Efter vegokraschen: Därför kan växtbaserat vända upp 2026

2025 var ett av de tuffaste åren på länge för foodtech i allmänhet och växtbaserat i synnerhet. Efter en boom där nya varumärken fyllde frysar och snabbmatsmenyer kom baksmällan: konsumenterna blev mer priskänsliga, handeln stramade åt och investerare började kräva bevis på volym och lönsamhet – inte bara visioner.

Impact Loop har under fjolåret följt hur flera vegobolag tvingats bromsa, lägga ned eller byta spår. Veganostbolaget Stockeld Dreamery kastade in handduken i oktober. Och Veat, som sålde vegetarisk mat via automater, gick i konkurs i november – för att senare stå utan köpare när konkursförvaltaren försökte sälja verksamheten.

Samtidigt har branschen börjat diskutera nästa fas – något Impact Loop lyft i en rad artiklar under vinjetten "Vego 2.0".

Inte längre en livsstil

I början av 2026 har små tecken på att växtbaserat är på väg tillbaka börjat dyka upp. I Sverige har entreprenören och mat-influencern Gustav Johansson dragit igång en ny branschorganisation – och från Storbritannien finns skarpa siffror där försäljningen har ökat för första gången på flera år.

Och det finns de som tror stenhårt på en ny vår. Trend- och innovationskonsulten Sofie Z Bonnevier är en av dem.

Hon är journalist i grunden och driver i dag konsultbolaget Pop Foodie Media, där hon jobbar med stora livsmedelsaktörer som Paulig, Orkla och Ica. Hon åker också regelbundet på de stora internationella mässorna för att bevaka vad som faktiskt händer i hyllan och på fabriksgolvet.

"För sju, åtta år sedan föddes inte bara det växtbaserade som livsmedel, utan en hel kultur. Det handlade mycket om identitet – vem man var, snarare än vad man åt", säger hon till Impact Loop.

Att intresset svalnat efter det, är enligt henne inte konstigt: många tidiga köttsubstitut nådde inte upp till förväntningarna på smak, pris och textur. Och när det blev "en livsstil" snarare än "bra mat" blev det enklare att tröttna.

Nu ser hon andra drivkrafter: köttpriser som drar iväg, perioder av brist och en ny generation som inte vill köpa en identitet – utan en upplevelse.

"Det ska smaka bra. Det ska hända något i munnen. Där har de som är kreativa inom växtbaserat ett försprång", säger hon.

Det är också därför hon tror att nästa våg vinner mer på att släppa hela "ersättningslogiken". I stället för att marknadsföra "som kött, fast växtbaserat" handlar det om att bygga varumärken kring smak, råvara och format – där texturen är spännande i sig.

Hon lyfter tofu och olika fibrer som exempel på hur en råvara kan bära smak, snarare än att försöka spela en roll den inte är byggd för.

En annan pusselbit är ingredienserna. 2025 blev ett lackmustest för hårt processade standardprodukter, menar hon – och framåt blir råvaruvalet mer avgörande.

Hon nämner aktörer som Good Grains och nya spannmålslösningar som kan ge högre proteininnehåll utan att produkten tappar matighet.

Men en comeback kräver inte bara ökat intresse från konsumenterna, för att en sådan ska bli möjlig krävs också kapital.

"Jag tror att det kommer att ändras var man lägger pengarna. Det här är en växande bransch igen, men det kommer handla mer om vad det är för produkt – och om smartare, långsiktiga investeringar istället för hundratals miljoner till ett varumärke", säger hon, och pekar bland annat på Axfoundation som ett exempel på en aktör som kan bidra till skiftet.

Hon tror också att tekniken börjat bli så pass utvecklad att den kan bli en katalysator – även för bolag som jobbar med varianter av traditionellt kött.

För att få till "rätt" smak i klassiska format som burgare och kycklingliknande produkter pekar hon ut precisionsfermentering som ett av de mest lovande spåren.

"För hamburgare och kycklingfilé behövs det för att få till smak. Det är en jättestor framtidspotential – och det borde inte vara så långt borta", säger hon.