsinvesteringar där vi äger runt 20 procent, men annars går vi in och köper bolag med planen att äga dem i fem till sju år. Så en buy-out-plan finns alltid med i bakhuvudet. Sen finns det här continuation-verktyget för att kunna fortsätta investera i bolag som vi ser har otroligt mycket potential. Men grundtanken när vi investerar i bolag är att vi ska sälja dem om ungefär fem till sju år.”

Hur kommer det sig att ni väljer att bli majoritetsägare?

”Då har vi mest inflytande. Om det finns en grundare eller ett managementteam så gör vi det ofta tillsammans med dem, så att det blir en gemensam resa. Det är så den här modellen fungerar. Det finns en väldigt tydlig plan redan innan vi investerar i bolaget kring vad vi vill göra med det. Och redan innan investeringen börjar vi tänka på vem som är en potentiell köpare om fem år.”

Gedigen process mot impact

I rollen som impact-chef, eller Impact Director som den officiella titeln är, spänner Emelie Norlings mandat över hela portföljen. Hon beskriver hur processen går till:

”Jag jobbar väldigt mycket med dealteamen innan vi gör en investering. Dels har vi ju lagkrav på oss från EU:s håll. Sen är det väldigt viktigt att vi har en impactvinkel från början och vet vad det faktiskt är bolaget bidrar till. För varje subtema skapar vi en Theory of Change, som blir en väldigt strukturerad modell för att utvärdera impact på. Och så mappar vi in de här potentiella investeringarna. Sen börjar vi gräva i due diligence-fasen och ser hur bolaget agerar i en rad olika frågor.

Vad händer sen, när investeringen är genomförd?

”Då är jag och mitt team med redan i onboardingen och jobbar med ledningen för att verkligen kunna sätta igång den här värdeskapande resan. Vissa har kanske inte ens någon som jobbar internt med hållbarhet i dagsläget. Då behöver vi stötta dem i rapporteringsprocesser, carbon accounting och se till att de får policier och processer på plats. Så det är både det visionära – hur kan vi förändra ett system, och vad är er pusselbit i systemförändringen? − till mer nitty gritty-rapportering. Sen jobbar vi också med rapportering ut mot våra investerare. Det är en viktig del i det hela.”

Det låter som att er impactfilosofi gör det lite svårare att kvantifiera framgång? Det handlar inte bara om koldioxid helt enkelt.

”Precis, att mäta koldioxidutsläpp är i dag ganska enkelt, och vi kräver att alla våra portföljbolag ska sätta Science Based Targets. Men i övrigt handlar det om att sätta upp KPI:er som är relevanta för just det som bolaget sysslar med. Många tänker omedelbart ”klimat” när man pratar om hållbarhet och impact, men de mest intressanta möjligheterna till världsförbättring måste vara kopplade direkt till kärnverksamheten för att vi ska investera. Det är det som är mest intressant.”

Regelbördan leder framåt

Emelie Norling och hennes team får även bistå med sin expertis inom de alltmer tuffa rapporteringskraven från EU, som SFDR, CSRD och CSDDD. Hon är övertygad om att det är en tuff period som kommer leda till något betydligt bättre på andra sidan.

”Vi kommer behöva titta på bolag på helt annorlunda sätt, utifrån leverantörskedjor, klimatrisker och miljöpåverkan. Och precis som med den finansiella rapporteringen kommer det uppstå nya typer av KPI:er som alla bolag behöver förhålla sig till. Att redan i dag ha bra koll på sin leverantörskedja kommer att underlätta vägen framåt. Inom bara 5-10 år kommer den här omställningen bli mycket mer tydlig.”

Men ser du att kapitalet håller på att skifta mot en mer hållbar riktning generellt?

”Både och. Jag jobbade på försäkringsbolag innan, och de har hittills varit väldigt styrda av regler kring likviditet, geografisk spridning och kvartalsrapportering, något som har gjort det svårt att göra storskaliga, långsiktiga investeringar i impactbolag. Men lagstiftningen förändras och hållbarhetsperspektivet är idag mer integrerat än tidigare.”

Världen står vid en vändpunkt i historien, menar hon.  

”Det kommer att vara bättre affärer att rädda världen än att förstöra den, och Summa är perfekt positionerade där. Vi tänker inte i kvartal, utan snarare 10-15 år framåt, då vi även tar in nästkommande ägares perspektiv. Så det är väldigt skönt att vi har kunnat verifiera att det går att göra den här typen av investeringar och samtidigt leverera väldigt god avkastning. Troligtvis kommer det inte ens att kallas för impactfond om 10 år, utan då är det bara så här man jobbar. Även om världen är en utmanande plats i dag, går den också väldigt snabbt i rätt riktning."

Så rent konkret, vad är det för typ av bolag ni letar efter i dagsläget?

”Utifrån våra tre teman skulle jag säga att det är ett växande intresse för cybersäkerhet just nu. Men vi tittar även mycket på bolag som hanterar resurser på ett cirkulärt sätt, oavsett om det handlar om restströmmar, spillvärme eller smarta komponenter till energimarknaden.”

"Troligtvis kommer det inte ens att kallas för impactfond om 10 år."

Ett exempel från Summas portfölj är NG Group, som jobbar med avfallshantering, bland annat i samarbete med flera stora sjukhus.

”Det är otroligt mycket plastavfall som måste sorteras och återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. När vi köpte bolaget hade de främst en affärsmodell – att ta betalt för att hantera någon annans avfall. Men nu har man utvecklat processer för att skapa nya produkter av avfallet nedströms, vilket blir en intäktskälla. Så det blir en dubbel vinst – både ur ett finansiellt perspektiv och för planeten, eftersom vi kan nyttja resurserna bättre.”

Emelie Norling återkommer ofta till just detta, att vi lever med begränsade resurser. I den sanningen vilar också de största möjligheterna, menar hon.

”Framtidens vinnare behöver inte nödvändigtvis uppfinna världens häftigaste teknologi, utan det handlar ofta om att gå tillbaka och se hur man löste saker förr i tiden. Vi drar resurser ur jorden som att de inte kostar pengar. Men ju mer vi inser att det finns en gräns, ju mer kommer det kosta att nyttja jordens resurser. Har man då det cirkulära tänket med sig kommer det visa sig väldigt attraktivt på marknaden.”