Glöm kulturkanon – här är vår impact-kanon med tio verk (typ) som alla måste känna till

På uppdrag av regeringen har historieprofessorn Lars Trägårdh lett arbetet med att ta fram en kulturkanon, en lista över viktig kultur som alla i Sverige bör känna till.

Initiativet har varit hårt omdebatterat och på tisdagen presenterades det färdiga arbetet för regeringen då kulturminister Parisa Liljestrand (M) tog emot utredningen på en pressträff i Uppsala.

Listan som utgör den svenska kulturkanon innehåller 100 verk inom områden som musik, konst, litteratur och samhälle. Ett krav har varit att alla verk på listan ska vara över 50 år gamla.

Kultur i alla ära, men hur skulle en motsvarighet på impact-området se ut? Impact Loop kastade sig på denna uppgift med målet att komma fram till ett resultat på några timmar (Lars Trägårdh har hållit på i flera år). Därför har vi också kortat ner antal punkter från 100 till tio.

Här är Impact Loops förslag till hållbarhetskanon, med "verk" inom hållbarhetsområdet äldre än 50 år och som alla i branschen bör känna till.

Här är Sveriges hållbarhetskanon i tio punkter:

Vattenkraften

Vattenkraften, som är både fossilfri och reglerbar, står än idag för cirka hälften av Sveriges elproduktion. Utbyggnaden tog fart i början av 1900-talet, till en början i de sydsvenska älvarna. Vattenkraftens expansion kom att fortsätta fram till början av 1970-talet

Fjärrvärmen

Vi var inte först i världen, delar av Tyskland och USA var tidigare, men vi var tidigt ute med att bygga fjärrvärmesystem i stor skala. I Sverige startade den första kommunala fjärrvärmeanläggningen 1948 i Karlstad. Idag utgör detta system, som tar vara på spillvärme och minskar utsläppen, ryggraden i svensk energiförsörjning.

Föräldraförsäkringen

1974 infördes föräldraförsäkringen gjorde Sverige till det första landet i världen med en allmän försäkring som möjliggjorde ledighet för båda föräldrarna. Social impact så att det förslår.

Skogsvårdslagen

I flera hundra år har skogen varit Sveriges viktigaste naturresurs. Men i slutet på 1800-talet var skogen i ganska dåligt skick och hårt avverkad. 1903 års skogsvårdslag, som kallas den första moderna skogsvårdslagstiftningen i världen, förändrade situationen eftersom den ställde krav på ett mer hållbart skogsbruk och återplantering.

Pant på flaskor

Svenskar återanvände flaskor långt innan begreppet återvinning blev globalt. Sverige införde, som första land i världen, pant på glasflaskor år 1885 för att handlaren skulle få tillbaka sin flaska. Knappt hundra år senare, 1984, var Sverige först igen – med att sätta pant på PET-flaskor.

Miljöskyddslagen

Miljöskyddslagen från 1969 var en av världens första moderna miljölagar som etablerade ett system för att reglera miljöfarlig verksamhet genom tillståndsprövning. Lagen har senare ersatts av nyare lagstiftning som Miljöbalken men den introducerade en grundläggande struktur för att hantera och förebygga miljöföroreningar.

Naturvårdsverket

När myndigheten grundades 1967 var det en av de första institutionerna i världen som hade som uppdrag att samordna och leda nationellt miljöarbete. Naturvårdsverket blev snabbt en förebild internationellt och markerade en vändpunkt där miljöfrågor började få en egen tyngd i svensk politik.

Allemansrätten

Allemansrätten bygger på gamla seder men har formaliserats under 1900-talet. Idag innebär den att varje människa får vistas i naturen — plocka bär och svamp, tälta och vandra — så länge man inte stör eller förstör. Rätten har varit central för svensk friluftslivs- och hållbarhetskultur och är unik i ett globalt perspektiv.

Nationalparkerna

Sverige var först i Europa med att inrätta nationalparker när nio parker bildades den 1909. Syftet var att freda vissa områden med värdefull och representativ natur från exploatering. Idag har Sverige 31 nationalparker. Den sista, Nämndöskärgården, inrättades i år.

Avloppsrening med rötat slam

Under vattenrening med rötat slam produceras biogas som kan användas för energi, och därefter framställs en rötslam som är rik på näringsämnen och som kan användas som växtnäring och jordförbättring i lantbruket eller som anläggningsjord. När Henriksdalsverket i Stockholm invigdes 1941 var det ett av de första att använda metoden.

-------

Har du ett bättre förslag eller saknar någon given punkt, mejla på impact@loop.se