AI och dansk-svenskt storprojekt ska lösa plastkrisen: "Otroligt viktigt"

I EU genereras cirka 16 miljoner ton plastförpackningar per år, och mycket av denna plast går till livsmedels- och dryckesindustrin. Medan PET-flaskor kan omvandlas till nya flaskor via pantsystemet, får inte livsmedelsförpackningar som samlats in tillsammans med andra plastförpackningar återvinnas och användas i nya livsmedelsförpackningar.

Varför inte?

"Grundskälet är att de livsmedel vi konsumerar inte ska förorenas med miljögifter eller annat. Om man haft kemiska produkter i en förpackning och återvinner den till ett nytt material finns risk för oönskade rester i det återvunna materialet", säger Rickard Jansson, utvecklingsingenjör på Svensk Plaståtervinning, ett icke-vinstdrivande bolag som ägs gemensamt av de stora aktörerna på svensk förpackningsmarknad.

Det nya projektet som Svensk Plaståtervinning gör tillsammans med forskare i Danmark går bland annat ut på att hitta säkra sätt att separera livsmedelsplast från den övriga.

"Vi ska titta på hela värdekedjan. Hur man kan separera den plast som kommer från livsmedelsförpackningar från den som kommer från annat samt de efterföljande stegen, hur kan vi återvinna allt på ett säkert sätt", säger Rickard Jansson till Impact Loop.

Hur mycket av den plast som vi slänger i återvinningscontainrarna återvinns?

"En försvinnande liten del blir nya livsmedelsförpackningar, men en del kan återvinnas till annat. Färgburkar till exempel. Om man ser till all plast som en gång stått på en matbutikshylla återvinns mindre än 25-30 procent. Men grundproblemet är att så mycket inte sorteras över huvud taget och kastas i hushållssoporna och bränns. Hälften försvinner redan där", säger Rickard Jansson.

Svensk Plaståtervinning driver världens största sorteringsanläggning, Site Zero i Motala, och strävar efter att göra alla plastförpackningar till en del av den cirkulära ekonomin. Hit kommer 80-90 procent av all plast som lämnas till återvining i Sverige, men anläggningen kan hantera mer.

"Vi har i princip kapacitet att hantera all plast som lämnas till återvinning på den svenska marknaden", säger Rickard Jansson.

Deras roll kommer att bli viktigare framöver. Från 2030 måste alla livsmedelsförpackningar innehålla minst 10 procent återvunnet material, vilket också är en bakgrund till det nya projektet med Danmark.

Projektets nyckelsteg

AI-driven sortering: Avancerad sorteringsteknik med AI-teknik som kan urskilja livsmedelsförpackningar från andra plastförpackningar.

Effektiva rengöringsmetoder: Avlägsnar oönskade ämnen från plastavfallet för att nå livsmedelsklass.

Design för återvinning: Nya förpackningslösningar som är anpassade för återvunnen plast, med hänsyn tagen till forskning om vad som får konsumenterna att acceptera återvunnen plast i livsmedelsförpackningar.

Målet är att vid projektets slut 2028 ha etablerat en produktionsklar leveranskedja. Forskningsprojektet går under namnet CRISP (Circular Recycling Innovation for Sustainable Packaging), med danska Teknologisk Institut i spetsen. Det finansieras till hälften av offentliga medel och till hälften av medel från förpackningsbolagen.

"Det här projektet är otroligt viktigt av flera skäl. Om vi lyckas, vilket vi tror, kan vi lugna hela livsmedels- och förpackningsindustrin, som i dag är orolig för hur de ska klara kraven i kommande EU-lagstiftning PPWR. Från 2030 måste alla livsmedelsförpackningar innehålla minst 10 procent återvunnet material", säger Rickard Jansson.

Den här veckan försöker 184 FN-länder enas om ett globalt plastavtal, något som Impact Loop rapporterat om tidigare. Ett avtal ska enligt de ursprungliga planerna presenteras idag, men enligt medieuppgifter går förhandlingarna trögt.

"Vi har fler parenteser i texten än plast i havet", säger EU-kommissionären Jessika Roswall (M) till SvD.