Fråga juristerna: "Vilka är de största fällorna när jag tar in kapital?"

Detta är ett betalt samarbete ihop med våra vänner på Cirio Advokatbyrå. Läs mer om det i faktarutan under artikeln.

Juristerna svarar:

Att ta in externt kapital är ofta en nödvändig, och i vissa fall helt avgörande, del av tillväxtresan för start-ups och växande bolag. Men i tider där kapital är svårare att få tag på ökar också risken för att entreprenörer går med på villkor som kan visa sig problematiska längre fram. Investerare har förstås ett legitimt behov av att skydda sin investering, men det gäller att hitta en balans som inte kväver bolagets framtida handlingsutrymme.

Här listar Cirio Advokatbyrås VC-specialister fem juridiska fällor att hålla koll på och som du som entreprenör bör se upp med.

1. Preferensstrukturer som blir för tunga

Det är vanligt att investerare kräver preferensaktier, vilket innebär att de får tillbaka sina pengar (och ibland mer) innan grundare och andra aktieägare får något vid en exit. Det kan såklart vara rimligt. Men när preferenserna staplas på varandra i flera rundor eller innehåller multiplar (t.ex. 2x investerat belopp) kan det leda till att grundarna i praktiken inte får något alls vid en framtida försäljning av bolaget. Se upp för kumulativa preferenser och participating-preferens innebärande att investeraren först får tillbaka sin investering och därefter dessutom är med och delar lika på resterande avkastning. Sätt dig in i, och se till att du förstår, vad preferensen innebär i olika scenarier innan du säger ja.

2. När investeraren får för mycket makt

Det är rimligt att investerare vill ha inflytande, eller veto, i vissa väsentliga frågor för bolaget. Men vi ser ibland vetokataloger som går för långt där investeraren får säga nej till allt från minsta ändring av budget och affärsplan till olika typer av rekryteringar. Detta riskerar att skapa ett operativt handikapp och att göra bolagets drift beroende av en enskild persons samtycke. Sträva efter att viktiga beslut kan kräva samtycke från en majoritet av investerarna, snarare än individuella veton.

3. Vestingvillkor som inte speglar verkligheten

Att grundares aktier blir föremål för vesting i samband med en investering är vanligt och det innebär att aktierna behöver ”tjänas in” över tid, ofta över tre-fyra år från investeringen. I tuffa förhandlingar kan dock leaver-villkoren bli oskäliga, till exempel att redan intjänade aktier måste säljas till underpris vid provocerad uppsägning, eller att hela innehavet går förlorat vid en konflikt. Se till att leaver-villkoren är balanserade och speglar både bolagets och grundarnas långsiktiga intressen. Fundera på vad de olika good- och bad leaver- situationerna innebär i praktiken och hur olika livssituationer kan komma att kvalificeras.

4. En cap table som blir alltför trång för tidigt

Att ta in många små investerare tidigt kan ofta kännas som en seger men det kan bli ett problem längre fram. En spretig ägarbild gör det svårare att ta in större rundor och kan skapa legal och administrativ friktion. Tänk på att varje ny investerare tar plats i cap table och att det finns ett värde i att hålla den ren och hanterbar.

5. Alltför stor utspädning för tidigt

I jakten på kapital är det lätt att ge bort för stor del av bolaget för tidigt. Om grundarna blir mycket utspädda i tidiga rundor kan det bli svårt att motivera dem framgent och därmed svårt att attrahera nya investerare som vill se ett engagerat team med tillräckligt ägande och incitament. Det är svårt att kompensera grundarna med nya aktier senare för att balansera upp cap table igen, särskilt om bolaget redan har en tung preferensstruktur.

Slutsats:

Flera av fällorna ovan hänger direkt samman med vad som händer vid en framtida exit. Tunga preferensstrukturer kan äta upp hela köpeskillingen, vetoklausuler kan ge enskilda investerare möjlighet att blockera en försäljning och drag along-mekanismer som inte är genomtänkta kan skapa onödiga konflikter när det väl är dags. 

Granska därför redan vid investeringstillfället hur villkoren påverkar olika exit-scenarier. Vad händer vid en trade sale till olika värderingar? Vem kan blockera en affär? Hur fördelas köpeskillingen? Genom att tänka igenom dessa frågor tidigt, och förhandla in rimliga mekanismer för beslutsfattande och fördelning, minskar du risken för att stå med bundna händer den dag det verkligen gäller.

Ta hjälp av erfarna rådgivare, våga ifrågasätta villkor som presenteras som ”standard” eller ”marknadsmässiga” och kom ihåg att investeringsavtalet och aktieägaravtalet ska fungera för både entreprenörer och investerare i verkligheten, inte bara på pappret.

Lycka till – och hör av dig om vi kan hjälpa dig på något sätt!

Jessica Grönberg och Niklas Junker, Cirio Advokatbyrå