GRANSKNING: Earthbanc lovade miljoner träd och skrev avtal med global jätte – nu väntar rättegång

Uasin Gishus bördiga högland, beläget längs afrikanska Rift Valleys ryggrad, har med sitt varma klimat och sin järnrika röda jord länge gjort regionen till en av Kenyas viktigaste kornbodar. Och: ett utmärkt område för trädplantering.

Det är här som läkemedelsjätten Astra Zeneca 2024 bestämde sig för att plantera sex miljoner träd genom en satsning som går under namnet Regeneration Kenya, en insats bolaget uppskattade skulle ta bort omkring 30 miljoner ton koldioxid från atmosfären och göra dem själva "koldioxidnegativa".

Regeneration Kenya hade startats bara ett år tidigare av det delvis svensk-grundade bolaget Earthbanc och den lokala, ideella organisationen Green Planet Initiative 2050 Foundation, eller GPI.

Programmet gick ut på att plantera upp till 35 miljoner träd på 26 000 hektar jordbruksmark i västra Kenya, där omkring 5 000 lokala bönder skulle få framtida inkomster genom att sälja koldioxidkrediter till företag som vill klimatkompensera.

Utsikt från Mau Summit i Kenya, nära Uasin Gishu county. Foto: Jacek_Sopotnicki/Getty Images/Canva.

Astra Zeneca drar sig ur

Omkring en halv miljon träd hann planteras inom ramen för projektet. Men nu kan Impact Loop avslöja att Astra Zeneca i tysthet dragit sig ur – och detta innan några koldioxidkrediter överhuvudtaget kunnat utfärdas.

Detta framgår av ett officiellt brev från Astra Zeneca till den kenyanska skogsmyndigheten (KFS) som Impact Loop har tagit del av.

"Genomförandet av projektet har hanterats av Earthbanc AB och dess lokala dotterbolag Earthtree. Tyvärr har ett beslut fattats om att avveckla projektet, trots allas engagemang", står det i brevet.

Vad exakt som har gjort att Astra Zeneca drar sig ur framgår inte i det officiella brevet. Däremot visar handlingar att Earthbanc samtidigt dragits inför rätta av sin samarbetspartner GPI, som hävdar att bolaget i hemlighet etablerat ett dotterbolag för att stänga ute organisationen från projektets vinster och åsidosätta det lokala samhället. Anklagelser som Earthbanc förnekar.

Samtidigt tyder dokument och inspelningar som Impact Loop erhållit, tillsammans med intervjuer med flera tidigare anställda på Earthbanc, på att den juridiska tvisten i Kenya bara ser ut att vara toppen av ett isberg, med anklagelser om att Earthbanc överdrivit projektets klimatpåverkan för att locka till sig mer investeringar – med liten uppsida för de lokala samhällena.

Från labbet till fältet

År 2019, högt över Genèvesjön på Caux Palace Hotel i Schweiz, lanserades Earthbanc, först under namnet Goodbanc. Bakom impact-bolaget stod de australiensiska entreprenörerna Tom Duncan och Chau Duncan tillsammans med miljöspecialisten Rishabh Khanna, som verkar i Stockholm.

Platsen var Caux Dialogue on Land and Security, en konferens med fokus på markrättigheter, säkerhet och hållbar utveckling.

Det här var samtidigt som priserna på koldioxid började återhämta sig, storbolagen gav högtflygande löften om att nå "nettonoll" och investeringarna i klimat-bolag var på väg mot rekordnivåer. Tajmingen verkade perfekt – även om sektorn för koldioxidkrediter fortfarande brottades med sviterna av flera års prisfall och uppmärksammade skandaler.

Earthbanc pitchade en lösning: MRV-teknik (Measurement, Reporting, and Verification) för system med koldioxidkrediter, som använder satellit- och drönardata, AI och fjärranalys för att verifiera och övervaka påstådd koldioxidborttagning.

Företaget skulle också hantera projekten på marken och erbjuda nyckelfärdiga lösningar för företag på jakt efter verifierbara koldioxidkrediter. I en senare pitch lovade Tom Duncan även investerare så kallade terminskontrakt, vilket i huvudsak lät dem förköpa koldioxidkrediter till dagens pris – ofta med kraftiga rabatter.

Caux Palace i Schweiz där Earthbanc först lanserades 2019. Foto: Wikimedia/Creative Commons.

Intervjuad i TIME Magazine

Pitchen fungerade. Earthbanc säkrade 2022 ett partnerskap med FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) för att lansera förköpsavtal av koldioxid för att finansiera koldioxidkrediter.

"Detta är en del av klimaträttvisan", sa Tom Duncan till tidskriften TIME strax efter att avtalet var i hamn. "När koldioxidpriserna ökar förtjänar de som är mest sårbara för klimatförändringarna denna kompensation, för att kunna anpassa sig till ett föränderligt klimat och säkerställa att de har trygg tillgång till mat och vatten."

Investerarna följde efter. Under 2022 stängde bolaget en såddrunda på 1,5 miljoner euro (motsvarande cirka 17,3 miljoner kronor) från riskkapitalbolag som Rampersand, Katalista Ventures, Regenerative Ventures, Regen Network, Visive Capital och Kaai Capital.

Kort därefter landade Earthbanc sin första stora kommersiella affär med Astra Zeneca. Kontraktet i Kenya, men också i Indien, utgjorde den största delen av bolagets intäkter på 17,7 miljoner euro (motsvarande cirka 203,6 miljoner kronor) under 2024, en femdubbling från de 3,6 miljoner euro (motsvarande cirka 41,4 miljoner kronor) man omsatte under 2023.

Tech-sajten Sifted listade senare Earthbanc bland Europas snabbast växande startups, och även vi på Impact Loop skrev om snabbväxaren.

Med stöd från investerare och med en plan för att reformera en problematisk marknad, flyttade Earthbanc i början av 2024 sin teknik från labbet till fältet.

Början på konflikten

En nyckelperson i regionens strävan att använda koldioxidmarknader för att återställa miljön och ge inkomster till lokala samhällen är Festus Kiplagat, grundare av GPI och själv från regionen.

Kiplagat introducerades först till Earthbanc 2022 genom en gemensam kontakt. Han beskriver ett produktivt inledande samarbete som ledde till att ett halvt miljoner träd planterades sommaren 2024.

Kiplagat säger att relationen började rasa samman när han upptäckte att Earthbanc i det tysta hade bildat ett dotterbolag kallat Earthtree – lett av Earthbancs medgrundare Rishabh Khanna – för att ta över projektets verksamhet.

"Du kommer till Kenya, jag välkomnar dig till mitt hus, vi kom överens om att göra saker tillsammans", säger han till Impact Loop i en intervju. "Och sedan, utan min vetskap, bygger du ett annat hus precis bredvid mig."

Konsekvenserna blev långtgående, hävdar han. Istället för att köpa plantor från lokala samhällsgrupper, kvinnoorganisationer och ungdomsgrupper som ursprungligen planerat, köpte Earthbanc dem från sin egen Earthtree-plantskola – och omdirigerade i praktiken pengar som var avsedda att gynna lokala samhällen tillbaka till sig själva.

Samtidigt, hävdar han, började Earthbanc driva på för planteringsmetoder och trädslag som tjänade deras koldioxidmål snarare än bönderna. Företaget gynnade monokultur av eukalyptus och mullbär – valt, säger Kiplagat, enbart för att maximera antalet koldioxidenheter.

Och sedan, utan min vetskap, bygger du ett annat hus precis bredvid mig

Pressad att plantera

När Impact Loop pratar med en tidigare Earthbanc-anställd beskriven hen en extremt pressad arbetsmiljö på bolaget.

"De gav stora löften om att ge avkastning till investerarna", säger personen, som vill vara anonym med hänvisning till sekretessavtal. "Och jag upplevde att de var under stor stress över att försöka plantera så många träd som möjligt för att nå målsiffrorna."

Pressade att leverera hävdar den tidigare anställde att Earthbancs helägda dotterbolag Earthtree tog till direktsådd för att blåsa upp antalet träd de i praktiken kunde plantera.

Direktsådd är en återbeskogningsmetod där trädfrön sås direkt i marken. Det är billigare och snabbare än att driva upp plantor i en plantskola för att sedan plantera ut dem, men metoden är ofta betydligt mindre effektiv. En studie visade att mindre än 0,3 procent av fröna framgångsrikt grodde vid direktsådd.

Inspelningar från interna möten som Impact Loop har tagit del av tyder på ett stort glapp mellan Earthbancs ambitioner och förhållandena på marken. I ljudklippen uttrycker Tom Duncan frustration över projektets vacklande framsteg och hänvisar till svårigheter att implementera tekniken som avsett. Han beklagar också att han känner sig tvingad att bryta mot "varenda avtalsregel" som styr hur träden planteras.

Earthbancs talesperson hävdar å sin sida att projektet övervakades av "oberoende skogsexperter i tredje part" och att "feedback integrerades i vårt arbetsflöde för ständig förbättring".

Gick från gård till gård

Enligt Kiplagat fick bönderna i Uasin Gishu från början ett kontrakt som gav dem juridiskt ägande av sin mark, men överlät koldioxidrättigheterna till projektutvecklaren i 30 år.

I början av 2025 kontaktade Earthbanc/Earthtree bönderna på nytt med nya villkor, enligt dokument som Impact Loop tagit del av – och erbjöd ett nytt 44-årigt kontrakt.

"Vi gick från gård till gård och försökte övertyga markägare att skriva på de här avtalen så att vi kunde få tillgång till deras mark i årtionden", berättar en tidigare Earthbanc-anställd för Impact Loop. "Som du säkert förstår var det inte lätt."

Med det nya kontraktet, och med Earthtree vid rodret, försvann snabbt förtroendet mellan Earthbanc och de lokala bönderna, anser Festus Kiplagat. Flera mindre protester anordnades också, enligt lokala nyhetsrapporter.

Vi gick från gård till gård och försökte övertyga markägare att skriva på de här avtalen så att vi kunde få tillgång till deras mark i årtionden

Stäms för avtalsbrott

I maj 2025 stämde Festus Kiplagat Earthbanc och dotterbolaget Earthtree för misstänkt avtalsbrott.

"Problemet är att Earthbanc ville åsidosätta GPI så att de själva kunde gynnas ekonomiskt", säger Festus Kiplagat. "De etablerade Earthtree för att ta över projektet och klippa bort lokalsamhället från intäkterna."

Impact Loop har ställt en rad frågor till Eartbanc om projekten och de anklagelser som riktas mot bolaget. En talesperson från Earthbanc förnekar i ett mejl till Impact Loop att bolaget gjort fel och hävdar att GPI var en icke-exklusiv underleverantör istället för en jämbördig partner, samt att företaget hade betalat organisationen till fullo för utförda tjänster.

Talespersonen skriver också att även om bolaget beklagar att projektet i Kenya inte nådde full skala, "står vi fast vid att tillämpa dessa dyrköpta lärdomar i våra framtida restaureringsinsatser globalt."

Impact Loop skrev för första gången om Earthbancs rättsfall i juli 2025. Som ett svar på den artikeln skrev medgrundaren Chau Duncan i ett mejl att företaget "är måltavla för kriminella i Kenya som försöker skada och förtala företaget i ett utpressningsförsök, för att försöka pressa pengar ur bolaget, eftersom vi sparkade dessa underleverantörer GPI. Det här är en vanlig taktik i Kenya mot utländska företag".

Festus Kiplagat tillbakavisar dessa påståenden. Fallet behandlas nu i domstol i Eldoret, huvudstaden i Uasin Gishu County.

Nu när projektet har lagts ner kommer markägarna, av vilka många redan hunnit plantera tusentals träd på sina ägor, troligtvis inte att få de utbetalningar som utlovades i det 44-åriga kontraktet.

Nytt projekt i Indien

Här hade historien kunnat sluta. Men tre källor som för närvarande är direkt involverade i Earthbancs flaggskeppsprojekt Regeneration Meghalaya i Indien målar upp en bild som har många likheter med Kenya-projektet.

"Jag känner till ett område där de (Earthtree) gjorde 7 000 direktsådder... bara fyra överlevde", säger en person involverad i projektet.

Astra Zeneca har öronmärkt 71 miljoner dollar (motsvarande cirka 746 miljoner kronor) för Regeneration Meghalaya, som syftar till att plantera över 60 miljoner träd till 2030. Projektet faller under Circular Bioeconomy Alliances Living Labs-initiativ, ett nätverk av miljöprogram som lanserades av Charles III år 2020.

Överlevnadsgraden för träden vid Regeneration Meghalaya, inklusive de som planterades från plantskolor, var så låg som 12 procent i vissa områden, uppger vår källa.

"De manipulerar datan", säger en källa.

Källan tror att Earthbanc fortsatte att dra nytta av projektet även när trädens överlevnadsgrad var i botten, och menar att bolaget främst använde upplägget för att förfina sin teknik – däribland maskininlärningsmodeller som lär sig genom att tränas på projektdata från verkligheten.

"Om det här misslyckas kommer Earthbanc ändå att klara sig. De kommer att spinna det som att det är lokala partners fel. De kommer fortfarande att ha tekniken... de immateriella rättigheterna", säger personen.

De tre personerna hävdar att Earthtree även har gått förbi de lokala samarbetspartnerna – Hill Farmer Shiitake Mushroom Cooperative och Worldview Impact – genom att omförhandla avtal med markägare för att stänga ute de lokalt förankrade organisationerna och, enligt en av personerna, övertagit driften av plantskolorna som hade varit de lokala partnernas huvudansvar.

"Det finns mycket som står på spel... inflytelserika politiker är inblandade", säger en av personerna när vi frågar varför AstraZeneca inte redan lagt ner Meghalaya-projektet. "Det skulle vara mycket pinsamt."

Jag känner till ett område där de (Earthtree) gjorde 7 000 direktsådder... bara fyra överlevde

Det lokala priset på koldioxid

År 2023 kallade Kenyas president William Ruto koldioxidkrediter för en oslagbar ekonomisk guldgruva och landets nästa betydande exportvara. Men samtidigt som lokalsamhällen i Östafrika nås av löften om välstånd kopplat till koldioxidkrediter, lämnas de alltför ofta i sticket att brottas med komplexa system, oklara avtal och ytterst lite utdelning.

"Vi ser ofta en allvarlig brist på transparens och vinstdelning i klimatkompensationsprojekt som involverar lokala samhällen", säger Lindsay Otis Nilles, policyexpert på Carbon Market Watch, till Impact Loop. "Det saknas transparens kring projektens designdokument och kring finansflödena... för vart tar pengarna vägen? Går de faktiskt till lokalsamhällena?"

Förra året avbröts Northern Kenya Rangelands Carbon Project – en av världens största leverantörer av markbaserade koldioxidkrediter till företag som Meta och Netflix – efter att en domstol slagit fast att projektet hade etablerats utan ordentlig konsultation med ursprungsbefolkningen. Ytterligare ett separat koldioxidprojekt i norra Kenya är även det insnärjt i en rättstvist.

Globalt sett har över 70 procent av alla klimatkompensationsprojekt visat sig orsaka skada för ursprungsbefolkningar och lokala samhällen, enligt en analys från Carbon Brief. Samtidigt visade cirka 43 procent av de rapporter som granskades av publikationen bevis för att klimatkompensationsprojekt överdriver sin förmåga att minska utsläppen.

Festus Kiplagat tror att det toppstyrda upplägget i vissa projekt, inklusive Regeneration Kenya, är en central del av problemet.

"Om ett koldioxidprojekt inte gynnar lokalsamhället, då är det dödfött från start", säger han.

Trädplantering har blivit mycket populärt runt om i Afrika de senaste åren. Här planteras växter i i projektet Etiopiens Green Legacy Initiative. Foto: AP Photo/Amanuel Birhane/TT.

"Finns bra lösningar där ute"

Trots bakslaget berättar Festus Kiplagat att han just nu för diskussioner med nya partners för att starta ett trädjordbruksprojekt i Uasin Gishu.

"Jag tycker att det är väldigt olyckligt att aktörer som Earthbanc verkligen har solkat ner ryktet för koldioxidmarknaderna", säger Festus Kiplagat. "För det finns bra lösningar där ute."

Earthbancs talesperson menar dock att Kenya-projektet baserades på flera samråd med markägare och lokalsamhällen, inklusive processer som syftade till att säkerställa Free, Prior and Informed Consent (FPIC) – ett ramverk för att säkerställa att människor är fullt informerade och frivilligt samtycker innan ett projekt påbörjas på deras mark eller påverkar deras rättigheter.

Astra Zeneca har inte svarat på Impact Loops upprepade förfrågningar om en kommentar till den här artikeln.