AI och pli på kostnader – så fixar vertikalodlaren 35 procent marginal: "Plantan bryr sig inte"

Vertikalodling har genomgått ett stålbad de senaste åren. Ljusgårda tog in en halv miljard kronor för att sedan tvingas svänga om från sallad till kosttillskott och Grönska gick i konkurs för att återuppstå i med ny affärsmodell. Många andra har dragit i handbromsen eller tvingats lägga ner helt.

Men Green City Farming i Göteborg menar att de hittat framgångsreceptet på hur man odlar sallad vertikalt och med lönsamhet.

Grundaren och vd:n Robert Carlsson har redan kommenterat Ljusgårdas pivotering här på sajten ("Jag köper inte riktigt problembeskrivningen") så när Impact Loop sprang in i honom på GoWest i Göteborg förra veckan var vi tvungna att gå till botten med hans påstående om att hans eget bolag har "bättre marginaler" än andra vertikalodlare.

"Vi säljer en sallad till grossist för 16 kronor och vår produktionskostnad ligger på strax över 10 kronor", säger han när vi hittat ett lugnare hörn på konferensen att sitta i.

Här berättar han mer om hur de fått snurr på affären.

1. Fler skördar med automatisering

En viktig del handlar om automatisering. Robert Carlsson tar exemplet näringsdosering.

"Tidigare fyllde vi våra vattentankar manuellt en gång per dag. I dag är systemet självdoserande och håller kontinuerligt den nivå plantan behöver."

Resultatet är kortare växtcykler och fler skördar per år.

"Vi har gått från fem veckors växtcykler till fyra. Det låter kanske marginellt, men på årsbasis är det en enorm skillnad i produktion per kvadratmeter."

2. Optimering av vatten och el

En annan faktor handlar om optimering. För att odla ett kilo sallad krävs enligt Robert Carlsson cirka 7,6 liter vatten, som cirkuleras i systemet. Frökostnaden ligger på 26-29 öre per kilo sallad, och pluggmaterialet (istället för jord) på omkring 40 öre.

El är däremot dyrt. För att hantera skenande elkostnader optimeras belysningen efter priset för el.

"Det gör att vi i snitt sparar runt 30 procent av våra elkostnader varje månad."

3. Billigare lokaler

Trots bra marginaler på plantorna har lönsamheten på bolaget 2025 ätits upp av lokalkostnader, menar Robert Carlsson. Förra året drog bolaget in 1,8 miljoner kronor netto, med en förlust på -4,6 miljoner före räntor och skatt.

Nu går därför flyttlasset till mindre lokaler, eftersom dagens lokaler ändå bara nyttjas till 20 procent. Att vara kvar i nuvarande lokaler och fixa el skulle gå att lösa, "men det kostar väldigt mycket pengar och skulle ta sex månader."

4. Billigare teknik och lönebidrag

En skillnad mot andra aktörer, menar Robert Carlsson, är att Green City Farming inte satsat på dyr teknik från början. Istället för att köpa färdiga, dyra lösningar bygger de mycket själva.

"Du behöver inte köpa en robot för 2 miljoner, du kan köpa samma funktion för 20 000 kronor – plantan bryr sig inte", säger han.

Även lönekostnaderna hålls nere. Av bolagets 13 anställda har flera nedsatt arbetsförmåga, vilket ger rätt till lönebidrag.

"Det sänker våra kostnader, men minst lika viktigt är att vi skapar riktiga jobb för människor som ofta stängs ute från arbetsmarknaden."

5. Rätt pris

En anledning till att vertikalodlaren Ljusgårda inte längre kan tillverka sallad är enligt vd:n och medgrundaren Andreas Wilhelmsson att marknaden inte är "beredd att betala ett öre mer" för deras sallad, trots att den är mer näringsrik.

Även Robert Carlsson är inne på att vertikalodling i premiumsegmentet inte fungerar i ett litet land som Sverige:

"Om du har en tillverkningskostnad som ligger långt över vad kunderna är beredda att betala, då spelar det ingen roll hur fin produkt du har – affären går inte ihop."

Summa summarum: Du behöver ha ett pris som ligger på samma nivå som vanlig sallad, och jobba med optimering och kostnader för att få till goda marginaler.

6. AI för att upptäcka sjukdomar

Ett till exempel på kostnadsoptimering är att använda AI för att upptäcka sjukdomar. Green City Farming utvecklar nu en kameralösning som framöver ska använda AI för att upptäcka till exempel mjöldagg.

"När vi sätter på vår kamera så kommer den att se att nu är det mjöldagg på gång, långt innan någon annan kan se det", säger Robert Carlsson.

Siktar på "nästa generation odlare"

Parallellt med odlingen utvecklar Green City Farming sin teknik för att kunna sälja den till andra, vilket enligt Robert Carlsson egentligen är bolagets riktiga affärsidé.

"Men ingen hade trott mig om jag hade sagt att vi löst 'the holy grail' med vertikalodling. Därför tvingade jag oss att först bli en verklig produktionsenhet och bevisa att det fungerar", säger han.

Robert Carlsson tror på en ny generation lantbrukare och odlare som vill ha mer kontroll än traditionella bönder.

"Många har föräldrar som har varit bönder i hela sitt liv. De har sett hur hårt de jobbar. Vår generation vill inte arbeta så."

Ett komplett system för vertikalodling i stil med det som Robert Carlsson bygger kommer att kosta upp till 3,8 miljoner kronor, vilket bolaget ska låna ut med ränta och avbetalning på fem år.