REPORTAGE: Deras framtidslabb visar hur en ny ekonomi kan se ut 2045 (efter att den nuvarande kraschat)

I stora, luftiga lokaler på Söder Mälarstrand i Stockholm ligger Sally, konsultbolaget EY:s framtidslabb. De jobbar med att skapa upplevelser och berättelser baserat på forskning och trender.

Jag är där för att få uppleva deras senaste scenario, “Framtiden och ekonomin”, som är en timmes lång session i små grupper där vi ska få utforska och föreställa oss framtiden för det ekonomiska systemet.

Sessionen börjar med att vi blir visade in på en "Sofia Williams" kontor. Hennes röda kofta hänger på stolen och väskan står på golvet, men själv är hon inte där. Hon jobbar som impact-investerare och av ett mejl på hennes skärm förstår vi att hon snart ska ha ett möte för att tacka nej till en investering i ett bolag som vill producera insulin utan patent som begränsar vem som får tillverka det. Medan vi väntar, ringer telefonen.

Nu tar iscensättningen minst sagt en dystopisk vändning och vi guidas fram till 2045 när ekonomin kraschat och människorna lever med katastrofala konsekvenser av klimatförändringarna.

Den röst vi hör tillhör en äldre version av Sofia, som vill stoppa henne från att fatta ett ödesdigert beslut: att tacka nej till investeringen. Det valet kommer, enligt den äldre Sofia, att kosta hennes framtida son livet.

Hon berättar sin livshistoria för sitt yngre jag, hur hon arbetade med gröna investeringar och trodde på fortsatt ekonomisk tillväxt som grund för välfärd, hur energiefterfrågan ökade snabbare än omställningen och hur klimatkrisen eskalerade. År 2035 kollapsar det globala finansiella systemet, vilket leder till massarbetslöshet, ransonerad el och brist på basvaror – även på livsviktigt insulin.

Samtidigt växer lokala initiativ, bytesekonomier och nya sätt att organisera resurser. Samhällen bygger upp mer cirkulära system, delar mer, producerar lokalt och mäter framsteg i resiliens, hälsa och tillit snarare än BNP. Sonen Noah växer upp i denna nya värld och trivs i den, trots svårigheterna.

Men klimatet fortsätter att försämras. Nya rapporter visar att oåterkalleliga brytpunkter i klimatsystemet har passerats. Torka, svält och kollaps av handelssystem gör att insulinproduktionen bryter samman. Det finns inget insulin till hennes son.

Chockterapi – därför behövdes ett scenario

För att ta fram scenariot har Sally bland annat jobbat tillsammans med EY:s New Economy-enhet, som fokuserar på hur en ekonomi bortom tillväxt kan se ut.

De har nyligen släppt en rapport, A new economy, som visar att det ekonomiska system vi har idag visserligen har lett till enorma framsteg – men också är en av huvudorsakerna till många av de kriser vi står mitt i, och till de otillräckliga försök som gjorts för att hantera dem.

I rapporten pekar de på flera grundläggande problem, som ohållbar tillväxt, linjära sätt att producera och konsumera, och ett kortsiktigt tänkande som gör det svårt att ställa om på riktigt.

Kristoffer Lundholm, hållbarhetsansvarig på Sally, förklarar att samtidigt som vårt nuvarande ekonomiska system skapat extremt mycket välfärd för många människor, lever vi nu på en form av ekologisk kredit. Fortsatt exponentiell tillväxt är fysiskt omöjlig på den här planeten och nu är kronofogden på väg till dörren.

Sallys budskap är helt enkelt att ekonomin i sin nuvarande form inte kan fortsätta.

"Antingen förändrar vi den, eller så förändras den åt oss och vi får leva genom konsekvenserna", säger Kristoffer Lundholm.

Istället vill de hjälpa människor och företag att designa något bättre, en ekonomi där vi lever inom planetens gränser.

Han berättar att när idén testades på referensgrupper under manusarbetet ifrågasatte investerare varför huvudpersonen ens skulle ta ett möte med insulinbolaget i scenariot – konceptet saknade ju så tydligt affärspotential.

Detta speglar ett större, verkligt problem menar han – vårt nuvarande ekonomiska system prioriterar kortsiktig avkastning framför långsiktigt värde och mänskligt behov.

"Vi dödar lösningar som mänskligheten verkligen behöver", säger Kristoffer Lundholm.

Samma mönster återkommer i bransch efter bransch, anser Sally, där innovationer med potential att skapa positiv förändring inte får fäste eftersom de konkurrerar med etablerade, mer lönsamma men mindre hållbara alternativ, som till exempel delningstjänster.

Förändring är möjlig menar de, men för att få till den behöver vi först föreställa oss ett alternativt ekonomiskt system – ett som bygger på andra värden än ständig tillväxt.

Människor är usla på att förändras av diagram

Sally tänkte först börja i en annan ände än det dystopiska scenariot vi fått ta del av. De testade lekfulla format – detektivgåtor, mysterier – men allt skavde.

"Så fort vi försökte göra något kul av den nya ekonomin blev det flummigt. Det var först när vi kraschade ekonomin, som folk kunde köpa att en annan ekonomi skulle vara möjlig", säger Tove Blomgren, creative director på Sally.

Logiken bakom valet är obekväm men nödvändig. Människor är usla på att förändras av diagram. Vi behöver känna konsekvenserna, är deras slutsats.

En vanlig invändning mot mörka scenarier och domedags-narrativ är att de släcker hopp. Tove Blomgren menar istället att falskt hopp håller oss kvar i "business as usual". Verklig förändring börjar när vi erkänner läget – som i beroendeterapi – och därefter designar nästa system.

Enligt Tove Blomgren räcker det inte med ‘nudging’ för att skapa förändring.

" Det räcker inte att byta lite plast mot lite papper. Det har vi försökt i årtionden och ingenting har hänt. Nu har uppvärmningen börjat ta fart istället", säger Tove Blomgren.

Rättvisa priser på naturen och publik lyx

Sally presenterar inte en lösning, utan en meny av olika riktningar som kan kombineras och testas. Ett förslag är att byta ut BNP-målet och istället mäta välbefinnande, utbildning och naturkapital – sådant som i dag saknar ekonomiskt värde.

"Det är ju helt upp och ner att vi mäter ett lands framgång med ekonomisk aktivitet. Oljespill, cancer, att dricka mängder av energidrycker och nätshoppa – allt sånt är bra för BNP. Men att ta hand om sina föräldrar eller vara med sina barn räknas inte alls."

Att sätta rättvisa priser på naturen skulle bana väg för en cirkulär ekonomi, där det inte längre är billigare att köpa nytt än att laga eller dela, anser Sally. Godel-grundaren Stefan Krook är inne på ett liknande spår i sin nya bok om en ny ekonomiskt system som han kallar "laghum".

Tove Blomgren vänder sig mot föreställningen att en värld utan tillväxt handlar om att gå bakåt i utvecklingen.

"Jag förstår den känslan, men människor som hatar tanken på ett enklare och mindre bekvämt liv kommer verkligen att hata en tregraders-värld. Tar vi kommandot över omställningen nu kan den bli både kul, god och meningsfull."

Från Almedalen till New York

Utöver att visa sin upplevelse i Stockholm har Sally också tagit den till Almedalen och klimatveckan i New York.

"Jag upplevde verkligen att folk uppskattade att någon äntligen pratade om elefanten i rummet och hur skönt det var att få prata om alternativen”, säger Tove Blomgren och säger att upplevelsen lite förvånande mötts av nyfikenhet även från personer från banker och finansmarknaden och inte inte alls genererat någon “kommuniststämpel."

Under vintern och våren kommer de fortsätta jobba med olika events som fortfarande är under uppbyggnad, men som likt Framtiden och ekonomin, bygger mycket på känsla.

Parallellt planerar Sally att göra experiment tillsammans med flera företag. Poängen är inte att "peta in" lite cirkularitet i affärsmodellerna, utan att öva på vad som kan komma i framtiden och utmana tankarna.

"Jag tror att det är viktigt att orka titta på verkligheten. När man har gjort det, då kan man bli mycket modigare och beredd att göra större förändringar", säger Tove Blomgren.