Camilla Bergman: Investerarna har fel om den gröna premien

"Ingen vill betala extra för hållbarhet längre. Det måste vara billigare och bättre."

Så låter det från allt fler investerare just nu. Och i flera artiklar på Impact Loop har vi intervjuat investerare som menar att den så kallade ”gröna premien”, alltså det man betalar extra för en mer hållbar produkt, är död.

Det här sätter fingret på en förskjutning i hur vi just nu pratar om impact och klimat i näringslivet. Ett tydligt exempel från förra veckan: Susanne Najafi på Backing Minds som – trots att hon är en av Sveriges mest kända impact-investerare – inte längre (?) vill kalla sig för det.

"Vi är definitionen av riskkapital. Vi är långsiktiga. Impact, vad ingår i impact?", sa hon på Breakits event Unlocked förra veckan.

Backing Minds prioriterar nu Europas självförsörjning – och om produkterna dessutom är bra för klimatet är det "en bonus".

De är inte ensamma bland investerarna. Från att prata om klimatet som en genuint viktig fråga som rör vår egen och våra barns framtid, ska klimatet nu mest åka med som en positiv bieffekt. Ett "nice to have".

Men tillbaka till just den gröna premien och att den skulle vara död så menar jag att det finns två fel med den retoriken.

För det första: självklart finns det massor av människor och bolag som inte bara kan – utan med glädje – betalar lite extra för en klimatsmart produkt. Flera stora undersökningar visar att konsumenter säger sig vilja betala i snitt 10 procent mer för en hållbar produkt. Och även om det förstås finns ett gap i vad folk säger och gör så är det bara att titta på produkter som Oatly, elbilar och närodlad mat för att se exempel från verkligheten.

Men det finns en till aspekt, en som Microsoft-grundaren Bill Gates lyfter i sin numera omtalade essä Tre tuffa sanningar om klimatet, publicerad förra veckan. Läser man snabbt kan man tro att han också avfärdar det gröna påslag han själv varit med och myntat.

I själva verket argumenterar han för att man ska investera i bolag med gröna premier, för att sedan jobba för att sänka dem till noll. Han själv investerar stort i bolag med gröna påslag och menar att de, när priserna kan sänkas, kommer att bli ”2000-talets största tillväxtindustri”.

I själva verket argumenterar han för att man ska investera i bolag med gröna premier

Hans uppmaning går rakt emot de investerarna som inte vill gå in i klimatsmarta produkter för att de kostar mer. Dessutom visar han att det går att vara både investerare och våga ta ställning.

Trump-eran och Northvolt-kraschen har skakat om impact-branschen i grunden. Ingen vill uppfattas som idealist hösten 2025. Men att vi ska låtsas som att det regnar är inte rätt väg att gå. Inte heller är det att råda impact-bolag att ge upp klimatet som en USP. Kanske säger det mer om investerarna än om verkligheten.