DEBATT: Regeringen drar i handbromsen för solenergin – mitt i klimatomställningen

Solenergi är världens snabbast växande energislag och det billigaste sättet att producera förnybar el. Men Sverige riskerar vi att halka efter då våra beslutsfattare inte skapar långsiktiga spelregler och förutsättningar för privatpersoner och företag som vill investera i solenergi.

Detta sätter käppar i hjulen för solenergiutvecklingen, svensk konkurrenskraft och klimatomställningen. På sistone har solenergi ofta målats upp i dystra krisrubriker. Visst har en avmattning från rekordnivåerna 2022 och 2023 skett, men debatten behöver nyanseras.

Marknaden ligger fortfarande ungefär i nivå med 2021, ett år som betraktades som ett genombrottsår. Solenergi med tillhörande energilagring och smart styrning är allt viktigare lösningar som kan bidra till ett mer robust och flexibelt energisystem redan nu och inte först om ett till två decennier.

Marknaden står still

Som Sveriges största solenergiaktör ser vi hur hinder i form av förlegade skattevillkor och regulatorisk ryckighet försämrar tryggheten och förutsägbarheten för företag och privatpersoners investeringar i solenergi.

Samtidigt som EU, genom direktivet EPBD, inför skärpta krav på solenergi för byggnader från 2026 och framåt, drar Sverige istället tillbaka incitament som bidragit till att göra produktion av solel mer attraktiv. Vi uppmanar därför regeringen att främja solenergins utveckling genom att vidta följande åtgärder:

• Ta bort energiskatten på egenproducerad solel. Sverige är det land i EU som hårdast beskattar egenanvänd el. Företag som vill bygga solcellsanläggningar på över 499 kilowatt på sina tak och fasader tvingas betala energiskatt på el de själva producerar och enbart använder i fastigheten. Det medför att många fastighetsägare bygger mindre solcellsanläggningar än vad de egentligen hade velat och behövt
• Korta nätanslutningstiderna. Utländska företag väljer idag bort etableringar i Sverige och svenska företag kan inte ställa om sina fordonsflottor på grund av bristande elnätskapacitet.Förkorta ledtiderna och prioritera strategiska projekt som solparker och energilager som vid anslutning skapar direkt samhällsnytta.
• Utvidga skattereduktionen för grön teknik. Den 1 juli minskade skattereduktionen för installation av solceller från 20 till 15 procent. Att återställa nivån, och även utvidga reduktionen att omfatta fler energiinvesteringar i hemmet, skulle skapa ökade incitament för hushållens klimatinvesteringar.
• Trappa ner skattereduktionen på ett förutsägbart och kontrollerat sätt. Skattereduktionen på 60 öre/kWh för mikroproduktion slopas vid årsskiftet 2025/2026. Ur ett systemperspektiv är det rimligt, då hushållen uppmuntras att i högre grad lagra och nyttja den egenproducerade elen. Problemet är att förändringen ”sker över en natt” och även slår mot de som investerade i solceller 2022–2023 med 60-öringen som central del i kalkylen.

Sammantaget resulterar detta i försvagad konkurrenskraft, tiotusentals förlorade arbetstillfällen och uteblivna solcellsinstallationer på allt från villor till stora logistikfastigheter.

För att accelerera utvecklingen behöver hinder undanröjas. Antingen främjas framväxten av framtidens energisystem där företag och privatpersoner uppmuntras att bidra. Eller så fortsätter regeringen att dra i handbromsen vilket hämmar och fördyrar investeringar i grön teknik.

Svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga skulle tjäna på ett politiskt ledarskap som tydliggör solenergins plats i energimixen. Men är regeringen är redo att ge solenergin rätt förutsättningar?

Patrik Hahne, vd Soltech Energy