Vad har Norrskens nya storsatsning med munkar att göra?

På måndagsmorgonen gick impact-hubben Norrsken ut med nyheten att de öppnar sitt största hus hittills – denna gång i Amsterdam. Huset, som både blir ett kontorshotell och ett nav för impact-bolag och investeringar, ska komplettera de befintliga i Stockholm, Barcelona, Bryssel och Kigali.

"Amsterdam har ett spännande tech-ekosystem som växer och det är en stad som varit väldigt framåtlutad i hållbarhetsfrågor", säger Sara Kappelmark, co-CEO på Norrsken Foundation, i en intervju med Impact Loop.

Donutmodellen

Amsterdam är inte bara cyklisternas stad – staden har länge drivit ett aktivt hållbarhetsarbete på stadsnivå och ett exempel är att de jobbat med nationalekonomen Kate Raworth, något som också nämns när Norrsken gick ut med sin nyhet.

Kate Raworth ligger bakom en modell som kallas för Doughnut economics, eller på svenska Donutekonomin, och när hon föreläste i Stockholm 2023 var Impact Loop där och lyssnade (läs hela artikeln om det här).

Så vad innebär donutekonomin? Som namnet skvallrar om är det en modell uppbyggd som en munk. I mitten, hålet i munken, finns människors grundläggande behov – som tillgång till rent vatten, sjukvård och jämlikhet. Utanför munken finns planetens gränser: de ekologiska ramar som inte kan överskridas utan att orsaka allvarliga planetära skador.

Enligt Raworth måste vi komma till ett läge där vi håller oss inom själva munken, vilket är det utrymme där vi kan tillgodose allas behov inom planetens gränser.

"Vi måste förändra hela systemet, och slå oss fria från tanken om konstant tillväxt. Vi är en värld som har skjutit ut sig ur balans, och inget tyder på att det kommer att förändras om vi fortsätter med samma tillväxtjakt", sa hon när hon föreläste i Stockholm på Norrsken Impact Week.

Först i världen att testa på stadsnivå

Tillbaka till Amsterdam så var staden en av de första i världen – och den första som gjorde det systematiskt på stadsnivå – att använda donutmodellen som ramverk för långsiktig vision, policyarbete och stadsutveckling.

Ett exempel är att man, med modellen som utgångspunkt, har ställt frågor om hur staden kan vara en plats där människor kan blomstra, utan att välståndet bygger på att andra delar av världen eller planetens ekosystem tar skada. Modellen visualiserar detta genom fyra perspektiv – eller "linser" – som tillsammans skapar ett så kallat city portrait, ett helhetsporträtt av staden ur både lokala och globala, sociala och ekologiska perspektiv.

Arbetet har också lett till att man bildat Amsterdam Donut Coalition, ett nätverk bestående av över 30 organisationer som redan använder donutmodellen i praktiken, skriver Kate Raworth på sin hemsida.

Ett exempel är att man har ställt frågor om hur staden kan vara en plats där människor kan blomstra

Förskjutning i tankesättet

Enligt Kate Raworth är det inte möjligt att nå de klimatmål vi satt upp utan att förändra vår syn på tillväxt, och vår egen vilja att offra delar av det vi idag ser som markörer för välstånd.

"Vi har byggt hela vår värld, och våra ekonomiska system på att använda och exploatera. Det måste ändras till att vi delar, återvinner, reparerar och håller tillbaka", sa Kate Raworth på Norrsken Impact Week.

För att nå dit menar hon att vi dels behöver en "förskjutning i tankesättet" på global politisk nivå för att skapa nya metoder, lagar och mätvärden. Företag bör fokusera på att minska koldioxidutsläpp och materialanvändning – och därefter avgöra vilken ekonomisk avkastning som är möjlig.

I faktarutan här nedan listar Kate Raworth fem frågeställningar som hon menar bör genomsyra företags DNA, och vara en ledstjärna i hur de designas för att transformera från en "utvinningsekonomi" till en "återväxtekonomi".

Rikard Rosell har bidragit till denna artikel.