Grönland allt hetare – lockar kapital, bolag och Trump: "Extremt känsligt"

Grönland har gott om naturresurser som länge väckt intresse från investerare och ett fåtal startup-bolag. På ön finns allt från sällsynta jordartsmetaller till extremt rent smältvatten, ibland kallat "vitt guld".

"Ur ett hållbarhetsperspektiv måste det hanteras varsamt. Men det råder ingen tvekan om att de har fantastiska naturresurser. Grönland en väldigt spännande plats", säger Jonas Ahm-Lundgren, partner på Köpenhamnsbaserade The Footprint Firm, till europeiska Impact Loop VC.

The Footprint Firm är en tidig investerare i Rock Flour Company (RFC). Det är möjligen det enda klimatteknikbolaget som idag är verksamt på Grönland. Bolaget vill samla in finkornigt, mineralrikt damm som bildas när glaciärer mal ner berg till pulver. Materialet ska sedan skeppas till lantbruk runt om i världen.

Sprids över åkrarna för att ge näring

När det krossade berget sprids på åkermark reagerar det med regnvatten och koldioxid. Koldioxiden binds i marken samtidigt som jordhälsan och skördarna förbättras. För lantbrukaren fungerar det som ett gödningsmedel. För klimatet innebär det att koldioxid tas bort ur atmosfären.

Idén bygger på forskning av RFC:s medgrundare, professor Minik Rosing vid Köpenhamns universitet. Minik Rosing, som är uppvuxen på Grönland, säger att regionens glaciärer producerar runt en miljard ton stenmjöl varje år. Hans forskning visar att det går att ta bort en del av materialet utan att orsaka någon betydande miljöpåverkan.

År 2023 slog han sig ihop med entreprenören Clive Eley och klimatinvesteraren 2degrees, som leds av Urban Partners-grundaren Mikkel Bülow-Lehnsby.

I september förra året tog RFC in 6,1 miljoner euro (cirka 65 miljoner kronor) i en såddrunda för att göra verksamheten kommersiell i större skala.

Rundans huvudinvesterare var Danmarks export- och investeringsfond samt danska investeringsbolaget Novo Holdings. Även Grönlands enda riskkapitalbolag Nalik Ventures deltog, tillsammans med pensionsfonden SISA, Carbon Drawdown Initiative och befintliga ägare som 2degrees, The Footprint Fund och Planetary Impact Ventures.

Jonas Ahm-Lundgren menar att den negativa påverkan från RFC:s metod är betydligt mindre än vid traditionell gruvdrift.

"De plockar i princip upp material som redan ligger på marken", säger han.

Miljardärer och jakten på mineraler

Samtidigt som RFC arbetar med stenmjöl riktar andra blickarna mot andra naturtillgångar på Grönland.

Det USA-noterade bolaget Critical Metals utvecklar projektet Tanbreez. Fyndigheten beskrivs som en av världens största tillgångar på sällsynta jordartsmetaller, som är viktiga för bland annat batterier och drönare. Aktien steg nyligen efter att bolaget fått klartecken för en pilotanläggning och efter Donald Trumps uttalanden om att "ta över" Grönland, vilket placerat landområdet i det internationella blickfånget.

Samtidigt har det amerikanska gruvbolaget Kobold Metals kartlagt stora delar av Grönland i jakt på kritiska mineraler. Bolaget backas av miljardärer som Jeff Bezos, Bill Gates och Michael Bloomberg.

De gick in som investerare redan 2019, bara några månader efter att Donald Trump första gången lanserade idén om att köpa Grönland. Enligt Forbes visar nya dokument till den amerikanska finansinspektionen SEC att bolaget nu är ute efter mer kapital. Det kan innebära att samma investerare återigen kliver in, nu när Grönland åter står i centrum.

Jonas Ahm-Lundgren påpekar att exploatering av Grönlands resurser medför risker för ekosystemen och att det i slutändan bör vara befolkningen där som avgör om mineralbrytning ska utökas eller inte.

"Grönland är ett extremt känsligt och orört ekosystem som vi verkligen måste ta hand om. Det finns stora möjligheter i den gröna omställningen. Samtidigt finns det en stor risk med gruvverksamhet som kan störa mycket sköra ekosystem.

Gruvdrift på Grönland är en omstridd fråga. Vissa lokala politiker ser det som ett sätt att skapa jobb och minska beroendet av fisket. Samtidigt varnar urfolksgrupper och miljöorganisationer för att utvinning kan skada känsliga ekosystem, slå mot traditionella livsformer och leda till att vinsterna hamnar hos utländska aktörer snarare än hos grönländarna.

Motståndet har lett till omfattande protester och kampanjer mot flera projekt. Ett av dem resulterade i att Grönland 2021 införde ett förbud mot uranbrytning.