De har "knäckt koden" för att göra upcycling av kläder lönsam – nu vill duon dra igång fabrik
Kan upcycling bli nästa stora grej inom textil? Det tror duon bakom bolaget Beskow Von Post, som nu vill ta hand om kläder som annars skulle slängas – för att sedan omarbeta och sälja tyget. <br><br>Och de vill göra det i stor skala:<br><br>"Nu är tidpunkten rätt – när till och med modehus som Chanel frågar: 'Var ska vi få tag på textil i framtiden?'", säger en av medgrundarna, Caroline von Post, till Impact Loop.
.png)
Varje år slänger vi svenskar omkring 90 000 ton textilier – motsvarande ungefär 10 kilo per person – och det mesta går direkt till förbränning, enligt Naturskyddsföreningen. Mindre än en procent av alla kläder som produceras blir nya plagg igen.
Samtidigt står textilkonsumtionen inom EU för närmare 160 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) – vilket gör mode- och textilindustrin till en av de störa klimatbovarna i världen.
Något som delvis är en reaktion på dessa faktum är upcycling, som ibland försvenskas till kreativ återanvändning. Förenklat summerar det begreppet processen att ta överblivna material, gamla eller oanvända objekt, restprodukter eller avfall – och göra om dem till något nytt och bättre.
Inom mode- och textilvärlden finns flera initiativ inom recycling, där bland annat Nudie Jeans har ett koncept som bygger på att kunden kan lämna in sina gamla jeans och få dem omgjorda till nya.
"Tinder för textilier"
Samtidigt talas det ofta om återvinning (jämför recycling / upcycling) när det kommer till textil och impact, där man bryter ner fibrerna och skapar nytt garn – något som bolag som H&M-backade Syre vill göra på industriell skala.
Men det finns de som tror att även upcycling kan göras på ett betydligt mer automatiserat sätt än i dag. Närmare bestämt Caroline von Post och Susanne Beskow.
Duon har båda jobbat med upcycling sedan 2008 i egna bolag och driver sedan 2021 det gemensamma bolaget Beskow Von Post.
"När vi träffades gjorde Susanne exklusiva one-off-kreationer av kasserat mode. Hantverk i kombination med upcycling gjorde att hennes kreationer har sålts, ställts ut och köpts in till Röhsska museets samlingar", säger Caroline von Post till Impact Loop.
Själv har hon en bakgrund som biolog och har alltid jobbat med miljöfrågor. Samtidigt var hennes kall att ta vara på kasserade industritextilier från tvätterier och upcycla dem till konsumenter – i form av badrockar.
"Jag var en pionjär då jag upptäckte denna källa till material", säger Caroline von Post.
Med en lokal på Södermalm i Stockholm och ett lager i Märsta har bolaget hittills jobbat i mindre skala. Konceptet har byggt på att ta hand om större partier med arbetskläder, sy om dem och sälja vidare till kunder som nya arbetskläder.
"Vi har till exempel tagit vårdskjortor från en stor tillverkare, rekonstruerat dem och gjort nya produkter, bland annat till Nationalmuseum. Vi brukar säga att vi är som ett Tinder för textilier – vi matchar ihop avfall med nya behov", förklarar Caroline von Post.
Tagit fram egen teknik
Samtidigt har de i det dolda jobbat på en lösning som på sikt skulle kunna göra processen mer automatiserad – och nu har de kommit i mål.
"Nu har vi knäckt koden för hur man gör upcycling lönsam. Vår nya teknik, Revtex, har vi sökt patent för – och det ser väldigt lovande ut", säger grundaren.
Tekniken är en slags beskärare av kasserade textilier. Anläggningen som bolaget ritat på och nu vill bygga är dimensionerad för att hantera och "jobba om" 250 ton textilavfall per år. När den är i full sving har de räknat ut att den sparar 115 500 kilo koldioxid och 666 500 000 liter vatten årligen jämfört med att producera nytt.
Det handlar alltså inte längre om att designa om plagg. Nu vill man sälja textil – som inte behövt återvinnas för att kunna användas som ny.
"Vi ser oss i framtiden som en tygleverantör. Våra Revtex-tyger kommer att innehålla värdefull data – de kommer med digitala produktpass som visar exakt hur mycket resurser man sparar. Det gör det möjligt att byta ut vissa detaljer i ett plagg av jungfrulig textil mot smartare, cirkulära alternativ", säger Caroline von Post.
Anledningen till att bolaget vill göra det här just nu handlar om tajming. Många stjärnor står rätt, enligt grundaren.
"Vi har velat bygga vårt varumärke och sätta oss på kartan som de som faktiskt kan det här med upcycling bäst. Vi har hållit på så länge och har så mycket proof of concept. Nu är tidpunkten rätt – när till och med modehus som Chanel frågar: 'Var ska vi få tag på textil i framtiden att jobba med?'".
Enligt henne räcker det inte med återvinning för att lösa utsläppsproblemen, särskilt med tanke på hur dåligt det fungerar i dag. Dessutom kommer producenterna, enligt en ny EU-lag som nyss klubbats, snart att ha ansvar för vad som händer med textilierna.
"Det handlar om att kunna kommunicera sin påverkan, särskilt i Scope 3, med de nya kraven som kommer", säger Caroline von Post.
Stora planer finns, men mycket återstår för att de ska bli verklighet. Den första puckeln att komma över för bolaget handlar om finansiering. De vill bygga en demoanläggning och behöver ta in externt kapital.
"Vi söker investerare som vill jobba med impact. Det handlar inte om miljarder, utan några miljoner som vi behöver få in. I dag är det vi själva som äger bolaget och vår metod", säger Caroline von Post.
Sveriges ändrade textilkrav
Den 1 januari 2025 införde Sverige krav på att textilavfall ska sorteras ut och samlas in separat för hushåll och vissa verksamheter.
Många ideella organisationer larmade under våren om att de i och med det nya kravet belastades av mängden textilier som kom in till dem.
Regeringen har därför rivit upp kravet och sedan 1 oktober kan trasiga eller fläckiga textilier som försvårar återbruk eller återvinning att få kastas i restavfallet igen.
Producentansvaret för textil
Den 26 september i år trädde EU:s nya producentansvarslagstiftning om textil i kraft. Alla medlemsländer måste ha system för producentansvar för textilavfall på plats senast 2028.
I Sverige har Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att kartlägga vilka viktiga avväganden som behövs inför att producentansvaret ska införas.
Läs gratis resten av året och spara 20% hela 2025!
- Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev
- Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
- Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Bli medlem för att fortsätta läsa
✓ All journalistik och genomgångar
✓ Träffa entreprenörer och investerare på våra meetups
✓ Impact Loops investerar-databaser
fr. 459 SEK/mån
Just nu: Uppgradera till Looper och få 20% rabatt
- Exklusiv deal för dig som nyhetsbrevsprenumerant – 20% rabatt i ett år
- Slipp betalväggen – du får full tillgång till all vår dagliga kvalitetsjournalistik
Bli medlem för att fortsätta läsa
✓ All journalistik och genomgångar
✓ Träffa entreprenörer och investerare på våra meetups
✓ Impact Loops investerar-databaser
fr. 459 SEK/mån
Läs gratis resten av året och spara 20% hela 2025!
- Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev
- Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
- Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups