DEBATT: EU måste agera för impact-bolagen – annars kommer flykten till USA att fortsätta

Jag är amerikan – entreprenör och investerare. Mina perspektiv är präglade av Silicon Valleys kultur av snabb tillväxt, enorma kapitaltillskott och mentaliteten att "misslyckas snabbt".

Men i mina möten med det svenska och europeiska startup-ekosystemet, som representant för en amerikansk molnleverantör som riktar sig specifikt till startups, har jag blivit genuint imponerad. Särskilt när jag pratar med våra kunder eller ser de unga talangerna som deltar i våra hackathons och vad de kan bygga med våra molnplattformar.

Medan den amerikanska modellen ofta är inriktad på att tjäna snabba pengar, ser jag en annan approach i Europa: en djupare ambition att skapa värde som sträcker sig bortom nästa finansieringsrunda.

Investeringarna i USA är större

Europeiska entreprenörer är mer fokuserade på att lösa verkliga problem – vare sig det gäller grön teknik, klimatutmaningar, hälsa eller food tech – och mindre på att skynda sig mot en snabb exit och en stor påse pengar.

Det betyder inte att vägen framåt i Europa saknar hinder. Kapitalskillnaderna är fortfarande betydande. År 2023 samlade europeiska startups in cirka 52 miljarder dollar, medan amerikanska startups lockade hela 138 miljarder dollar. De genomsnittliga investeringarna i USA är nästan fem gånger större per företag.

Riskkapitalfonderna i EU står för bara fem procent av det globala riskkapitalet, medan USA står för mer än hälften. Dessutom investerar USA för närvarande ungefär lika mycket i AI som alla europeiska startups tillsammans samlar in på ett år.

Siffrorna talar för sig själva: Europa är starkt när det gäller talang och idéer, men ligger efter när det gäller att skala upp ideerna. Ändå blomstrar potentialen. Ett europeiskt stödprogram på 12 miljarder euro har redan genererat ytterligare 70 miljarder euro i privat riskkapital och skapat företag som nu värderas till totalt över 500 miljarder euro.

Europa håller också jämna steg i de tidiga stadierna: andelen nystartade företag som lyckas skaffa startkapital är i nivå med USA. Det är först när företagen försöker skaffa större finansieringsrundor på 15 miljoner dollar eller mer som klyftan blir tydlig. Här klarar ungefär dubbelt så många amerikanska nystartade företag sig genom nålsögat för större finansieringar som sina europeiska motsvarigheter.

Ingen enhetlig marknad

Det stora strukturella problemet är att EU fortfarande inte fungerar som en enhetlig marknad. Impact-företag som vill expandera möter nationella skillnader i reglering, skatteregler och arbetslagstiftning. Dessa hinder tvingar ofta unga impact-bolag att lägga sin energi på byråkrati istället för innovation. Detta är en av anledningarna till att lovande europeiska nystartade företag väljer att flytta till USA, där en inre marknad och en större mängd kapital gör det lättare att växa.

Men medvetenheten ökar i Bryssel. EU har lanserat initiativet "Choose Europe to start and scale" och planerar en Scaleup Europe Fund på minst 10 miljarder euro, samtidigt som man arbetar för att minska de administrativa bördorna. Det är steg i rätt riktning, men takten måste ökas om Europa ska kunna dra nytta av hela sin potential. 

När jag tittar på skillnaden mellan de två kontinenterna är framförallt en sak tydlig: Amerikanska startups är mästare på att skaffa kapital, men européerna är starkare när det gäller deras sociala uppdrag. De skapar lösningar som har ett mer långsiktigt fokus och som i slutändan kan visa sig vara mer hållbara, både ekonomiskt och mänskligt.

Européerna är starkare när det gäller deras sociala uppdrag

Europas utmaning är inte brist på idéer eller talang, utan brist på integration och kapital i tillväxtfasen. Om Europa kan enas till att bli en verklig inre marknad och göra tillväxtkapital tillgängligt i samma skala som USA, kan kontinenten bli en global drivkraft för innovation särskilt inom impact-området.

Fram till dess kommer många europeiska och svenska impact-entreprenörer att fortsätta kämpa för att förverkliga potentialen i sina idéer – och alltför ofta sluta med att göra det på amerikansk mark.

Kevin Cochrane, marknadschef på molntjänstplattformen Vultr