Ny giv inom impact – affärsänglar blir LP:s: "Bra sätt att komma in på marknaden"

En tydlig förskjutning håller på att ske i hur affärsänglar investerar. Istället för att agera på egen hand väljer allt fler att gå ihop i samägda bolag och gemensamma nätverk som BAN:s (Business Angel Networks). Dessa BAN:s samverkar nu dessutom allt oftare sinsemellan, menar Christine Bjärkby, grundare av affärsängelsnätverket Sweban.

Utvecklingen drivs både av praktiska och strategiska skäl. Genom att investera tillsammans kan änglarna gå in med större kapital i enskilda bolag, samtidigt som risken delas mellan fler aktörer och bolagen får tillgång till en bredare kompetensbas, enligt Christine Bjärkby.

Änglar väljer att bli limited partners

Parallellt syns också en annan rörelse, att fler affärsänglar väljer att investera i riskkapitalfonder som så kallade LP:s (limited partners). I takt med att antalet VC-fonder har ökat har även denna möjlighet blivit mer tillgänglig.

"Tittar man generellt så finns det en hel del änglar som investerar i VC-fonder eller andra typer av investeringsverktyg", konstaterar Christine Bjärkby.

Änglarna får samtidigt tillgång till investeringar i senare skeden via VC-fonder, som vanligtvis går in i bolag i en mer mogen fas än vad affärsänglar gör.

Samtidigt finns det tydliga trösklar. Fondinvesteringar kräver ofta betydande kapitalinsatser, vilket gör att långt ifrån alla änglar kan delta.

Hon lyfter även en förbättrad dynamik i ekosystemet. Relationerna mellan affärsänglar och riskkapitalbolag har stärkts, inte minst genom ökad förståelse för varandras roller.

"Det handlar mycket om tillit – att man förstår varandras olika sätt att investera, delar perspektiv och bygger nätverk. Man investerar gärna med de man känner."

"Senaste året har det släppt lite"

Christine Bjärkby har själv inte investerat som limited partner (LP). Men en som både investerar som ängel och som gått som LP i bland annat Antler och Stockholm Business Angels Fund är Martin Olofsson.

Enligt honom har fondmarknaden varit utmanande de senaste åren, men han upplever att det har lättat något.

"Jag har känslan av att många ändå har fått ihop sina fonder. Det är framför allt det senaste halvåret som det har släppt lite", säger Martin Olofsson.

Samtidigt pekar han på några strukturella orsaker som ligger bakom det långsamma läget.

Delvis beror det på överinvesteringar runt 2021–2022 och att mycket kapital sitter fast i redan gjorda investeringar. För många bolag är det även en längre väg till börsen samtidigt som striktare konkurrensregler i USA bromsar förvärv och leder till att fonderna inte kan göra exits som planerat.

”Det har blivit mycket svårare att sälja bolag till stora spelare som Google, Meta eller Amazon.”

Bra sätt att komma in på marknaden

För Martin Olofsson är LP-rollen ett komplement till direktinvesteringar. Efter över 20 år i strategiska roller inom telekom, bland annat som strategichef på Tele2 Sverige, har han de senaste åren tagit steget in i investerarvärlden där han gör mindre investeringar i impact-fonder.

"Jag är relativt ny som investerare och fonder är ett bra sätt att komma in på marknaden och förstå hur den fungerar. Det är väldigt lätt att börja direktinvestera utan att riktigt veta vad man håller på med. För mig var det viktigt att börja som LP, lära mig marknaden och bygga nätverk", säger han.

Fonderna har också lett till en del konkreta affärer. Flera av hans direktinvesteringar har sitt ursprung i bolag han först mött via fondernas nätverk – ibland med fonden som saminvesterare.

"Om man tittar globalt har saminvesteringar blivit allt vanligare. Fler fonder arbetar idag aktivt med att ta in kapital från sina LP:er, inte bara i själva fonden utan även i enskilda investeringar."

När fonden investerar i ett bolag skapas då ofta ett "special purpose vehicle" (SPV), det vill säga ett bolag där fondens LP:er kan gå in och göra samma investering tillsammans med fonden.

Det beror delvis på att fonden har ont om pengar, enligt Martin Olofsson.

"Det är fortfarande likviditetsbrist och ett sätt att lösa det på är att få in limited partners att göra saminvesteringar."

USA forfarande ledande inom riskkapital

Martin Olofsson poängterar att det finns mer kapital i USA än i Europa inom venture capital.

"Institutionella investerare i Europa lägger en mindre andel i venture capital jämfört med USA, när bolaget kommer upp i storlek och ska söka kapital blir det därför väldigt mycket fokus på USA, och det är ofta ganska tidigt som man hamnar i den situationen. De har en annan riskbenägenhet och kultur."