INTERVJU: Stefan Krook vill göra om hela systemet – så ska han få naturen att kosta pengar

Trots att serieentreprenören Stefan Krook är ett välkänt ansikte i impact-branschen är han fortfarande nervös för att inte komma fram tillräckligt tydligt och bra på scenen. Det säger han själv när vi ses i ingången på Norrsken House i Barcelona.

Han har just föreläst på Norrsken Impact Week om sin nya ekonomiska modell "laghum".

Det gick dock jättebra, försäkrar Norrskens nordiska vd Sofia Lindelöw när vi passerar henne på väg ut för att äta lunch.

Vid tillfället för denna intervju har världen just överskridit den sjunde av de nio planetära gränserna, enligt en stor vetenskaplig studie kallad Planetary Health Check.

"Det är inte rocket science vad vi behöver göra", säger Stefan Krook när vi slagit oss ner på en salladsrestaurang vid strandpromenaden.

Det är inte rocket science vad vi behöver göra

Men först en snabbpresentation: Stefan Krook har grundat den digitala brevlådan Kivra och det gröna elbolaget GodEl. Ihop med H&M:s ordförande Karl-Johan Persson driver han också investeringsbolagen 41:an Invest och 82:an Invest, det senare ihop med Wallenbergstiftelsernas investeringsbolag FAM.

Nu ägnar han dock merparten av sin tid åt sitt nya livsprojekt – att förändra det ekonomiska systemet.

Bakgrunden är följande: Just nu är "briefen" till bolag att producera så mycket de kan, utan att bry sig om naturen, menar Stefan Krook. Tänk en biltillverkare som släpper ut avgaser. Eftersom det inte direkt kostar något, så finns inte incitamenten för att sluta. Som Stefan Krook konstaterar:

"Briefen är fel.”

Denna insikt har fått honom, inspirerad av tidigare ekonomiska teorier, att utveckla vad han kallar "Laghum economy" (över 1 000 personer på Näringslivets dag i Uddevalla fick rösta om olika förslag, varpå namnet vann med förkrossande majoritet).

Enkelt förklarat går laghum ut på att vi måste vända på steken:

Briefen ska istället vara att skapa så mycket kundnytta som möjligt med minsta möjliga påverkan på naturen. Och för att få till det incitamentet måste naturen få en prislapp.

Vilket i sin tur skulle leda till en annan sak, menar Stefan Krook: innovation för cirkularitet.

"Ekonomi i sin kärna handlar om hur man hushåller med begränsade resurser. Men när vårt ekonomiska system kom till fanns naturresurser i överflöd. Nu är det helt annorlunda: 1971 var det första året som mänskligheten tog ut mer resurser än vad som var hållbart från planeten. Och vi har aldrig kommit tillbaka – utan trefaldigat den siffran. Ändå prissätter vi naturen till noll."

Som ekonom återvänder Stefan Krook till att prissättning är en av de viktigaste instrumenten för att förändra en marknad. Är något billigt så köper vi mer, är något dyrt så köper vi mindre. Och just nu är alltså prissättningen – briefen – fel.

"Men det fina är ju att ekonomiska system inte är några naturlagar. Det är vi människor som hittar på hur de ska fungera”, säger han.

Vill sänka skatten på arbete

Samtidigt vill Stefan Krook sänka skatten på arbete rejält, för att inte höja skattenivån i samhället sett till totalen – men där också AI kan vara en tuff konkurrent till många jobb.

Frågan är hur allt detta ska gå till i praktiken?

För det första måste vi bestämma hur naturen ska prissättas, menar Stefan Krook. Här är hans förslag att produkter ska beskattas enligt en tillhörande varudeklaration, som specificerar vilka jungfruliga material som använts och vilka utsläpp som gjorts.

Kostnaden (beskattningen) ska sedan tas ut först när varan säljs.

Vi tar ett fiktivt exempel hur det ser ut idag:

Skattekostnad för anställda: 5 kronor

Skattekostnad för utsläpp: 0 kronor

= 5 kronor

Men om Sverige infört laghum-ekonomin skulle det istället kunna se ut såhär:

Skattekostnad för anställda: 3 kronor

Skattekostnad för utsläpp: 2 kronor

= 5 kronor

Skattebasen skulle i det här exemplet bli densamma, men incitamenten förändras. Ett annat företag med mycket låga skattekostnader för utsläpp skulle ju bli mer konkurrenskraftigt, vilket gör att företaget i vårt exempel tvingas innovera för att inte slås ut.

H&Ms ordförande hyllar

Stefan Krook har nu lagt över ett år åt att läsa på, undersöka och jobba fram laghum-ekonomin. Det har resulterat i en bok med namnet Laghum Economy – a new brief for a healthy planet som kommer ut nu i november på Volante förlag. Redaktör är Christian von Essen (som för transparensens skull även jobbar för Impact Loop).

Men framförallt har han nätverkat. Det är nämligen från näringslivet, inte från politikerna, en förändring behöver komma, tror han. Och här är han hoppfull:

"Jag vill tro att även näringslivet är fullt av människor som vill vara stolta över vad de har gjort i sin yrkeskarriär och vill att deras bolag är en del av lösningen."

Hittills har reaktionerna varit överväldigande positiva. Till och med Karl-Johan Persson och Ericssons tidigare ordförande Michael Treschow har hyllat Stefan Krooks arbete och bok – till skillnad från vad man kanske kan tro givet branscherna de kommer ifrån.

"Stora bolag behöver incitament för att ställa om. Det funkar inte i stor skala om det inte finns ekonomi i vad de gör", säger Stefan Krook.

Det är dags att gå in på en ny föreläsning på Norrsken Impact Week, där hundratals impact-entreprenörer samlats kring att försöka lösa några av världens största problem.

Själv är Stefan Krook övertygad om att det går att förändra ett helt ekonomiskt system. Till syvende och sist handlar det om att belöna vad som gör det meningsfullt att leva.

"Folk vill ha jobb, vi mår bra av det. Men vi mår inte bra av att förstöra naturen. Låt oss skapa priser på marknaden som reflekterar det."