Krisen i Hormuz driver investerarintresse för svenskt grönt gödsel: "Vi måste ta oss ur beroendet"

När priserna på naturgas rusar slår det snabbt mot kostnaden för konstgödsel (eftersom gas används vid framställning) – och i förlängningen mot hela livsmedelssystemet. Under energikrisen som följde efter Rysslands invasion 2022-2023 drog priserna iväg, vilket bidrog till stigande matpriser och inflation i Europa.

Nu syns liknande tendenser igen i spåren av konflikten i Iran och störningarna i Hormuzsundet.

Gustaf Forsberg, vd och grundare av Nitrocapt, menar att situationen följer ett mönster som vi redan blivit bekanta med.

Redan hösten innan Rysslands invasion av Ukraina märkte lantbrukarna, enligt Gutaf Forsberg, att något var på gång. Priserna på gödsel gick upp.

"Ryssland hävdade att det berodde på stor efterfrågan på gas från Kina men i själva verket förberedde de sig på en situation där man skulle gå in i Ukraina och inte ville att det skulle finnas gas i de europeiska reserverna", säger Gustaf Forsberg.

Ryssland har varit en dominant aktör som stått för cirka 45 procent av Europas gasimport. Enligt EU-kommissionen har andelen minskat kraftigt sedan 2022, som en del av unionens arbete för att minska beroendet av ryska energileveranser.

När tillgången stryps blir konsekvenserna snabbt globala. Europa klarade sig genom att importera flytande naturgas, men till ett högt pris.

"Det ledde till att vi fick jättedyra livsmedel och bidrog starkt till inflationen", säger Gustaf Forsberg.

Även om Europa idag har större lager och redan producerat mycket av säsongens gödsel, finns en fortsatt sårbarhet – inte minst i Asien, som är mer direkt beroende av leveranser via Hormuzsundet, menar han.

Samtidigt pekar Gustaf Forsberg på en större strukturell fråga – beroendet av importerad fossil energi.

"Vi är lite grann gisslan i den här situationen. För att ta oss ur det behöver vi bygga egen kapacitet som är elektrifierad och inte fossilberoende."

Smyger igång med försäljning

Nitrocapt utvecklar en teknik för att producera kvävegödsel med hjälp syrgas och kvävgas som finns i luften, istället för fossil gas.

De har haft sin pilotanläggning i Uppsala, i drift sedan maj 2024 och planerar att ha sin första fullskaliga produktionsanläggning i drift 2027. Då ska de kunna försörja upp till 80 000 hektar åkermark med grönt kvävegödsel – en yta motsvarande Uppland.

För att försörja hela Sverige behövs 20 likadana anläggningar, enligt Gustaf Forsberg.

Impact Loop har tidigare skrivit om hur de säkrat tre offtake avtal – hur mycket av deras produktion som är bokad via dessa vill Gustaf Forsberg inte säga.

"Vi kommer smyga igång med småskalig försäljning i slutet av 2027 och skala upp under 2028", säger han.

Parallellt pågår en kapitalanskaffning på mellan 8-10 miljoner euro. Och intresset från investerare har ökat i takt med den geopolitiska oron.

"Ja, definitivt. Vi har märkt ett ökat intresse", säger Gustaf Forsberg och fortsätter:

"Det har pratats mycket om att priserna bara är tillfälligt höga och snart faller tillbaka. Men det handlar ju om att inte hamna här igen."

Kortsiktiga åtgärder räcker inte

Enligt Gustaf Forsberg räcker det inte med kortsiktiga åtgärder för att dämpa kostnadschocker.

"Vi måste rycka upp oss. Vi kan inte fortsätta med fossilberoendet. Lösningen är inte att kompensera med sänkta skatter – vi måste investera för att ta oss ur det här beroendet."

Hur allvarlig den nuvarande situationen blir återstår att se. Men risken är, enligt Gustaf Forsberg, att tillgången inte räcker för alla.

"Det kanske inte blir så att vi står helt utan gödsel, men det kan bli så att det inte räcker till alla regionerna vilket gör att vi som är rika kommer att förse oss."