Sveriges klimatmålsberedning slog nyligen fast att behålla det nationella klimatmålet till 2030 men med en liten justering för att bättre synka det med hur EU räknar för att nå det övergripande målet på nettonollutsläpp till 2045.
Men Kristdemokraterna vill nu ta bort de nationella målen helt. Förslaget presenteras i KD:s nya partiprogram.
Partiets huvudargument är att Sverige ligger långt framme i klimatarbetet och har minskat utsläppen med 63 procent sedan 1970-talet. Istället för att agera spjutspets och jaga efter nationella mål som är högre än EU:s bör Sverige satsa helhjärtat på att jobba genom EU för att få de länder som ligger efter i klimatarbetet att göra mer, anser partiet.
"Den stora boven i det här det är de länder som fortsätter än idag och trycker in kolkraft i sina energisystem. Det spelar ingen roll vad vi gör om de andra fortsätter", säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i P1 Morgon på torsdagsmorgonen där han mötte Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén för debatt.
Daniel Helldén påpekar att de nationella målen, som bland annat transportmålet, är avgörande styrmedel för att styra näringslivet och politiska beslut i klimatarbetet.
"Det är enormt mycket som behöver göras och vi ska ner till noll. Målet och poängen med våra nationella mål är att vi har en bana som gör att vi vet var vi är på väg någonstans. Industrin vet vad de ska göra och efterfrågar det här. Det är hundratals svenska företag som har bett politikerna att hålla fast vid de här målen. Därför det ger deras planer och och konkurrensfördel i det här arbetet", säger Daniel Helldén.
Enligt KD missgynnas tunga svenska exportbolag av att konkurrenter på andra håll i världen använder kolkraft i till exempel lastbilstillverkning, gruvdrift och tågdrift, vilket gör produktionen där mycket billigare. Miljöpartiet anser å sin sida att de nationella målen gynnar konkurrenskraften eftersom de leder till att industrin, transportsektorn och samhället i stort får ett försprång i omställningen.