AI-teknik

Deras AI-teknik ska minska viltolyckorna och bidra till ökad samexistens

Sara Nozkova, medgrundare och vd på Flox Robotics.

För att motverka de negativa effekter som ofta uppstår när människan korsar väg med vilda djur i form av trafikolyckor och skador på skördar har svenska Flox Robotics utvecklat innovativ AI-teknik för att öka möjligheten till samexistens – och rädda biodiversiteten. Nu inleder de samarbete med en av Europas största tågtillverkare och tar in kapital.

Reporter

I takt med att jordens natur exploaterats och klimatförändringarna tilltar så minskar avståndet mellan människor och vilda djur. Det innebär en ökning av antalet kollisioner med bilar, tåg och flygplan, men också en allt större påverkan på lantbruksproduktion och skogsbruk. Det är också en faktor som bidrar negativt på biodiversitet, när djur fördrivs från tidigare betesmarker, eller förolyckas i olyckor.

“Klimatförändringarna och det faktum att vi blir fler människor på planeten innebär att vi måste hitta nya sätt att samexistera med djuren på ett sätt som är hållbart för oss alla, säger Sara Nozkova, medgrundare till AI-impactbolaget Flox Robotics.

Det är alltså den stora utmaningen som hon och hennes medgrundare i drönarteknikföretaget Flox Robotics bestämde sig för att med hjälp av innovativ AI-teknik som utvecklats på KTH hitta lösningar på när de grundade bolaget 2020. Deras teknik bygger på ett system som identifierar och artbestämmer djur för att medljud skrämma bort dem från en plats som ska skyddas eller där en olycka kan uppstå. AI-tekniken värderar även djurens reaktion och förändrar löpande ljudsignalerna för att inte djuren ska vänja sig och sluta reagera på det.

Följer djurens språk

“Vi använder maskininlärning och AI för att automatiskt kunna upptäcka och klassificera djur. Men sen tittar vi på hur de reagerar i realtid så att vi har signaler som jobbar med deras beteende så att vi följer deras språk, säger Sara Nozkova”

Sedan starten har de utvecklat sin teknik med vad de beskriver som Wildlife management as a Service (WMaaS) mot tre produktgrenar.

Den första produktkategorin är drönare som bolaget först fokuserade mot som en lösning för exempelvis jordbruk eller flygplatser där intrång från djur kan leda till omfattande risker.

“Där har vi ännu inte en kommersiell produkt med abonnemang som vi tänker att det ska bli. Som det ser ut idag så har vi säkrat lite större kontrakt med proof of concept och samarbeten med stora kunder som Swedavia där vi nu testar tekniken. Men vi räknar med att vi kommer lansera en bredare drönarprodukt under 2025 på marknaden.”

Nästa kategori som bolaget utvecklat gäller stationära enheter.

Bolagets stationära enhet har utvecklats för att skingra vilt från områden där de kan orsaka olyckor eller skador.

“De kan sättas upp på exempelvis träd eller infrastruktur där man har stora problem med vilt. När det gäller den produktgruppen så har vi gått vidare från testningsfasen och har en betaversion som vi nu sålt till trafikverket och till Boliden. Det handlar om totalt 20 enheter.

Inlett samarbete med europeisk tågjätte

Det sista benet som bolaget siktar mot är även det senaste i utvecklingsfasen, och kanske det mest komplexa rent tekniskt. Det handlar om tåg. Bara i Sverige beräknas ungefär 5000 kollisioner med vilt ske årligen med omfattande kostnader och följdeffekter som följd. Nyligen meddelade Flox Robotics att bolaget inlett samarbete för att utveckla en teknisk lösning tillsammans med den franska tåggiganten Alstom, som bland annat levererat tåg till svenska SJ.

“Tillsammans med Alstom kommer att testa de stationära enheterna i rälsmiljö. Men vi kommer även att arbeta med en lösning där vi paketerar tekniken i hårdvara som sätts direkt på loket.”

Sara Nozkova säger att utvecklingsarbetet kring AI-tekniken på tåg är en fortsättning på det tidigare arbete och tester som företaget gjort i Sverige tillsammans med Sveriges lanbruksuniversitet, SLU.

“Med Alstom tar vi nästa steg. Utmaningen är att tekniken ska fungera i en helt annan kravbild vad gäller AI-dedektering, men även vad gäller ljudbilden som behöver fungera i den miljön”

Sara Noskova säger att problemet som Flox Robotics teknik kan lösa till stor del handlar om att undvika skador för människor och djur i samband med olika typer av kollisioner. Samtidigt finns det även en ekonomisk aspekt att ta med när man talar om vad tekniken kan innebära.

Bolagets AI-teknik värderar löpande djurens reaktion på ljudsignalerna

“När vi pratar om viltkollisioner så kan det handla om kostnader upp mot 10 miljoner kronor om fåglar sugs in i motorerna, sen finns självklart stora säkerhetsrisker kopplat till det också. Om vi tittar på tågkollisioner så beräknar trafikverket med en kostnad per kollision på upp mot 1,2 miljoner kronor. Så det handlar om enorma kostnader och det finn ingen annan teknik som löser det här idag”

Klimatförändringarna lyfter frågan om samexistens

Sara Noskova pekar också på att det finns ökande utmaningar inom lantbruket där frågan om samexistens kommer att bli allt viktigare i takt med klimatförändringar som påverkar den globala mattillgången.

“När djurens naturliga habitat krympt så har de tryckts närmare jordbruken med stora förluster i skördar som följd. Vi behöver maximera produktionen på de fält vi har idag så vi slipper expandera lantbruksfält och därmed ytterligare ge negativ påverkan till den biologiska mångfalden.

Hittills har inte Flox Robotics tagit in externt riskkapital för att utvecklingen av sin teknik eller kommersialiseringsprocessen. Det är dock på väg att ändras enligt Sara Nozkova.

“Vi är precis nu mitt i vår första runda och räknar med att den kommer stängas i början av nästa år. Samtidigt är vi ett av de bolag som ingår i acceleratorprogrammet TINC Silicon Valley som Vinnova, Business Sweden och Business Norway ligger bakom. Genom det tittar vi mycket på USA marknaden och kommer att vara i Silicon Valley ett par veckor senare i år.”

Flox Robotics

Startår: 2020
Grundare: Sara Nozkova, Matteo Tadiello, Marco Moletta
Vd: Sara Nozkova
Nettoomsättning ( 2020-12-01 till 2022-03-31): 166 000 kronor
Resultat (2020-12-01 till 2022-03-31): -228 000 kronor

Dela artikeln:

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Knyt värdefulla kontakter på våra meetups
  • För entreprenörer: kurerade tips på finansiering att söka
  • För investerare: Sveriges enda nyhetsbrev för impact-investerare
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Knyt värdefulla kontakter på våra meetups
  • För entreprenörer: kurerade tips på finansiering att söka
  • För investerare: Sveriges enda nyhetsbrev för impact-investerare
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.