Ludvig Strand: Tar AI våra jobb redan nu – eller ser vi bara skuggor?

Generativ AI har redan skapat en sorts priskollaps på intelligens: AI-modeller presterar på hög akademisk nivå till någonstans kring 1,5 miljoner lägre kostnad jämfört med oss människor. Detta har lett till ett enormt skifte. Över 90 procent av alla företag använder redan AI. En miljard människor använder AI-assistenter varje vecka. Detta är inte en digitalisering 2.0. Det är en strukturell förändring av hur arbete organiseras, utförs och värderas.

Strukturell förändring

Att oron ökar är därför inte konstigt. Teknikens kvalitetssprång fortsätter att accelerera i snabb takt. Och som alltid vid stora skiften kolliderar alltid tre dominerande narrativ: optimisternas löften, pessimisternas varningar och skeptikernas axelryckningar. Alla hittar datapunkter som stärker just deras bild. Det är därför narrativet känns så labilt: isolerad data förvränger lätt vår förståelse. Det är först när vi betraktar helheten som vi kan se komplexiteten.

Det händer något under ytan

Här är den kanske mest oväntade observationen jag har med mig: i de mest AI-exponerade rollerna växer just nu både sysselsättningen och lönerna runtom i världen. I många avseenden är verkligheten just nu mindre dramatisk än vi tror. Men under ytan börjar väldigt små, men allt fler signaler att visa sig när vi zoomar in.

• I USA – där vi kan tänka oss att de första förändringarna kommer synas – ökade uppsägningarna i oktober med 175 procent jämfört med året innan. Det är den högsta oktobersiffran sedan 2003. Det intressanta här är att var femte uppgav "AI" som orsak. AI är nu den näst vanligaste förklaringen efter "kostnadsbesparingar".
• I Sverige rapporterar fackförbundet Unionen att tillväxten av kunskapsintensiva jobb stannat av för första gången på lång tid, med start hösten 2023. Men vi kan inte statistiskt säkerställa att AI är den drivande faktorn. Däremot avslöjar rapporter från företagen att AI både bidragit till nedskärningar och till ökad expansion; två faktorer som tar ut varandra i totalsiffran, men framträder i marginalerna.

Där signalerna visar sig tydligast är dock hos de grupper som många redan förväntat sig att AI först skulle påverka: de yngsta.

Unga arbetstagare i USA har det tuffare än på väldigt länge jämfört med befolkningen i stort. Arbetslösheten bland nyutexaminerade är nu varaktigt högre än det nationella snittet för första gången på över 40 år. Nya studier från Stanford och Harvard visar dessutom hur denna arbetslöshet är koncentrerad just till de mest AI-exponerade yrkena, till exempel programvaruutveckling, marknadsföring, sälj och kundservice.

Fler arbetslösa akademiker

Flera kvalitativa signaler pekar i samma riktning. Ett ökat antal företag, nu senast Amazon och Accenture, varslar på grund av AI. Det har också rapporterats om minskad universitetsrekrytering, fördubblad arbetslöshet bland Harvard-studenter tre månader efter examen och om en kraftigt fallande framtidstro hos Generation Z.

Allt sammanfallande med inträdet av ChatGPT.

Signaler är signaler, inte tecken

Det blir allt svårare att avfärda mönstret som ren slump. Samtidigt skulle det vara metodologiskt fel att hävda säker kausalitet. Hur tydligt budskapet än tyckas vara kan vi inte utesluta andra faktorer som:

1. Ekonomiskt tryck. AI slog igenom samtidigt som inflation, höga räntor och geopolitisk oro skakade om ekonomin. Vi kan alltså inte utesluta att det ekonomiska läget har orsakat ökad arbetslöshet för just de grupper och yrken som vi idag rubricerar högt “AI-exponerade.” Denna tillfällighet är inte obetydlig: ”AI-effektivisering” kan i många fall vara ett bekvämare narrativ för de som varslar, än att erkänna ekonomisk stress.
2. Framåtblickande beteende. En av anledningarna som Harvard-studien pekar på som möjlig bidragsfaktor är att företag pausar nyrekrytering i roller de förväntar sig kommer att automatiseras. Alltså: varför ta kostnaden för att säga upp tjänster senare när du mindre riskfyllt bara kan pausa rekrytering idag? Effekten syns då långt innan tekniken faktiskt ersätter någon.
3. Confirmation bias. Historiskt har stora teknologiska skiften tagit decennier att slå igenom på arbetsmarknaden – inte 36 månader. En ny Yale-studie visar dessutom flera av de förändringar vi nu tillskriver AI faktiskt tog fart redan innan ChatGPT blev allmänt känt och att utvecklingen därefter inte accelererat nämnvärt. Sambandet mellan orsak och verkan är alltså fortfarande oklart; mycket av det vi ser är tolkning snarare än evidens. Vi ser det vi förväntar oss att se.

Signalerna syns alltså precis där teorin förutspår dem, men de kan inte direkt kopplas till AI. Inte heller kan vi med säkerhet avskriva AI som skyldigt, för det är just i marginalerna, inte i totalsiffrorna, som de första förskjutningarna bör synas. Helhetsbilden blir därmed mer komplex, inte mindre, ju längre vi tittar.

Så vad betyder detta?

De allra flesta är överens om att AI på sikt kommer att påverka arbetsmarknaden. Historiskt följer automationen en tydlig sekvens: först en period av kontraktion när vissa jobb försvinner, därefter en längre period av expansion när nya roller och branscher växer fram. Frågan är inte om AI påverkar arbetsmarknaden, utan när och hur.

Ett faktum står ut: om inte kontraktionen på arbetsmarknaden redan börjat visa sig, så är det åtminstone något som företagen aktivt planerar för. Vi ser alltfler kvalitativa signaler på företag som gör förändringar, och uppemot en tredjedel av alla företag som använder AI räknar med minskad personalstyrka under det kommande året. Ja, dessa signaler är tidiga, men långt ifrån triviala.

Tidiga signaler

Vad är då summan av allt detta? Vi kan ta liknelsen med ett isberg där det som syns bara är en liten del och där isen under vattnenytan fortfarande håller på att omformas. AI kan utföra allt mer avancerat arbete, snabbare och billigare än oss. I en marknadsekonomi kommer detta ta ut sin rätt. Signalerna är ännu små, men de följer en logik som är svår att ignorera.

Däremot, vad som händer med arbetsmarknaden är trots detta upp till oss. "Färre människor" är ingen naturlag; det är ett vägval. Det styrs av incitament, kultur och förståelse för hur AI bäst används.

Företag som ser AI som ett ersättningsverktyg kommer ersätta människor.

Företag som ser AI som ett sätt att frigöra kreativ kapacitet, höja kvalitet eller expandera verksamheten kommer att bygga organisationer där människan kliver uppåt i värdekedjan.

Detta vägval är lika avgörande som teknologin själv. Det avgör vilka jobb som försvinner, vilka som växer fram – och vilken sorts ekonomi vi bygger.