Bristen på cirkulära affärsmodeller kostar Sverige 600 miljarder om året

Varje år går Sverige miste om ekonomiska värden på nästan 600 miljarder kronor – omkring 57 procent av statens budget. Förlusterna uppstår när produkter slängs i förtid, resurser används ineffektivt och vi konsumerar mer än vi behöver. Det är slutsatsen i rapporten Circularity Gap Report The Value Gap: Sweden, framtagen av den nederländska ideella organisationen Circle Economy tillsammans med statliga forskningsinstitutet Rise och deras program Re:source.

Cirkulära rapporter som tittat på resursutnyttjande i kilo och ton har gjorts tidigare, men det här är världens första där man sätter ett värde på förlusterna.

"Vi behöver ha koll på mängden också men det är inte alltid en relevant jämförelse att göra. Sätter man ett värde på det blir det intressant för många fler, framförallt för beslutsfattare”, säger Klas Cullbrand, projektledare på Rise till Impact Loop.

Sverige har låg grad av cirkularitet

Rapporten beskriver effekten av detta "värdegap", alltså skillnaden mellan det värde vår linjära ekonomi skapar i dag och det större värde som skulle kunna finnas i ett cirkulärt system.

Graden av cirkularitet i Sveriges är enligt rapporten låg: bara 3 procent av materialflödena kommer idag från återvunnet eller återanvänt material, jämfört med ett globalt snitt på runt 7 procent.

Men rapporten betonar att problemet är större än bristande återvinning. Den beskriver ett systemfel där resurser utvinns mer än nödvändigt, material slösas bort och produkter inte används fullt ut – vilket gör att både ekonomiska och sociala möjligheter går förlorade.

Med andra ord handlar värdegapet inte bara om det vi tappar i dag, utan också om värden som aldrig uppstår i dagens system – men som i en mer cirkulär ekonomi skulle kunna tas till vara genom nya regenerativa affärsmodeller.

"Vi hoppas att vi är pionjärer och att fler länder följer efter. Vi måste bli bättre på att förstå vår resursanvändning för att kunna utforma rätt insatser och policyer. Men vi vet väldigt lite om resursanvändningen medan vi har mätt klimatutsläpp under årtionden", säger Klas Cullbrand.

Produkter slängs trots att de fungerar

Den största förlusten sker när produkter kasseras i förtid. Enligt rapporten slängs varor värda 420 miljarder kronor varje år – trots att de fortfarande skulle kunna återanvändas, renoveras eller repareras.

"Att förhindra dessa förluster representerar den enskilt största möjligheten för värdebevarande, med lösningar som spänner över hela värdekedjan – från cirkulär produktdesign och förlängd användning till reparation, upprustning och smartare resurshantering", skriver rapportförfattarna.

Överdriven konsumtion kostar enligt studien ytterligare 200 miljarder kronor årligen. Det handlar om utgifter som överskrider faktiska behov eller ger minimal nytta – som outnyttjad bostadsyta, överkonsumtion av mat och för stora bilar.

Största förlusterna i bygg och konsumtionsvaror

I rapporten analyseras sex sektorer som tillsammans för merparten av Sveriges materialanvändning och ekonomiska aktivitet; gruvdrift och utvinning, tillverkning/industri, jordbruk och livsmedel, byggsektorn, mobilitet samt konsumtionsvaror.

Störst förluster, värda 180 miljarder kronor, sker inom byggsektorn. Här finns den också den största potentialen i att förlänga livslängd och återbruka byggnader och byggmaterial, enligt rapportförfattarna.

I konsumtionsvarusektorn förloras nästan 120 miljarder kronor. Här sker det största tappet när produkter kastas, trots att de fortfarande fungerar eller har värde. Det gäller i synnerhet textilier, elektronik, plastförpackningar och möbler.

Rapportförfattarna uppskattar att ungefär 24 miljarder inom konsumtionsvarusektorn skulle kunna tas tillbaka med metoder som redan finns, men idag återvinns eller återbrukas bara runt 8 miljarder (cirka 9 procent av det som konsumeras).

Trots att en prislapp på värdegapet gör det tydligt var pengar skapas, var de försvinner och var samhället missar möjligheter, efterfrågar rapportförfattarna en bredare definition av värde än bara det som kan anges i kronor och ören.

"Miljömässigt och socialt värde är lika viktigt, och kan i vissa fall stå i konflikt med ekonomiskt värde", skriver de i rapporten.