Splittrad syn på svensk mat-impact – vilken väg vinner?

Frågan om hur svensk matproduktion ska bli mer hållbar och resilient är hett omdiskuterad i impact-kretsar. Två nya rapporter kommer till olika slutsatser – och pekar mot olika investeringsspår.

Medan branschjättarna bakom LRF-initiativet slår ett slag för kraftigt ökad produktion, lägger forskningscentrumet Plate (ett samarbete mellan forskare på bland annat SLU och Stockholm Resilience Centre) fram en studie som visar att Sverige redan idag producerar mer energi och protein än vad befolkningen behöver.

Investeringsbehov på 108 miljarder

I LRF:s rapport Grön uppväxling som är framtagen tillsammans med Livsmedelsföretagen, Arla, Lantmännen och Scan Sverige, är budskapet tydligt: Sveriges matproduktion måste växa.

Deras kalkyl pekar på ett kapitalbehov för primärproduktion och förädling på närmare 108 miljarder kronor fram till 2035. Det är en summa jämförbar med vad Stockholm, Västra Götaland och Skåne tillsammans lägger på hälso- och sjukvård under ett år.

Pengarna behövs främst för precisionsodling, fossilfri mineralgödsel, biogasproduktion och klimatanpassade stallar.

"En nyckelinsikt är att tillväxt och lönsamhet i branschen är helt avgörande för att kunna investera i ett robust livsmedelssystem", står det i rapporten.

Produktionen måste ändras, inte öka

Men måste vi verkligen producera mer bruttovolym? Nej, anser forskarna bakom Plates studie Räcker maten? Den bryter mot en vanlig uppfattning att volymen i stort måste upp. Det svenska jordbruket producerar redan livsmedelsråvaror motsvarande 150-200 procent av befolkningens energibehov och 200-250 procent av proteinbehovet under ett normalår, visar deras rapport.

Den låga försörjningsgrad som ofta debatteras bygger på vad konsumenter väljer att äta, inte vad vi näringmässigt behöver för att överleva, konstaterar Plate.

Fokus bör enligt Plate istället ligga på robusthet mot störningar i el- och insatsvaruförsörjning, resurseffektivitet och rätt sammansättning av produktionen.

Den verkliga bristen finns i frukt och grönsaker, där inhemsk produktion bara täcker 20 procent av rekommenderat intag. Och dagens djurhållning är en nettobelastning i krislägen eftersom den förbrukar mer energi och protein via foder än vad den levererar i kött och ägg, enligt deras linje.

"Om målet är att stärka Sveriges livsmedelsberedskap krävs en mer nyanserad målbild än 'ökad produktion'. Snarare bör arbetet riktas in på 'rätt produktion'", skriver forskarna.

Branschen står vid ett vägskäl

För impact-investerare synliggör dragkampen två parallella spår. LRF-spåret ropar efter kapital till storskalig produktionsökning med ny miljöteknik. Plate-alternativet pekar mot systeminnovationer som maximerar det vi redan odlar genom minskat matsvinn, mer växtbaserat samt utbyggd inhemsk grönsaksproduktion.

Men även de traditionella jättarna rör sig mot mer resurseffektiva råvaror. Till exempel investerar Lantmännens 1,2 miljarder kronor i en ny ärtproteinfabrik i Lidköping som ska öppna 2027 för förädling av svenska ärtor till växtbaserat proteinisolat.

Vilket spår som får mest kapital de närmaste åren kommer i hög grad att avgöras av vad politiker och investerare väljer att satsa mest på: ökad volym eller ett förändrat system.