KTH Ventures ändrar sin modell – så ska de investera i bolag istället

KTH Ventures, som tidigare hette KTH Holding, är KTH:s investeringsbolag med uppdrag att investera i bolag som växer fram ur forskning och utbildning vid skolan. De senaste fem åren har bolaget investerat 12,8 miljoner kronor i 38 bolag, bland annat Terasi, Caplyzer och Greenely, och där 31 av bolagen fortfarande är aktiva.

KTH Ventures har fram tills nu arbetat enligt den traditionell innovationsmodell där forskningen utvecklas först och sedan lämnas över till en inkubator där ett bolag tar form.

Men den modellen håller inte längre, enligt Lisa Ericsson, vd på KTH Ventures. Den gör att utvecklingen går alldeles för långsamt, samtidigt som forskningsbaserade bolag får alldeles för lite riskkapital.

"Deep-tech projekten har ju stora behov av kapital tidigt, innan de har bevisat sig och det är därför det är så svårt för riskkapitalet att ta sig an den typen projekt", säger Lisa Ericsson.

De snabba teknikskiftena i kombination med den säkerhetspolitiska och ekonomiska oron kräver ett nytt sätt att arbete – annars riskerar Europa att halka efter, menar Lisa Ericsson.

Därför håller KTH Ventures nu på att styra om hur de jobbar för att stötta forskningsbaserade bolag med mer än bara kapital.

"Vi i ekosystemet måste också innovera oss själva. Det krävs nya grepp."

Pionjär-program

KTH Ventures går nu in tidigare och mer aktivt i projekten, långt innan de blir faktiska bolag. Detta sker via Pioneer-programmet, som drivs tillsammans med KTH Innovation.

I programmet kopplas forskare samman med erfarna entreprenörer, och teamen får stöd med affärsutveckling och marknadsvalidering. Bolagen kan dessutom få finansiering på upp till 450 000 kronor för att utveckla och validera sina projekt.

Istället för "bara" investerare blir KTH Ventures mer av en medgrundare, men som fortfarande har möjlighet att gå in med initialt investeringskapital på upp till 500 000 kronor för att exempelvis säkra immateriella rättigheter, patent och starta företaget.

Intresset från entreprenörer har varit stort – runt 200 sökte till det nya venture builder-programmet som pågår under hösten.

Det första bolaget som kommit ur deras nya program är Linpha. Det bygger på forskning från KTH, där Halvor Fergestad, och Alessandro Prencipe tagit fram teknik som kan öka överföringshastigheter och minska energiförbrukningen i datakommunikation och framtida kvantnätverk.

I programmet kopplades forskarna ihop med en erfaren entreprenör, Fredrik Härenstam, som gick in som medgrundare.

"Målet med programmet är att säkerställa att bolagen kan knoppas av på ett bättre sätt än tidigare. Att de är bättre riggade så att de också kan resa större kapitalrundor."

Akademisk trio går ihop

För att möta bristen på tidigt kapital till forskningsbaserade bolag har KTH, tillsammans med Stockholm universitet och Karolinska institutet, startat Trio Impact Invest – en fond med totalt 109 miljoner kronor som riktar sig till forskningsintensiva projekt i Stockholmsregionen.

Fonden ska gå in tidigare än traditionella investerare och ta högre risk i bolag som arbetar med avancerade teknologier som kvantteknik, AI, robotik och nya material. Målet är att komplettera marknaden och ge lovande forskningsidéer en chans att växa.

"Vi ser redan nu att vår nära koppling till projekten gör att andra investerare, när de saminvesterar med oss, vågar gå in i satsningar som de annars inte hade vågat göra själva."

Ta efter Tyskland och Finland

Enligt Lisa Ericsson har andra länder utvecklat bättre modeller för att få forskningsbaserade bolag ut på marknaden – modeller som Sverige borde inspireras av.

Till exempel använder Tyskland och Finland sig av förkommersiell upphandling där staten fungerar som första kund, något som stärker bolagens trovärdighet och finansiering.

I Finland vann till exempel bolaget IQM Quantum Computers en upphandling av statliga VTT, Finlands tekniska forskningscentral, av landets första kvantdator. VTT fungerar ofta som beställare, partner eller utförare i statliga innovationsprojekt.

"För bolaget är det mycket bättre att få en kund. Att kunna säga till investerare att den finländska staten ska köpa en kvantdator av oss väger tyngre än ett kortsiktigt bidrag."

Satsningen har dessutom gett flera positiva spinoff-effekter. Hela kvantteknikområdet i Finland har utvecklats på ett helt annat sätt än det annars skulle ha gjort, med ny forskning och fler samarbeten, och bolaget har vuxit till ett av Europas mest framgångsrika inom kvantteknik, enligt Lisa Ericsson.

I Sverige används i stället olika typer av bidrag, främst från Vinnova och Energimyndigheten, men för deeptech-bolag blir dessa ofta otillräckliga eftersom de behöver mer kapital och snabbt når maxgränserna för hur mycket offentligt stöd ett bolag får ta emot.

"Vi ser att många av de banbrytande forskningsprojekten från oss, som håller minst lika hög kvalitet som i övriga Europa, inte får tillgång till de stora summor som behövs i de tidiga faserna. Det är en av anledningarna till att vi jobbar nära Europa och kopplar upp projekten mot internationella investerare, även om mycket fortfarande beror på det lokala ekosystemet."