Tufft år har fått We Don't Have Time att lägga om strategin: "Företag är rädda för att kommunicera om klimat"

Ingmar Rentzhog är inte rädd för att tala klarspråk när Impact Loop når honom under Climate Action Week i London. Hans plattform We Don't Have Time, grundat för att sprida kunskap om klimatlösningar och mobilisera till handling, såg omsättningen sjunka med 37 procent till 10,5 miljoner kronor under 2024. Förlusten landade på drygt 20 miljoner kronor.

"Idag är många företag rädda för att kommunicera om klimat. Vi har blivit av med flera stora kunder. De säger inte bara upp oss, utan även personen som jobbar med klimatfrågor. Jag kan inte nämna vilka bolag det rör sig om men det är både svenska, amerikanska och engelska bolag", säger han.

"Vi vill göra något, men sen"

Året 2024 blev "väldigt speciellt" för bolaget som beskriver sig som världens största mediaplattform för klimatet och har 450 partners – allt från Ikea och Microsoft ner till mindre impact-bolag och non-profit organisationer som FN.

Kombinationen av inflationsosäkerhet, USA-val och geopolitiska spänningar skapade en "extremt avvaktande marknad", enligt Ingmar Rentzhog.

"Många konversationer var: 'Vi vill göra något, men göra det sen.' Egentligen var det extremt stillastående fram till sista kvartalet, då började det lossna. När Trump vann valet gav det inget negativt direkt – december var vår bästa månad", säger han.

Ingmar Rentzhog upplevde det han beskriver som en "initial optimism" i klimatrörelsen i samband med World Economic Forum i Davos i början av 2025, men den förvandlades snabbt till oro när Donald Trumps motstånd mot klimatet blev tydligare.

Motrörelsen mot klimatarbetet har skapat en atmosfär där företag drar sig undan från klimatkommunikation av rädsla för politiska och ekonomiska konsekvenser, menar Ingmar Rentzhog.

"Trump 2.0 är inte samma sak som 1.0. Förut hade han inte den absoluta makten – statsapparaten höll emot. Nu har han absolut makt. Förut struntade han i att göra saker för klimatet, nu demonterar han institutioner aktivt – som att säga upp leasen till observatoriet som mäter koldioxidutsläpp på Hawaii. Han har fått från att inte agera till att aktivt motarbeta och gå i motsatt riktning", säger han.

Ny strategi – satsar på lönsamhet

Ingmar Rentzhog har därför ändrat We Don't Have Times strategi. Under de första åren dubblade företaget sin omsättning regelbundet och nådde som mest 26 miljoner kronor.

"När vi startade var det ingen som brydde sig om lönsamhet – det var tillväxt som gällde. Nu ska vi fokusera på lönsamma uppdrag", säger Ingmar Rentzhog.

Som del av den nya strategin har bolaget kapat kostnaderna med hälften från toppåret 2022 och minskat personalstyrkan från 14 till 11 anställda.

Ingmar Rentzhog ser en grundläggande obalans i resurserna för klimatkommunikation jämfört med "motståndarsidan".

"Oljeindustrin lägger 2,3 miljarder dollar på kommunikation för att kommunicera att vi inte behöver någon omställning. Det finns ingen motsvarande kommunikationsbudget för klimatet – och så förlorar vi fighten", säger han.

Samtidigt förändras kundstrukturen. Bolaget blir just nu av med kunder med stora budgetar men vinner samtidigt fler mindre kunder.

"Vi växer men det går långsamt", konstaterar Ingmar Rentzhog.

För att möta det tuffa läget har We Don't Have Time öppnat för donationer från läsare, inspirerat av The Guardian-modellen. På bara en månad har 160 personer bidragit med totalt 50 000 euro.

I samband med det har de lanserat kampanjen "Make Science Great Again" med målet att samla 1 miljon euro för att stödja vetenskaplig klimatkommunikation.

"Det vi tänker göra är att återskapa det som fanns under pandemin – presskonferenser där experter gick igenom läget och förklarade vad som behöver göras. Det finns inte för klimatfrågan. Ibland frågar man sig varför 'folket' inte stöder omställningen – det är för att de inte förstår varför det är viktigt", säger Ingmar Rentzhog.

Trots de utmanande förhållandena ser Ingmar Rentzhog ljusning för 2025.

"Redan nu första halvåret har vi samma intäkter som hela förra året. Lyckas vi hålla den takten är vi lönsamma i slutet av året – men det förutsätter en normal marknad. Så jag kan inte säga att det blir så, inte med fullständigt självförtroende", säger han.

Men den kraftfulla klimatmotrörelsen som Trump 2.0 representerar gör framtiden oviss.

"Nu när vi har den här extrema motrörelsen mot klimatarbetet är det inte lika givet att vi når lönsamhet. Framgången handlar om att mobilisera fler privatpersoner", konstaterar Ingmar Rentzhog.

"Vill se att vi överlever"

När det kommer till framtida finansiering är Ingmar Rentzhog realistisk om utmaningarna, men betonar samtidigt styrkan i den befintliga ägarbasen.

"Vi har 750 investerare, det är så vi byggt och överlever. Vi driver inte bara verksamheten utan utvecklar också teknik – vi har en helt egen digital plattform idag", säger han.

Det breda investerarstödet har varit avgörande för bolagets överlevnad genom åren av förluster och marknadsutmaningar.

"Många investerare som finns idag vill se till att vi överlever. Dock är det svårt att resa pengar från nya investerare när du säger att du är en ledande plattform i en marknad som inte fungerar. En offensiv nyemission i dagens marknad är inte rätt", säger han.

"Min stora frustration är att det inte finns en större marknad för klimatkommunikation just nu – den minskar, vilket är bekymmertsamt. Men det finns privatpersoner som bryr sig och vill hjälpa till. Hoppet ligger bland dem."

Ingmar Rentzhog summerar situationen med en blandning av frustration och framtidstro:

"Det är inte världens bästa affärsidé just nu, men det är något som behövs. I en framtid där vi börjar ta tag i klimatfrågan igen så är det en jättebra affärsidé."