Inte radikalt nog – därför lämnar investerare och grundare impact på jakt efter något större

Samtidigt som debatten härjar om hur mycket vi ska jobba pågår en helt annan diskussion parallellt inom impact: Den om huruvida impact-bolagen verkligen gör skillnad på riktigt. Eller handlar det mest om att tjäna pengar på impact?

Det här är frågor som hängt med ett tag, men det nya är att även investerare och entreprenörer förespråkar ett mer radikalt systemskifte.

De argumenterar för att impact-bolag i alldeles för hög grad fokuserar på så kallade "plåsterlösningar", det vill säga lösningar som inte löser problemet i grunden. Istället gör de bara mindre justeringar av befintliga industrier och värdekedjor, som inte skapar förändring på riktigt.

Systemkritikerna menar att impact-bolag måste sluta "dutta" och istället gå helt in för att skapa stora och mer långsiktiga förändringar av både arbets- som vardagsliv som hela sättet att driva företag – även om det resulterar i mindre vinstmarginaler.

"Saker och ting rör sig snabbare"

En central röst i det här lägret är Amit Paul, tidigare medlem av det mycket framgångsrika, ABBA-influerade popbandet A-Teens men som nu bytt bana. Idag driver han Innrwrks, ett självutnämnt "transformationslabb" och Rejkjavik-baserad konsultfirma med fokus på systemförändring.

Amit Paul startade Innrwrks 2020, men säger till Impact Loop att intresset för hans arbete – från både investerare och företag – har ökat sedan början av året.

"Saker och ting rör sig snabbare än många av oss kunde ha förutspått", säger han när vi intervjuar honom.

"Förra hösten skulle jag ha sagt att en majoritet sa 'vi förstår inte riktigt vad ni pratar om – påverkan fungerar, koldioxid är ett bra mått för det vi försöker göra'," säger han.

Nu är det istället en växande skara impact-aktörer som börjat ifrågasätta dagens situation, menar Amit Paul:

"Det är ett slags hårdnande klimat... 'tror du att vårt nuvarande ekonomiska system är ett hälsosamt sätt att se på världen, eller inte?'."

Polarisering på grund av Trump

Amit Paul anser att denna förändring delvis går att koppla till att impact-sektorn vuxit och nu inkluderar sektorer som resiliens och defencetech. Det har fått vissa impact-puritaner att resa ragg.

En annan förklaring är enligt Amit Paul alla politiska händelser i USA. När Trump-administrationen backat från klimat-, mångfalds- och inkluderingsåtgärder har vissa bolag anpassat sig och svängt om till mer traditionella affärsmodeller. Det har i sin tur skapat en frustration hos de som håller fast vid sitt impact-fokus, vilket lett till en ökad polarisering, menar Amit Paul.

Blir inbjuden till kurser

Thomas Høgenhaven, managing partner på Köpenhamnsbaserade Planetary Impact Ventures, är en annan förespråkare av systemförändring som märkt av ett stigande intresse för frågan. Tidigare blev han aldrig inbjuden till några kurser om investeringar i systemförändring, de senaste månaderna har han blivit det till flera.

Precis som Amit Paul beskriver Thomas Høgenhaven en växande frustration inom impact-sektorn där vissa nu ser sina investeringar som små "sandkorn" med mycket små möjligheter att på egen hand skapa meningsfull förändring.

Han menar att systemförändrande investeringar inte bör ses som antikapitalistiska, utan snarare som en uppmaning till "ett annorlunda, mer ödmjukt finansiellt system" som visar att "vi inte kan fortsätta att ha ekonomisk tillväxt över hela linjen."

Planetary Impact Ventures fokuserar till exempel sina investeringar på jordbruks-, livsmedels- och bioteknikbolag med långsiktiga affärsmodeller som bidrar till en holistisk omstrukturering av de ekonomiska systemen. Fokus ligger på vad Thomas Høgenhaven beskriver som "en rättvis finansiell avkastning", snarare än en hockeyklubbsmodell för maximal vinst.

En rörelse som tar fart

London-baserade Dark Matter Labs är en annan viktig aktör inom systemförändring. De finansierar samarbetsprojekt och kampanjer för en "radikal omformulering av vår relation till allt: från teknik och pengar till mark och den icke-mänskliga världen".

Ett annat exempel är TransCap Initiative i Zürich som skriver på sin hemsida att de vill skala upp investeringar i "de platser som är viktigast för mänskligt välstånd" som städer, landskap och kustområden.

Det har också vuxit fram gräsrotsinitiativ. Anna Branten, systemkritiker, förändringsledare och Impact Loops krönikör, lanserade nyligen det donationsbaserade fanzinet Weave och en e-bok som handlar om just det här temat.

"Sammantaget har responsen varit långt över vad jag förväntade mig", säger hon till Impact Loop.

"De mest engagerade är ofta människor som arbetar med hållbarhet, entreprenörer, investerare, systemtänkare, kommunikatörer, designers och tysta brobyggare som inte helt identifierar sig med vare sig 'impact'- eller 'business-as-usual'-lägren", säger hon.

Motstånd mot förändring

Men Anna Brantens påpekar också att rörelsen för systemförändrande investeringar möter motstånd.

"Jag har varit i kontakt med flera individer på riskkapitalbolag som vill ha förändring men känner sig frustrerade över att det är så svårt", säger hon.

Amit Paul betonar att även om det finns "stora möjligheter" för den systemförändrande sektorn att växa så kommer det att krävas "väldigt skicklig navigering" för att ändra på århundraden av ekonomiska policyer som fokuserar på vinst och rikedom.

Det finns också en rädsla hos vissa investerare att hamna i facket "venture philanthropy" och bli betraktade som mindre viktiga.

Så vad händer nu?

Än så länge är systemförändring långt ifrån att bli mainstream. Även om intresset ökar – från gräsrotsnivå till institutionella investerare – går det inte i en handvändning att ersätta dagens vinstdrivna företagsmodeller med något annat.

Om rörelsen kommer att omforma impactsektorn eller förbli en nischad subkultur inom den, beror troligtvis på hur villiga finansiärer, grundare och beslutsfattare är att ompröva både dagens affärsmodeller och de ekonomiska regler de bygger på. Och samtidigt ändra uppfattning om hur vi bör leva våra liv.