Spiken i kistan för grön premie? Så kan impact-bolag agera istället

Att lägga på en så kallad "grön premie", alltså ett påslag på priset för att produkten är mer klimatsmart, är något impact-branschen både diskuterat och verkat efter i flera år.

Grönt stål-tillverkaren Stegra har till exempel gått ut med att de kan ta ut en grön premie på 35 procent i vissa kontrakt de skriver, jämfört med priset för vanlig stål. Även polyesteråtervinnaren Syres vd Dennis Nobelius har sagt i en intervju med Impact Loop att de kan göra ett påslag på "några tiotals procent", om man jämför med vanlig, fossilbaserad polyester.

"Måste kunna konkurrera på kostnad"

Men mycket har hänt det senaste året, och när Impact Loop pratar runt med flera impact-investerare blir det tydligt att det inte är lika självklart att man kan ta mer betalt för en klimatsmart produkt.

"Du måste kunna konkurrera på kostnad – eller åtminstone visa en tydlig väg till kostnadsparitet", säger Alex Bakir, general partner på Norrsken Evolve, en av impact-hubben Norrskens investeringsbolag, till Impact Loop.

"Företag och konsumenter vill ha lösningar som sparar pengar eller åtminstone inte kostar mer. Det är inte förhandlingsbart längre."

Alex Bakir jämför dagens läge med den första cleantech-vågen i början av 2000-talet, som kollapsade efter finanskrisen 2008.

"De som byggde sina bolag på förväntningar om subventioner, ESG-löften eller att någon skulle betala ett 'grönt premiumpris' blev väldigt utsatta när krisen kom," säger han. "Många i klimattech i dag var inte aktiva då – och de riskerar att göra samma misstag."

Som exempel pekar han på tekniken för direkt luftinfångning (DAC), som trots miljardinvesteringar fortfarande är för dyr för att skala.

"Om du i stället kan omvandla den infångade koldioxiden till något människor faktiskt vill ha – ett material, en produkt, något med verklig marknadsefterfrågan – då har du en mycket bättre idé", säger han.

Satsa där impact och affär möts

Även Beata Enwall, investeringschef på Norrsken VC, ett annat av Norrskens investeringsbolag, menar att fokus behöver skifta.

"Vi behöver rikta in oss på de största och mest systemiska utmaningarna", säger hon till Impact Loop.

"Det handlar om den växande efterfrågan på ren energi, ett effektivare och mer tillgängligt sjukvårdssystem och resursklok tillverkning. Det här är enorma marknadsmöjligheter med stor påverkan."

Beata Enwall menar att bolag som kombinerar klimatnytta med kommersiell styrka har störst chans att överleva – och växa.

"Det är i kombinationen mellan påverkan och lönsamhet som verklig skala uppstår", säger hon.

Ett liknande resonemang fördes av paneldeltagarna på Impact Loops meetup i Stockholm i förra veckan där ämnet var just kapitalanskaffning. Enligt investeraren Jane Walerud råder "mycket högre krav på lönsamhet idag än för några år sedan".

Måste vara en vinnare oavsett

Enligt data från Dealroom är klimattech-investeringarna i Europa på väg mot sin lägsta nivå sedan 2018. Samtidigt ser flera investerare en möjlighet att bygga starkare, mer resilienta företag ur krisen.

Charlie Macdonald, investeringschef på nederländska Rubio Impact Ventures, menar att klimattech måste klara sig även utan klimatpolitisk medvind.

"Bygg ett bolag som skulle lyckas även om ingen brydde sig om klimatförändringarna", säger han till Impact Loop.

"Din lösning måste vinna på kostnad, prestanda, bekvämlighet eller riskreducering".

Positiva vindar i Europa

Men det råder även optimism i branschen. Lena Thiede, partner på Planet A Ventures, ser att Europa står inför ett avgörande skifte.

"För första gången har vi en så stark gemensam politisk agenda. Vi pratar inte längre bara om vad som är rätt för planeten, utan ser det ur ett strategiskt perspektiv – med nya allianser som stödjer teknologier som tidigare hade svårt att få fotfäste", säger hon.