Stora bromsklossen mot havsbaserad vindkraft: "Inte sett några tekniska lösningar"

Det har snart gått ett år sedan regeringen sa nej till 13 planerade havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön. Det viktigaste skälet till avslaget? Det skulle enligt Försvarsmakten försämra Sveriges försvarsförmåga.

Men det är inte bara till havs som Försvarsmakten har haft invändningar mot vindkraften. Under perioden 2017 till 2018 var myndigheten negativ till nio procent av ansökningarna om landbaserad vindkraft. 2023 hade den andelen ökat till 39 procent enligt den senaste rapporten från branschorganisationen Green Power Sweden. Exakt hur många vindkraftsprojekt som Försvarsmakten har sagt nej efter 2023 är inte offentligt då myndigheten valt att sekretessbelägga alla sina yttranden.

Vi har sökt Försvarsmakten för att göra en intervju om myndighetens syn på vindkraft. Vilka risker ser myndigheten med vindkraft i allmänhet och med havsbaserad sådan i synnerhet? Finns det någon teknisk innovation som skulle kunna göra myndigheten mer positiv till havsbaserad vindkraft?

"Kan innebära oacceptabla hinder"

Försvarsmakten har avböjt intervju. Myndigheten har valt att genom pressekreteraren Pär Pihlqvist svara skriftligt på våra frågor.

Enligt honom är det största problemet med havsbaserad vindkraft att den stör viktiga tekniska system som försvaret använder för signalspaning.

"Etablering av ny vindkraft på platser som är kritiska för försvaret av Sverige och Försvarsmaktens verksamhet kan innebära oacceptabla hinder för vår möjlighet att öva våra krigsförband, för flygvapnets och marinens operativa verksamhet och för våra sensorer och radarsystem."

Kopplat till havsbaserad vindkraft handlar riskerna framförallt om att de snurrande turbinerna kan störa Försvarsmaktens sensorer och göra det svårare att upptäcka eller följa luftburna hot som drönare och kryssningsrobotar.

"Storleken, placeringen och vindkraftverkens turbiner och rotationer kan innebära att vi får blinda fläckar i vår radar och sensorkedja. Det skulle innebära att vi inte kan se vad som sker på vissa platser i exempelvis Östersjön som är av kritisk vikt för försvaret av Norden", skriver Pär Pihlqvist.

Försvarsjätten Saab:s vd Micael Johansson sa i en intervju med DN i november att bolaget har tekniska lösningar för att kunna motverka just sådana risker.

Försvarsmakten delar dock inte den bilden.

"Försvarsmakten har hittills inte sett att det finns några tekniska lösningar som kan kompensera för de samlade förlusterna i militär förmåga som vindkraftsetableringar kan medföra. Samtidigt följer vi den snabba teknikutvecklingen och undersöker aktivt innovationsprojekt på området", skriver Pär Pihlqvist.

Kritiska mot systemet

Försvarsmakten understryker att en robust, resilient och utbyggd energiförsörjning är en avgörande del av det svenska totalförsvaret. Utmaningen är att hitta platser för produktion som inte krockar med försvaret. Myndigheten lägger därför stora resurser på utredningar för att både säkra energiförsörjningen och möjliggöra samexistens med vindkraften, enligt Pär Pihlqvist.

Försvarsmakten vill bli involverade i ett tidigare skede och efterfrågar nu ett nytt system där statliga aktörer tillsammans pekar ut vilka platser som faktiskt lämpar sig för vindkraft.

"Dagens system skapar konflikter mellan försvarsintressen och energiproduktion då avgörande bedömningar ofta görs först i beslutsskedet. I ett nytt system kan sådana konflikter lösas tidigt i processen."

Magnus Hermansson var inne på samma spår i den statliga utredningen "Vindkraft i havet" som lämnades över till klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i december. Regeringen har dock ännu inte fattat något beslut om förslagen i utredningen.

Pär Pihlqvist avslutar sitt mejl med ett konstaterande.

"När vi i dagsläget ser ett försämrat säkerhetsläge med ökat risktagande från rysk sida har vi inte råd att bygga hinder för vårt försvar, då vår bedömning är att ett väpnat angrepp inte går att utesluta."