Black week rasar på – och second hand kan driva på överkonsumtionen

Black Week 2025 är igång och väntas bli en av årets största shoppingperioder. Enligt branschorganisationen Svensk Handel planerar 57 procent av svenskarna att konsumera under veckan och handeln räknar med omkring 10,2 miljarder kronor i försäljning.

När det gäller mode är det nyinköp som står för klädernas stora klimat- och miljöbelastning. Produktionen av textilier står för den klart största delen av påverkan under ett plaggs livscykel, upp till 80 procent enligt forskningsprojektet Mistra, medan utsläpp kopplade till tvätt och skötsel är betydligt mindre i jämförelse.

Det mest effektiva är att inte köpa något alls.

"Det bästa är att köpa så lite som möjligt under en lång period. Det är nog de flesta överens om: att förlänga användarfasen är det enkla och viktigaste", säger forskaren Magdalena Petersson McIntyre, docent och universitetslektor i modevetenskap vid Lunds universitet till Impact Loop.

Men hur ska vi handla då?

Frågan är då hur vi ska shoppa när vi trots allt gör det. Vilka cirkulära val är bäst? Tränger begagnat faktiskt undan nya köp – eller kan det till och med driva på mer konsumtion av både gammalt och nytt?

I våras släppte IVL Svenska Miljöinstitutet en livscykelanalys inom projektet Framtidens hållbara kläder. Den jämför vad som händer om en fiktiv svensk konsument under ett år använder tre typer av cirkulära tjänster på nätet: begagnat/second hand (Sellpy), reparation (Repamera) och uthyrning (Rent Routine).

Resultaten visar att återbruk ger störst klimatvinst. Att köpa begagnat i stället för nytt minskar klimatpåverkan med cirka 80 kilo koldioxidekvivalenter per person och år, vilket motsvarar runt 25 procent av en vanlig svensks klädrelaterade utsläpp.

Reparation kommer tvåa. Att låta någon annan laga ett plagg med hjälp av en digital tjänst som kräver transport, minskar klimatpåverkan med ungefär hälften av återbrukets effekt, enligt IVL.

De klimatpositiva effekterna av att hyra kläder är mer osäkra, enligt forskarna. I vissa fall blir det en vinst, i andra nästan ingen. Extra transporter, mer tvätt och framför allt förpackningar är "boven" när det kommer till uthyrningen.

Impact Loop har tidigare tittat på uthyrningen – i praktiken. Hållbarhetskonsulten Mia Tapio testade att hyra sina kläder i ett år och landade i att uthyrning kräver extremt hög nyttjandegrad och slimmade flöden för att både klimat och ekonomi ska gå ihop. Testet fick henne också att inse hur viktigt utbudet är.

"Ju fler valmöjligheter, desto större skäl att hyra. Det är inte bara modellen som måste vara enkel, den måste också vara inspirerande", skriver Mia Tapio.

Marknaden för begagnat växer

Det ökade intresset för begagnat gör att marknaden för second hand, "pre-loved" och återbrukat växer snabbt. Men i takt med att appar som Sellpy och andra aktörer blivit mainstream bubblar det också upp allt mer kritik mot second hand-marknaden.

En återkommande invändning är att det blivit så enkelt att köpa kläder på impuls att det driver på konsumtionen – att second hand ofta blir ett sätt att öka sin garderob billigt, snarare än att minska nykonsumtionen. Det här understryks av forskaren Magdalena Petersson McIntyre.

"Second hand är inte per automatik bra, för det kan också uppmuntra till en konsumtionslogik där man lättare gör sig av med saker", säger hon.

Hon fortsätter:

"Mycket av det som cirkulerar är i princip oanvänt eller helt nytt. Det göder en cirkuleringsfunktion som kan göra att vi lättare köper nytt, eftersom vi tänker att någon annan ändå kommer få plagget senare."

Flera forskare varnar för samma sak: second hand kan bli en parallell marknad som triggar mer köp, inte färre – om den inte ersätter nyproduktion. Det är den klassiska "rekyleffekten" i ny tappning: när cirkulärt känns så billigt och "bra" att det sänker spärrarna för att handla alls.

"Det är alltså både och – det är inte så enkelt att det bara är positivt eller bara negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är second hand bra när det ersätter något nytt, men problemet är att nykonsumtionen samtidigt fortsätter att öka", säger Magdalena Petersson McIntyre.

Att inte köpa någonting överhuvudtaget är som sagt det som gör mest impact. Men samtidigt är mode en kulturell och social praktik, menar hon, och hållbarhet kan inte reduceras till ett generellt köpstopp.

"Målet kan inte vara att alla ska sluta med mode; vi måste kunna uttrycka oss med våra kläder, det är en viktig del. Det här är väldigt komplext och inte helt lätt att lösa, eftersom industrin förväntas vara ekonomiskt tillväxtdriven", säger hon.

Mycket pekar åt fel håll

Trots att medvetenheten ökar pekar mycket fortfarande åt fel håll, enligt forskaren.

"Många försöker agera hållbart – både i industrin och privat. Men som jag ser det går det inte i rätt riktning ännu. Snarare får jag intrycket att kläder blir ännu mer av en slit-och-släng-vara", säger Magdalena Petersson McIntyre.

På längre sikt krävs därför mer än individuella val under en reavecka.

"På samhällsnivå behöver vi tänka igenom vilken roll kläder ska ha. Det krävs någon form av systemförändring där både industrin och privatpersoner funderar på hur kläder produceras för att användas längre, och hur vi konsumerar mindre men på ett sätt som ändå fungerar", säger hon.

Samtidigt finns en rad svenska impact-bolag nu utvecklar teknik för att framställa textil på nya, mer klimatsmarta sätt. Det mest kända är det H&M-backade Syre, och några andra är Treetotextile, Renasens och Circulose.