Nu tar cirkulära modeller plats i ledningsrummen – "Bygg för stök och sluta slösa"

Livsmedelsbranschen står inför en rad tuffa utmaningar. Råvarupriser rusar, leveranskedjor brister och nya regelverk pressar bolag att ställa om snabbare än någonsin. Samtidigt tornar mer långsiktiga hot upp sig: klimatförändringar, vattenbrist och minskad biologisk mångfald.

"Vår analys är att spelplanen ritats om snabbt och utan facit och att en allmän osäkerhet är det nya normala", säger Henrik Åkerman, medgrundare av Unwasted, ett konsultbolag som arbetar med att hjälpa företag att minska sitt miljömässiga fotavtryck.

Henrik Åkerman har mångårig erfarenhet från livsmedelsbranschen, senast som vice vd och marknadschef för vegobolaget Oumph!

Unwasted är en nystartad verksamhet och i dagarna släppte bolaget sin första rapport som tittar närmare på utmaningarna i livsmedelsbranschen – en sektor som ofta är bland de första att känna av effekterna av både geopolitiska störningar och klimatförändringar.

Från teori till affärslogik

De ser två tydliga mål för branschen – bygg för stök och sluta slösa.

Nu räcker det inte längre att trimma det gamla. Istället ser de att cirkulära modeller nu på riktigt letat sig in i ledningsgrupperna, inte bara som riskhantering utan som en väg till nya intäktsströmmar och innovation.

"Det är nästan som att cirkulär ekonomi uppfunnits igen på ledningsnivå fast den kommer från en affärsrisk och en ny verklighet. Det kanske inte ens behöver heta cirkulär ekonomi men lösningen är att hantera resurserna mycket smartare för att det är affärsmässigt logiskt", säger Henrik Åkerman.

Han ser att det finns en öppenhet och förståelse för att bolagen måste tänka om vad gäller resursfrågorna. Att gårdagens lösningar inte längre fungerar.

"Vi har ett system som bygger på ökade volymer i ett resursbegränsat system, den insikten tror jag börjar trilla ner nu. Det som är så kul att se är hur hållbara lösningar letar sig in i affärer för att de makes sense", säger Henrik Åkerman.

Fyra intäktsströmmar från samma råvara

Hans kollega Emma Dalväg, vd och medgrundare på Unwasted, nämner flera bolag som tänkt nytt för att ta vara på resurserna.

Ett exempel är Lantmännen, som i sin etanolanläggning tar in spannmål och utvinner etanol, gluten, djurfoder och koldioxid – fyra intäktsströmmar från samma råvara.

Ett annat sätt kan vara att gå samman i ett industrikluster, precis som sjömatsbolagen Marenor och Lerøy gjort tillsammans med livsmedelsjätten Orkla. Där tar de vara på processvatten och restprodukter för att producera biogas som säljs till Orkla – något som gav konkurrensfördelar när gaspriserna skenade efter Rysslands invasion av Ukraina.

Även investeringar styrs nu av resursfrågor. Matjätten Paulig lyfte i intervjuerna fram vatten som en avgörande parameter för deras nya fabrik i Spanien – en aspekt som inte ens var på kartan för fem år sedan.

" Vi ser att nästan alla bolag vi har pratat med redan agerat för att bli mer robusta och minska risken för störningar. Jag tycker att det har blivit ett wake-up-call för att hitta nya drivkrafter för innovation, nya affärsmodeller och därmed ökad konkurrenskraft för företag som ser på det här med mer resurseffektiva och cirkulära glasögon, säger Henrik Åkerman.