KRÖNIKA: Därför biter inte längre påståendet "go woke, go broke"

83 procent.

Så stor andel av företagen i Deloittes nya C-suite-rapport uppger att de ökade sina investeringar i hållbarhet det senaste året. 14 procent av bolagen skruvade dessutom upp investeringarna med över 20 procent.

Om "ESG" dog någonstans mellan Elon Musks Twitter-köp, Rysslands krig i Ukraina och amerikansk kulturkrigspolitik, varför fortsätter då pengarna att strömma in i hållbarhet?

Den mest intressanta siffran i rapporten är inte 83 procent. Det är 66. Det är andelen chefer som säger att hållbarhetsarbetet nu driver intäktstillväxt. Inte riskminimering. Inte PR. Intäkter.

Hållbarhet driver intäkter

Det är svårt att få det mer tydligt än så: hållbarhet har tagit steget från moralisk plikt till att handla om intäkter. Det har gått från hajp – som vi kanske upplevde för ett par år sedan här i Sverige – till konkret affärsnytta.

När Deloittes 2 100 chefer i 27 länder får lista de största strategiska utmaningarna för kommande år hamnar dessutom “climate change/sustainability” i topp. Hållbarhet är inte något som bara nämns i den årliga hållbarhetsrapporten, det ligger i topp på agendan för framtiden.

ESG blir kvar trots press

Det som gör årets rapport extra intressant är att även om trycket på ökade hållbarhetssatsningar från regulatorer, ägare, civilsamhälle och anställda har sjunkit så skär man inte bort dem – eftersom sådana investeringar driver omsättning, ökar finansieringsmöjligheterna och sänker kostnaderna.

Påståendet "go woke, go broke" biter helt enkelt inte längre.

Här syns också en tekniktrend.

Implementering av tech-lösningar är nu den vanligaste åtgärden i företagens hållbarhetsarbete, följt av mer hållbara material, energieffektivisering och bättre mätning och analys av miljödata.

Och AI har gått från buzzword till verktygslåda:

• Nästan samtliga av cheferna säger att deras företag redan använder AI i hållbarhetsarbetet eller planerar att göra det nästa år.
• Vanliga användningar är att hitta effektiviseringar, optimera energi- och resursanvändning, övervaka data för rapportering och modellera risker och scenarier.

Det här är viktigt, för den stora tröskeln har länge varit mätbarhet. Att få koll på utsläpp, leverantörskedjor och klimatrelaterade risker har setts som dyrt, komplext och administrativt.

När samma system plötsligt hjälper CFO:n att frigöra capex, minska energinotan och ta ned försäkrings- och finansieringskostnader – då är det inte längre bara "ESG-kostnad". Då är det ROI.

Men allt är inte bara sol och blå himmel.

ESG är ROI

Rapporten visar också att företag drar ned på vissa delar av hållbarhetsarbetet – framför allt där nyttan inte omedelbart syns i den egna resultaträkningen.

• Färre bolag kräver nu att leverantörer uppfyller specifika hållbarhetskriterier jämfört med föregående år.
• Lobbying och politiska donationer till förmån för miljöinitiativ har också minskat.

Med andra ord: där hållbarhet hjälper den egna balansräkningen – energieffektivitet, bättre data, nya gröna produkter –- går det fort. På andra områden går det långsammare eller backar.

Det är lite som att göra klimatnytta så länge den passar in i Q4-budgeten.

För svenska bolag – stora som små – skickar rapporten tre tydliga signaler:

1. Hållbarhet är en toppfråga, inte en sidofråga. Om 45 procent av globala C-chefer sätter klimat/hållbarhet som en av de tre största utmaningarna – på nivå med tech och AI – kan man inte lägga CSRD, VSME eller klimatstrategin som ett excelark längst bak i organisationen.
2. Den som kan räkna hem affärsnyttan vinner. När två tredjedelar redan säger att hållbarhet driver intäkter, och över hälften ser lägre kostnader och högre resiliens, kommer nästa konkurrenssteg att handla om hur bra man kan kvantifiera det, inte om man gör det alls.
3. Greenwashing kommer att bli dyrare. Samtidigt som investeringarna ökar så ökar också kraven på datakvalitet och verifierbarhet – i allt från revisorer och banker till kunder och tillsynsmyndigheter. Flera oberoende analyser visar att investerare allt oftare misstror svepande hållbarhetspåståenden utan hårda siffror.

Nu kommer skillnaden mellan "vi gör bra grejer" och "vår klimatdata är integrerad i kärnsystemen och går att revidera" vara som skillnaden mellan ett Linkedin-inlägg med några likes och en full orderstock.