Plaståtervinningen kämpar i motvind – pressas av låga oljepriser

Samtidigt som stora mängder plast samlas in runt om i landet, vittnar branschföreträdare om en tuff ekonomisk verklighet.

Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna, uttrycker oro för utvecklingen.

"Det är tufft för plaståtervinningsindustrin. Den mår inte så bra och jag är ju orolig att vi har fler och fler företag som inte kommer att klara sig framåt", säger hon till Sveriges Radio Ekot.

En huvudorsak till kräftgången är det sjunkande oljepriset. Eftersom plast tillverkas av olja gör det låga priset att det ofta blir billigare att producera helt ny, jungfrulig plast än att använda återvunnet material. Dessutom möter de svenska företagen konkurrens från Asien, där både ny och återvunnen plastråvara kan köpas in till lägre priser. Detta skapar en situation där efterfrågan på den svenskåtervunna plasten blir låg, trots att tillgången på insamlat material är god.

Det finns även en utmaning i att säkerställa att den importerade plasten, som många europeiska producenter köper, verkligen är återvunnen på det sätt som utlovas.

Och trots att Sverige är relativt bra på att samla in plast är det långt ifrån allt som hamnar i återvinningen.

Enligt Rickard Jansson på Svensk Plaståtervinning är det en "försvinnande liten del" av plasten som faktiskt blir nya produkter, som Impact Loop har skrivit tidigare.

Mindre än 30 procent av all plast som stått på en matbutikshylla återvinns idag. Det största problemet är att hälften av plasten inte sorteras alls utan slängs i hushållssoporna och bränns upp.

Även för den sorterade plasten finns hinder. Plast som varit i kontakt med livsmedel får sällan bli nya matförpackningar på grund av risken för att materialet förorenats av kemikalier. Branschen sätter hopp till ett nytt forskningsprojekt (Crisp) där man genom att använda AI och nya tvättmetoder ska kunna rena plasten tillräckligt för att möta EU:s krav år 2030, då alla livsmedelsförpackningar måste innehålla återvunnet material