"Jag ger inte upp klimatfrågan" – Rentzhog svarar på flygkritiken (och så säger experten)

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd, brukar man räkna med att flygets totala klimatpåverkan på global nivå blir ungefär dubbelt så stor.

Efter att ha sjunkit under pandemin ökar nu flygresandet igen – och därmed också dess utsläpp.

I förra veckan skrev Impact Loop att impact-profilen Ingmar Rentzhog, som ligger bakom klimatplattformen We don’t have time, valt att flyga med sin familj för första gången på tio år.

"Inte för att klimatkrisen är löst. Utan för att jag tror att nästa fas i klimatledarskap handlar om att skala upp fossilfria lösningar – inte bara om personliga uppoffringar", sade han då.

Det fick debatten om flygets klimatpåverkan att blossa upp igen. Kritiker hävdar att Ingmar Rentzhog med sitt agerande får fler att flyga.

"Det blir extra illa när någon så profilerad inom klimatrörelsen gör något sånt här. Det ger alla de som inte ens försöker vatten på sin kvarn och rätt i åsikten att det verkligen inte går att leva utan flygande", kommenterar en person på Linkedin.

Andra håller med Ingmar Rentzhog om att vi bör fokusera på lösningarna.

Själv är han inte överraskad över reaktionerna.

"På ett sätt är jag inte förvånad, men jag är faktiskt väldigt frustrerad över en del av kommentarerna. Jag ger inte upp klimatfrågan – tvärtom", svarar Ingmar Rentzhog när Impact Loop kontaktar honom.

Frustrationen kommer från att han upplever att många ser en rubrik och reagerar utan att ha tagit till sig all information.

"Man är inte intresserad av att höra vad någon har att säga, man vill bara kritisera. Så kan vi inte bygga ett samhälle", säger han.

Fossilfritt samhälle

Ingmar Rentzhog beskriver att We don’t have time arbetar för att människor ska kunna leva ett bra liv i ett fossilfritt samhälle, den missionen ligger kvar, menar han.

Han anser att det är orättvist att kritisera honom när han informerar om att det finns en lösning genom att flyga fossilfritt.

"Hur kan det vara moraliskt felaktigt att uppmuntra fossilfri energi? Jag känner faktiskt att det är det här som gör att vi i klimatfrågan inte får stort gehör i samhället."

​​Men bara för att något kan göras fossilfritt betyder inte att vi ska göra hur mycket som helst, menar han.

"Men väljer man att flyga ska det ske med så låga utsläpp som möjligt."

KLM som sponsor

Det är inte bara Ingmar Rentzhog personligen som får kritik. Sedan ett halvår driver We don’t have time en kampanj för att "folkbilda" kring hur man kan resa med så lågt utsläpp som möjligt.

En av kampanjens partners är flygbolaget KLM.

"Går man in på den här kampanjsidan så är vi tydliga med att de har sponsrat det här initiativet. Men det är inte så att vi marknadsför KLM, vi driver frågan om att resa med låga utsläpp tillsammans", säger Ingmar Rentzhog.

Det handlar inte om att han tycker att allt KLM gör är bra – men att de vill skapa en efterfrågan på hållbart bränsle är positivt.

Han är kritisk till att flygbolag ofta endast erbjuder möjligheten att köpa en liten andel hållbart bränsle.

Samtidigt finns legitima frågor om hållbart bränsle, menar han. Inte minst kring hur mycket hållbart flygbränsle som kan produceras och att allt som kallas hållbart flygbränsle inte är likvärdigt.

Förenklad bild

Enligt Celeste Yat Yin Lai, forskare på statliga Rise, riskerar debatten om hållbart flygbränsle att bli alldeles för förenklad. Bränslena kan bidra till lägre utsläpp, men de löser inte flygets klimatutmaning på egen hand, anser hon.

"Det är inte en perfekt lösning. Även om utsläppen kan bli lägre betyder det inte att vi kan flyga hur mycket som helst."

Bränslets verkliga miljönytta på hur man räknar, menar hon.

Ser man enbart till koldioxidutsläpp kan vissa alternativ ge lägre utsläpp än fossilt flygbränsle. Men om man tar hänsyn till fler faktorer blir bilden mer osäker.

"Om man tittar bredare, till exempel på energianvändning, mark, vatten och infrastruktur, är det inte alltid tydligt att det är bättre", säger Celeste Yat Yin Lai.

I dag är det främst biobaserade flygbränslen som används i liten skala. De produceras ofta av restprodukter som fetter och oljor. Samtidigt är tillgången begränsad.

I framtiden kan även andra typer användas, till exempel elektrobränslen, som är syntetiska bränslen framställda av elektricitet, vatten och infångad koldioxid. De kan på sikt bli viktiga, men kräver stora mängder energi och ny infrastruktur, enligt Celeste Yat Yin Lai.

"Man kan inte få hur mycket som helst av de här resurserna. Det handlar om att prioritera, för många andra industrier vill också använda dem."

Frustrationen över klimatdebatten

Den starka kritiken som Ingmar Rentzhog mötts av är däremot inte det som frustrerar honom mest.

"Den största frustrationen är inte de som kritiserar mig. Den största frustrationen är de som kör på som vanligt och inte bryr sig."

Samtidigt kan han se en risk där klimatdebatten ibland fastnar i interna konflikter, samtidigt som den breda omställningen går för långsamt.

"Vi som engagerar oss i klimatfrågan – varför måste vi hela tiden kritisera varandra? Det är inte vi som är problemet."